Per Mases avliden

Per Mases, grundaren och föreståndaren till Berget i Rättvik, Dalarna har avlidit i juletid. Jag träffade honom ett par gånger och blev oerhört imponerad. Han lysste som om det fanns någon mer i hans närhet. Per konverterade till KK för en kort tid sedan, vilket jag skrev om då... Han kommer bli sörjd av många. Frid över hans minne och hopp om en salig hädanfärd och en välsignad jul för nära och kära och vännerna...

Hoppas att fler kan följa hans väg, ty när himlen kommer till jorden och den kyrkliga vägen blir upplyst av sådana ljusbloss, då blir det oundvikligen svårt att vifta bort vår Herre som irrationell, overklig, ej existerande, ointressant eller oetisk! Eller att Kyrkan skulle vara passé eller helt förfallen eller stollig! Gud gör skillnad och kristendomen förvandlar. Och den kyrkliga vägen ger helighet och fullhet.

Se Dagen

Julefrid

Nu är det insnöat och stilla. Vågade/orkade inte riktigt ta mig till Kyrkan (St Petri i Trollhättan) igårkväll, men njöt av midnattsmässan från Rom, som är en av de få bra traditionerna i Svedala (annars är jag inte mycket för TV-utbudet). Man längtar till Rom och Jerusalem. Hoppas man kommer dit, de närmsta åren. Inte för att se Petruskatedralen (då den är för vulgobarock för min smak), men för att få besöka de heliga platserna (mitt första besök i Jerusalem gick ut på att undvika de hedniska kyrkorna ;-) )

Nu är det julfrid, förutom att ungarna måste ha batterier till julklapparna... Så man får ge sig ut i snörasket och låta "mammon" få sin del av guldet, så att krutröken stillar sig i vardagsrummet! På eftermiddagen kommer den katolska mässan till lilla kalla, insnöadde, solindränkta Uddevalla och den människoblivna Kristus kommer till oss oansenligt, tyst och nästan omärkbart! Det är förunderligt vackert alltsammans! Guld, snörökelse och myrra sammanfattar Julen rätt bra!

Veni Veni Emmanuel

Snart är väntan slut. Snart slutar fastan i den största (eller näststörsta) festen!
Gaude! Njut! Längta och vänta lite till...

Den internationella bildförstörardagen

Advent är här. Det ger blandade julkänslor... Värst måste det vara att leva som bildförstörare=ikonoklast i julens frikyrkosverige. Som en motvikt i ett alltmer julkitchigare Svedala, borde kanske en puritansk bildförstörardag införas!

Bl.a. krubborna bör förstöras; utifrån 2 Mos 20:3ff; ”Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig... inte göra dig någon bildstod eller avbild...

I julkrubborna finns faktiskt religiösa gestalter som är livsfarliga. Speciellt den "ömma modern" kan upptända tillbedjansaffekter om de placeras i bersåerna! Den 13:e tycker jag julkrubbor, julkort och tomtar kan brännas offentligt utanför kalsal-kyrkan, och naturligtvis med avalkoliserat glöggvin (Kal-vin)! Då skulle de brinnande helgongloriorna på luciorna lysa klarare och få en mer icke-symbolisk aura! Och det satanistiska (ljus och lucifer måste hänga ihop) med inkarnationen och julen borde stå lysande uppenbart!

Eller vad var det nu den "kyrkliga julen" handlade om? Öl som sig i strupen rinner (blot), granar (fruktsamhetssymbol) som sig infinner, julbockar (djävulssymbol) som brinner, jultomtar (St Nikolaus) som försvinner och ljuset som mörkret övervinner (sol invictus)! Hur kom "madonnan och barnet" in i allt detta cocacolarödvita sliskigt färgglada? Och vill vi ha sådana "babyloniska" rester i vår rena, kala och smällkalla högtstående kultur och natur!

Det måste vara urtrist att följa en sådan överradikal Jesus Krist! Baptistpurist och extremistfundamentalist, med moralistnykterist fanatism; javisst!

God Jul och en förväntansfull advent tillönskas er alla!