tisdag 25 november 2008

Flytta på fridshälsningen?

Catholic World News skriver:
Cardinal Francis Arinze, prefect of the Congregation for Divine Worship and the Discipline of the Sacraments, told the official Vatican newspaper L’Osservatore Romano on Friday that Pope Benedict is consulting with the world’s bishops about moving the Sign of Peace during Mass. The proposed change of the Sign of Peace to the offertory, Cardinal Arinze said, would permit a more recollected atmosphere before the reception of Holy Communion.

In a footnote to his 2007 apostolic exhortation Sacramentum Caritatis, Pope Benedict wrote, ‘I have asked the competent curial offices to study the possibility of moving the Sign of Peace to another place, such as before the presentation of the gifts at the altar. To do so would also serve as a significant reminder of the Lord’s insistence that we be reconciled with others before offering our gifts to God (cf. Mt. 5:23 ff.).’


Nu är det inte vår sak att bestämma detta, men vad anser ni att det finns för för- och nackdelar med att t ex ha fridshälsningen före offertoriet?

Allt gott!

fredag 21 november 2008

Inte ens våra djur...

Vi behandlar inte ens våra djur så brutalt som en far önskar få sin dotter behandlad i Italien.

Att medvetet svälta ihjäl ett djur vore djurplågeri, nu hotas en dotter av detta sedan hennes far begärt och fått tillstånd att få göra det i en domstol.

Det väcker till minnes två historier, dels den om kvinnan i USA som tills slut dödades på samma sätt efter att hennes man begärt det för att han hittat någon annan och dels en historia från Polen om en man som legat i koma i drygt 20 år, om jag minns rätt, men som sedan vaknade till liv.

Relaterat till detta är min framtidsprognos.

Begrav de dödade...

Tack till Hilaron för detta tips!

torsdag 20 november 2008

Årets "Käre Gud"-almanacka har kommit

Mina kära kolleger har än en gång sett till att jag fått en almanacka för året som kommer. Liksom förra året så fann jag en "Käre Gud"-almanacka i mitt fack. 2008 års version pryder väggen i mitt arbetsrum och för november så är texten

"Käre Gud! Är jag en spegelbild av Dig?"

tisdag 11 november 2008

Upp till kamp...

Vi (kristna) är i krig, men inte med varandra… Ibland verkar det som om vi hellre slåss med varandra än strider tillsammans mot splittraren, som är vår gemensamma fiende…

Skymningen faller över oss och vi står oförberedda för nattens mörker p g a att vi ägnat oss åt inbördeskrig istället för att putsa våra vapen och se över våra rustningar! Vi måste sluta bekriga varandra. Jag tror vi står inför en avgörande strid där vi kommer få se mycket av det som vi älskat bli draget i smutsen och trampat på… Detta gäller oss alla som tror att Kristus är världens ljus, vår frälsare!

Fasta, bön och försakelser är de vapen vi har att tillgå. Endast genom att ta våra kors på oss och följa Kristus kan vi göra oss redo för striden!

Det råder ingen tvekan om att Gud vill att vi skall vara enade. Hur skall vi kunna enas tillräcklig för att åtminstone slåss tillsammans mot vår gemensamma fiende?

Jag tror bara det är genom gemensam bön som vi kan upprätta våra sargade och inbördes stridande styrkor och återställa stridsmoralen! Jag tror enhet måste komma genom praxis i första hand snarare än genom vässade argument och överbevisning… I katolska krestar säger man att “The family that prays together stays together” och det gäller nog även för hela den kristna familjen också…

Vilka är beredda att lägga ner sina vapen i den inbördes striden och samlas i gemensam bön? Även om vi är osams om mycket borde vi åtminstone kunna be Fader Vår och psaltarpsalmerna tillsammans…

Allt gott!

tisdag 4 november 2008

Betyder "alla" alltid alla?

Ett utdrag ur en dialog med fundamentalistiska protestanter som menar att Rom 5:12 bevisar att dogmen om Marias obefläckade avlelse måste vara falsk:

Om vi beaktar Rom 5:12 så står det: “Genom en enda människa kom synden in i världen, och genom synden döden, och så nådde döden alla människor därför att de alla syndade.” Är detta bibelcitat falskt om jag kan visa att döden inte nådde alla människor?

Elia dog uppenbarligen aldrig, enligt bibeln: “Medan de gick där och talade med varandra kom plötsligt en vagn av eld med hästar av eld och skilde dem åt. Och i en stormvind for Elia upp till himlen” (2 Kung 2:11).

Om “alla människor” inte betyder alla människor, dvs varenda individ som någonsin levat inklusive Elia, varför måste då “alla syndade” betyda att alla människor syndade (utom Jesus)? Uppenbarligen kan inte alla alltid bokstavligen tolkas som alla i betydelsen varendaste en…

Alltså är det rimligt att anta att det för författaren, som använde ordet “alla”, var uppenbart att det inte betydde bokstavligen alla, utan att det fanns personer som var självklart undantagna! Jesus var självklart inte syndare och Elia dog uppenbarligen inte, om vi skall tro bibeln. Det finns alltså ingen anledning att anta att “alla syndade” måste inkludera Maria, eftersom “alla människor” inte inkluderar Elia…

Allt gott!

torsdag 30 oktober 2008

En framtidsprognos

Detta är min personliga uppfattning vilken jag inte forskat om eller tänker redovisa några källhänvisningar till i nuläget. Ni får ta det för vad det är, inget annat.

Under de senaste 50 åren har det skett en opinionsvridning som nu är tydlig. Först banades väg för abort som en mänsklig rättighet och något som är så självklart att en FN-tjänsteman kritiserade ett land som genom folkomröstning beslutat neka människor aborträtt. Som en konsekvens av accepterandet av abort har det inte varit alltför svårt att motivera embryonal stamcellsforskning. Om det inte är en människa som aborteras så är det rimligen inte heller en människa som man forskar på. Än så länge är detta en fråga där vanliga människor fortfarande är lite skeptiska, men efterhand som människor blir "upplysta" om de goda effekterna kommer opinionsvågskålen att slutligen väga över för långtgående rättigheter för embryonal stamcellsforskning. Det faktum att man kunnat visa att det går att utvinna stamceller ur vuxna individer kommer inte leda till mer än en marginell begränsning av den embryonala stamcellsforskningen. Det är i vart fall min prognos. När väl den embryonala stamcellsforskningen är "i hamn" tror jag vi kan vänta oss att frågan om mänsklig kloning kommer att bli en ny stridsfråga.

Parallellt med frågan om att frånta det ofödda barnet dess rättigheter har en annan linje varit i ropet länge, frågan om homosexuellas, eller sexuella avvikelsers, likavärde. Lobbyisterna har gradvis skjutit fram sina positioner så att vi idag står inför att fullständigt urvattna ett begrepp som i alla tider och alla kulturer har haft en specifik innebörd: ett äktenskap är ett kontrakt mellan en man och en kvinna. Nästa fråga som jag tror kommer drivas är normaliserandet av bigami. Vänstern och Fi gör ingen hemlighet av att de är för långtgående liberaliseranden i sexualrelationsfrågor. Att folkpartiet kommer följa efter och så småningom de andra partierna, när väl tillräckligt många väljare blivit avtrubbade, tror jag vi kan vänta. Under en tid har bl a SvD skrivit "neutralt" om relationer med fler än två inblandade. Nu när samkönade parrelationer har normaliserats i människors medvetande ser jag framför mig att vi kommer få lära oss att det är fult att tala om "par"-relationer ("par" i betydelsen endast två). Vilken etikett som kommer att ersätta begreppet "par" låter jag vara osagt.

En annan fråga som jag kanske tror kommer föregå lobbandet om bigami är frågan om rätten till självmord, eutanasi. Återigen har vi sett artikelserier i främst SvD som "neutralt" har skildrat människor som tagit sina egna liv, antingen själva eller på någon självmordsklinik.

Som den konspirationsteoretiker jag i grunden är, så tror jag att det finns mer än slump bakom det faktum att Kyrkans lista på fem frågor där vi som kristna inte kan kompromissa rätt väl stämmer överens med de frågor där opinionen svängt eller håller på att svänga: Aborter, Eutanasi, Embryonal stamcellsforskning, Mänsklig kloning, Samkönade äktenskap.

Vem eller vad som ligger bakom att opinionen styrs om i dessa frågor kan man naturligtvis spekulera om. Jag ser det som ett frontalangrepp mot mänskligheten. Eftersom det inte är någon hemlighet att jag tror att det finns mer än materia i vår värld kan ni nog gissa vad jag menar ligger bakom omsvängningen. Vad har ett genuint intresse att förinta mänskligheten?

Om min gissning stämmer tror jag vi kan vänta oss en acceleration i lobbandet inom alla dessa frågor...

Allt gott!

sr.se: aktiv dödshjälp, Dagen: nästa steg är bigami..., SvD: könsneutrala äktenskap, DN: könsneutrala äktenskap, Dagen: könsneutrala äktenskap

onsdag 29 oktober 2008

Yes, why is it...

Why is it that one can look at a lion or a planet or an owl or at someone’s finger as long as one pleases, but looking into the eyes of another person is, if prolonged past a second, a perilous affair? (ur Lost in the Cosmos: The Last Self-Help Book av Walker Percy

onsdag 22 oktober 2008

Kedjebrev i bloggform...

Jag har blivit utmanad (Kristina & Minutz)...

Reglerna för utmaningen är följande:

"¤ Länka till den person som har utmanat dig (check)
¤ Glöm inte att lägga in dessa regler i inlägget (check)
¤ Berätta sju saker om dig själv (check), både alldagliga och oväntade (det låter jag dock vara osagt)
¤ Utmana sju personer i slutet av inlägget genom att nämna deras namn (check) och länka till deras sidor (check)
¤ Låt dessa personer få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar på deras bloggar (check)"

Det är förstås en stor ära och allt det där... Samtidigt så får jag en flashback från barndomens kedjebrev, som framför allt mina föräldrar var skeptiska till. Så här i vuxen ålder kan jag konstatera att det var en rätt sund skepsis... Det var förstås utmärkt för Posten. "Skicka till 4 personer, när det har gått x antal led från dig kommer du att få x antal kr/brev etc" Det lät ju för bra för att vara sant... Easy money... Problemet var förstås att det var fler än jag som hade restriktiva och gammaldags föräldrar som vägrade se möjligheterna. Det gav i vart fall upphov till några kortlivade drömmar om omåttlig rikedom...

Om varje utmanad person i det här fallet skulle anta utmaningen (vilket vi väl får hoppas att inte alla gör) och samma person inte blir utmanad flera gånger skulle det innebära att alla bloggare i världen relativt snabbt skulle ha utmanats... Kanske någon känner sig hågad att räkna ut hur många led denna utmaning skulle behöva förmedlas om vi antar att det finns 1 000 000 000 bloggare i världen (vilket torde vara en grov överdrift)? Jag orkar inte just nu...

Om det undgått någon så har jag nu kommit att omfatta mina föräldrars skepsis till detta fenomen. Så frågan är hur man skall hantera en sådan här utmaning...
Strunta blankt i den? Knappast särskilt artigt...
Anta utmaningen och tvinga någon annan stackare att våndas som jag? Känns inte direkt som någon sann broderskärlek...
Göra allt utom skicka vidare utmaningen? Känns som en utmärkt kompromiss!

Alltså, jag gör allt utom de två sista punkterna.

- Jag är katolik (knappast oväntat) och jag har alltid varit det. Däremot hade jag några års revolterande under min ungdom som började avslutas i samband med att jag i Indien blev rekommenderad att läsa "The Holy Blodd and the Holy Grail". Boken fick med andra ord fullständigt omvänd verkan mot vad man kan förvänta sig att författarna ämnat på mig. Jag blev nyfiken på att ta reda på vad och varför Kyrkan lärde som den gjorde, vilket jag aldrig tidigare varit...

- Jag tycker det är roligt att programmera och behärskar ett antal programmeringsspråk hjälpligt. Tyvärr kan jag nog inte sägas vara någon stjärna på något av dem :(

- Jag har lyckats lura min omgivning att jag har ett närmast oändligt tålamod. I själva verket har jag väldigt kort stubin när det gäller trilskande små trollungar... Det är en av mina många skötesynder...

- Jag har vigt mitt liv i total konsekration till Jesus Kristus genom Maria, i Montforts anda. Jag är hennes slav genom min egen fria vilja.

- Jag är oroväckande nöjd med mig själv! Jag går hela tiden och väntar på att få reda på i vilket avseende jag bedragit mig själv :D

- Jag ogillar kedjebrev, vilket inte är något oväntat längre...

- Jag ägnar bloggandet för mycket tid. Jag skall därför inte skriva mer nu!

Allt gott!

måndag 20 oktober 2008

Att samla sig till bön på bestämda tider

Ur Augustinus brev till Proba
Låt oss ständigt åstunda att få detta liv av Herren Gud då vi ber ständigt. Men eftersom våra andra omsorger och sysselsättningar kan komma vår längtan att svalna, återkallar vi på vissa bestämda tider vårt sinne från dem till bönen. Med böneord förmanar vi oss själva att sträcka oss mot det som är föremål för vår längtan, för att denna som måhända börjat svalna, inte alldeles skall förfrysa och slutligen slockna, om vi inte ser till att ofta upptända den på nytt.

Paulus ord: Låt Gud få veta alla era önskningar (Fil 4:6) får alltså inte uppfattas som om vi skulle upplysa Gud om våra önskningar - ty han känner dem till och med innan de finns till - utan så att vi själva blir upplysta om dem genom vår uthållighet inför Guds ansikte, inte genom lust att lysa inför människorna.

När det nu förhåller sig på detta sätt, är det varken klandervärt eller onyttigt att bedja länge om tillfälle ges, jag menar om inga andra plikter eller uppgifter tar oss i anspråk, fastän vi som nämnts även i våra handlingar bör bedja ständigt genom vår längtan. Ty att bedja länge är inte, som en del människor tror, att bedja med många ord. Mångordighet och själens oavbrutna inriktning mot Gud är två vitt skilda ting. Det står ju skrivet till och med om Kristus att han natten igenom bad till Gud (Luk 6:12), och på ett annat ställe att han bad allt ivrigare (Luk 22:44). Var inte detta ett exempel som han gav oss att följa, han som på jorden var den förebedjare vi behöver och som i evigheten lyssnar med Fadren till vår åkallan?

Det berättas om ökenfäderna i Egypten att de bad mycket ofta, men att deras böner var synnerligen korta och uppslungades häftigt liksom spjut, för att inte den spända uppmärksamheten - ytterst nödvändig för den som ville be - skulle slappna och avtrubbas under långt utdragna bönestunder. Därigenom visar de också att denna koncentration, som inte får dras ut längre än den kan hållas spänd, inte heller får avbrytas för snabbt om den kan behållas.

Ty mycket prat måste försvinna från bönen, men absolut inte mycket bedjande, om uppmärksamheten behåller sin intensitet. Att tala mycket är att i bönen framlägga ett viktigt ärende med överflödiga ord, men att bedja mycket är att med hängivenhet och ihållande iver klappa på hos den vi ber till. Ty härvid betyder oftast klagorop mer än utläggningar, tårar mer än tal. Men Gud samlar våra tårar i sin lägel (jfr Ps 56:9) och vår suckan är inte fördold för Honom, som har skapat allt genom sitt Ord och inte frågar efter människornas ord.

Cyberbesök i verkligheten

I helgen materialiserades en cyberbekant och visade sig vara en mycket sympatisk ung man från Linköping.

Hilaron, eller David, utbad sig för en tid sedan om att få komma och besöka vår kyrka. Vi bjöd in honom och under den gångna helgen har han utgjort ett trevligt sällskap. Han gjorde succé bland både barn, vuxna och hunden. Möjligen gjorde inte vår ganska hispiga hund samma succé hos honom... Vi har haft många långa givande samtal om både tro och vardag. Det har visat sig att han påbörjat en liknande utbildnings som mig innan han insåg sin kallelse och skolade om sig, tydligen till visst förtret för hans gamla mattelärare, som menade att det var att kasta en begåvning i sjön ;)

Tyvärr kom jag på att vi inte tagit några bilder, så ni får fortsätta att själva skapa er en inre bild av hur vi ser ut...

Det verkar numera allt mer uppenbart att det bakom de många akronymer som kommentatorer och bloggare döljer sig bakom faktiskt gömmer sig levande varelser av kött och blod. Hittills har jag bara stött ihop med två rent fysiskt, men har talat med fler och känner personer som känner bloggare.

Ett exempel på en överraskning fick jag när en person från min kommun skickar en hälsning från Z... Jag har all respekt för honom, men låt mig säga att han är den sista personen i världen som jag hade förväntat mig skulle känna Z... Det visade sig att han försvarat rätten för katoliker att hemskola på ett diskussionsforum för ateister, varpå Z gissat att det kanske kunde finnas något samband... Onekligen lite komiskt...

Allt gott!

torsdag 16 oktober 2008

Om auktoriteten i Kyrkan

I diskussionen med Are som följde på mitt inlägg om hierarkier kom vi till slut fram till att kärnfrågan var huruvida Kristus gav apostlarna auktoritet och uppdrag att leda de första kristna, den nyfödda Kyrkan, genom sin tjänst och huruvida apostlarnas uppdrag, auktoritet och tjänst i så fall kunde förmedlas till apostlarnas efterträdare. Jag skall här försöka klargöra min syn.

Jag skall för enkelhets skull dela upp frågan i delfrågor:
  1. Fick apostlarna en särskild auktoritet från Kristus?
  2. Gav Kristus Petrus en särställning bland apostlarna?
  3. Förmedlades apostlarnas uppdrag, auktoritet och tjänst vidare till efterträdare?
För att inte hålla någon på halster så kan jag börja med att bekänna färg. Svaret på frågorna är ja, ja och ja, enligt mig.

Fick apostlarna en särskild auktoritet från Kristus?

Frågan bör preciseras mer, eftersom auktoriteten grundar sig i ett uppdrag som utförs genom tjänst. Frågan blir därför om Kristus gav apostlarna uppdraget att i tjänst leda Kristi Kyrka genom att med auktoritet avgöra och förkunna vad som är sant och rätt?

Vid början av sitt offentliga liv valde Jesus ut några män, tolv till antalet, för att vara tillsammans med honom och delta i hans sändning (jfr Mark 3:13-19). Han gav dem del av sin makt och myndighet ”och han sände ut dem för att förkunna Guds rike och göra sjuka friska” (Luk 9:2).
Samma kungavärdighet som min Fader har tilldelat mig tilldelar jag er. Ni skall få äta och dricka vid mitt bord i mitt rike, och ni skall sitta på troner och döma Israels tolv stammar (Luk 22:29-30).
Det grekiska ordet apóstolos betyder "sändebud". Motsvarande hebreiska ord användes om ombud med fullmakt att företräda annan person t.ex. i affärer. Ordet apostel förekommer med denna allmänna betydelse i Joh 13:16; 2 Kor 8:23; Fil 2:25 ("som ni sände"). I Heb 3:1 kallas Jesus apostel, dvs. Guds sändebud.

Gav Kristus Petrus en särställning bland apostlarna?

Hittills har jag huvudsakligen visat att Jesus ger apostlarna ett särskilt uppdrag och tjänst. Frågan om auktoriteten är lättast att besvara i samband med att jag tar itu med frågan om Petri särställning.

I tolvmannakollegiet har Simon Petrus den främsta platsen (jfr Mark 3:16; 9:2; Luk 24:34; 1 Kor 15:5). Jesus gav honom ett unikt uppdrag. Tack vare en uppenbarelse från Fadern hade Petrus bekänt: ”Du är Messias, den levande Gudens Son” (Matt 16:16). Vår Herre hade då förklarat för honom: ”Du är Petrus, Klippan, och på denna klippa skall jag bygga min kyrka, och dödsrikets portar skall aldrig få makt över den” (Matt 16:18). Kristus, ”den levande stenen” (jfr 1 Pet 2:4) försäkrar sin kyrka, byggd på Petrus, om segern över dödens makter. Petrus kommer på grund av den tro han har bekänt alltid att förbli kyrkans klippa, som aldrig kan skakas sönder. Han får uppdraget att bevara denna tro från varje vacklan och att styrka sina bröder i den (jfr Luk 22:32).

Jesus gav Petrus en särskild auktoritet: ”Jag skall ge dig nycklarna till himmelriket. Allt du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt du löser på jorden skall vara löst i himlen” (Matt 16:19). ”Nyckelmakten” betecknar auktoriteten att styra Guds hus, som är kyrkan. Jesus, den ”gode Herden” (Joh 10:11), bekräftar detta uppdrag efter sin uppståndelse: ”För mina lamm på bete” (Joh 21:15-17). Makten att ”binda och lösa” betecknar auktoriteten att avlösa från synd, att göra läromässiga avgöranden och att fatta disciplinära beslut i kyrkan. Jesus anförtrodde kyrkan denna auktoritet åt apostlarnas tjänst (jfr Matt 18:18) och särskilt åt Petrus tjänst. Han är den ende som Jesus uttryckligen anförtrodde himmelrikets nycklar.

Herren gjorde enbart Simon, som han gav namnet Petrus, till grundsten i sin kyrka. Han gav honom nycklarna, han satte honom till herde för hela sin hjord. Binde- och lösenyckeln som gavs åt Petrus gavs emellertid också åt det med sitt huvud förenade apostlakollegiet.

Denna Petrus och de andra apostlarnas herdeuppgift hör till kyrkans grundvalar.

Påskdagarnas händelser fick apostlarna – alldeles särskilt Petrus – att intensivt ägna sig åt att utforma den nya epok som tog sin början på påskdagens morgon. Som vittnen för den Uppståndne är och förblir de grundstenar för hans kyrka. Den första gemenskapen av troende bygger sin tro på verkliga människors vittnesbörd. De kristna känner till dem och till största delen lever de fortfarande bland dem. De som skulle ”vittna om uppståndelsen” är framför allt Petrus och de tolv, men inte enbart dessa: Paulus talar klart om de mer än femhundra personer som Jesus uppenbarade sig för vid ett och samma tillfälle, förutom för Jakob och alla apostlarna (jfr 1 Kor 15:4-8).

Det står utom allt tvivel att apostlarna med Petrus i spetsen fick ett unikt ämbete med en unik auktoritet av Kristus.

Förmedlades apostlarnas uppdrag, auktoritet och tjänst vidare till efterträdare?

För att kunna avgöra om apostlarnas unika uppdrag och auktoritet gavs vidare i Kyrkan är det värt att begrunda vad som hände i den nyfödda Kyrkan. Innan skärtorsdagen fanns det 12 apostlar. I samband med påsken reducerades antalet till 11 genom Judas.

Om man menar att apostlarna inte kunde ge vidare sitt uppdrag måste man anta att inte heller Judas plats kunde ersättas, eftersom det var till honom (och de övriga 11) som uppdraget givits, inte till någon annan. Vad vi ser i Apg är att Petrus, apostlakollegiets ledare, tar till orda och säger:
"Mina bröder, de ord i skriften skulle uppfyllas som den heliga anden lät David säga om Judas, han som blev vägvisare åt dem som grep Jesus. Han var en av oss och hade fått samma uppdrag som vi. Med lönen för sin ogärning köpte han sig en bit jord. Men där föll han framstupa, och buken sprack så att alla inälvorna rann ut. Det blev känt för alla i Jerusalem, och sedan kallades platsen på deras språk för Akeldamak, det vill säga Blodsåkern.

I Psaltaren står det: Må hans boplats läggas öde, ingen skall bo där, och: Må hans ämbete övergå till någon annan.

Därför måste nu någon av dem som var med oss under hela den tid då herren Jesus kom och gick ibland oss, från det att han döptes av Johannes fram till den dag då han blev upptagen från oss - någon av dem skall vittna tillsammans med oss om hans uppståndelse."

Två blev föreslagna, Josef Barsabbas, som kallades Justus, och Mattias.

Och man bad: "Herre, du som känner allas hjärtan, visa oss vilken av dessa båda du har utvalt till denna tjänst som apostel efter Judas, som övergav sin plats för att hamna där han hör hemma."

Så kastade de lott, och lotten föll på Mattias, och han upptogs som den tolfte bland apostlarna. (Apg 1:16-26)
Med Petri egna ord "Må hans ämbete övergå till någon annan" kan vi alltså sluta oss till att apostlarna menade att deras ämbete skulle föras vidare och övergå till ersättare efterhand som apostlarna dog. Det är uppenbart genom den bön man bad och sista meningen i texten att det var apostlaämbetet, med dess auktoritet, som förmedlades till Judas efterträdare.

Att anta att man efter denna första förmedling av apostlarnas tjänst skulle upphört och inte låtit övriga apostlars tjänster också förmedlas till ersättare finner jag inget stöd för i bibeln. Den som menar det måste verkligen kunna argumentera utifrån bibeln (eller traditionen, men de brukar inte erkänna traditionen) att så inte var fallet.

Det finns massivt stöd i Traditionen från de första århundradena att förfarandet som vi läst om ur Apg 1 fortsatte och att apostlarnas tjänst på så sätt förmedlades vidare till deras efterträdaret. Linus, Cletus och Clemens var de tre som i tur och ordning fick överta Petri plats i apostlakollegiet.

En sak man kan fråga sig är hur användningen av ordet apostel på andra än de tolv skall tolkas. Oftast syftar ordet i NT på Jesu tolv lärjungar, som han enligt Luk 6:13 själv kallade apostlar, eller på Paulus. Någon gång används det om andra missionärer eller kristna ledare: Barnabas (Apg 14:4, 14), Andronikos och Junias (Rom 16:7). Paulus försvarar ivrigt sin rätt att kallas apostel gentemot motståndare som tycks ha ansett beteckningen förbehållen de tolv; 1 Kor 9:1 ff. "Falska apostlar" nämns i 2 Kor 11:13; Upp 2:2. Har dessa som här kallas apostlar, primärt Paulus, utsetts på liknande sätt som Mattias, eller har benämningen använts i vidare betydelse? Jag vet inte svaret på frågan, inte heller har jag koll på vad Traditionen ger för antydningar här.

Är det någon fråga jag borde ställt men missat?
Borde jag formulerat frågorna på andra sätt och vad hade det i så fall fått för betydelse?
Har jag missat någon avgörande faktor i mina försök att besvara frågorna? På vilket sätt får det jag i så fall missat avgörande konsekvenser?

Allt gott!

onsdag 15 oktober 2008

Miljöpartiet in i alliansen, ut med folkpartiet totalitärerna

Både Johan och Stefan har skrivit om miljöpartiet nyligen. Jag har alltid gillat miljöpartiet och hade mycket väl kunnat rösta på dem om det inte hade inneburit att jag brutit mot min devis "hellre död än röd".

Det finns ett parti i alliansen som mer än något annat gör att jag är tveksam till att överhuvudtaget rösta på något parti i alliansen, och det är folkpartiet totalitärerna. De ger mig kalla kårar varje gång jag tar del av vad de står för.

Mitt förslag inför valet 2010 är därför en liten omstrukturering i blockpolitiken. Släng ut folkpartiet ur alliansen och ta istället in miljöpartiet. Då hade vi fått en allians som visserligen inte skulle vara perfekt, men alla de mest omänskliga elementen i politiken skulle i vart fall ha exkluderats ur alliansalternativet.

Så kunde fp, s och v bilda en verklig axelmaktssammanslutning...

svd, dagen, dagen

tisdag 14 oktober 2008

En röst från biskopssynoden

En av många läsvärda röster från den pågående biskopssynoden, Bishop Louis Portella Mbuyu of Kinkala, Congo:

In Congo-Brazzaville, a country that has been scarred by a series of internal conflicts, we are seeing an abundance of religious movements that can be classified into two categories. On the one hand, there are movements which practice a liberating reading [of the Bible], even while drawing on elements of traditional religion. These put themselves forward as a counter-reaction to a Christianity, which is seen as a negation of African identity. On the other hand, there are movements deriving from the Pentecostal movement of American origin, characterized by a fundamentalist or even magical reading of the Bible. These tend to draw people's consciences away from the concrete problems of life in society. There are also movements that tend towards the esoteric or gnostic, characterized by a symbolic and ideological reading of the Bible. All of this has to be placed in a context of underdevelopment with its baggage of poverty and resignation. Faced with this complex situation, what emerges is the urgent need to help and stimulate Christ's faithful in the Congo to read the Word of God, to meditate on it, to pray it inasmuch as it can 'recreate' an African man who still carries within the consequences of the past.

Saliga de som hör Guds ord och tar vara på det!

I Lukas kan vi läsa om hur en kvinna kommer till Jesus och föreslår en saligprisning och hur Jesus föreslår en justering, eller specificering av det föreslagna (Luk 11:27-28):
När han sade detta hördes en kvinna i mängden ropa: "Saligt det moderliv som har burit dig, och saliga de bröst som du har diat."

Men han svarade: "Säg hellre: Saliga de som hör Guds ord och tar vara på det."
Vad gör egentligen Jesus här? Många protestanter tycks ta detta bibelställe som ett (av många) bevis för att Jesus inte önskar att Hans moder skall prisas salig.

Jag tror att för att förstå vad Jesus syftar på här måste vi gå tillbaka i Lukas evangelium och läsa vad som skrivits tidigare. I Luk 1:28-38 läser vi följande:
Ängeln kom in till henne och sade: "Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig."

Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda.

Då sade ängeln till henne: "Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud.
Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.
Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron,
och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut."

Maria sade till ängeln: "Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man."

Men ängeln svarade henne: "Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son.
Elisabet, din släkting, väntar också en son, nu på sin ålderdom. Hon som sades vara ofruktsam är nu i sjätte månaden.
Ty ingenting är omöjligt för Gud."

Maria sade: "Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
Vi ser i denna text det yttersta exemplet på någon som hör Guds Ord och tar vara på Det. Maria inte bara hör Ordet, utan blir uppfyllt av Det genom sitt fiat. I nio månader kom hon att bära Guds Ord i sitt sköte. Inte nog med det, under hela Jesu, Guds Ords, uppväxt var det Maria som tog vara på Det och som lyssnade till och lärde sig av Det. "Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det" och hon "bevarade allt detta i sitt hjärta." (Luk 2:19, 51).

Så när Jesus ändrar den föreslagna saligprisningen, så är det inte för att Han vill markera att Maria inte tillhör de saligas skara, utan för att understryka varför Maria primärt skall prisas salig. Maria är först och främst salig för att hon hörde Guds Ord och tog vara på Det. Jesus säger inte emot att Marias moderliv och bröst, som burit och diat Jesus, också är saliga, men Han nöjer sig inte med dessa kroppsdelar, utan önskar att hela Maria, som person, skall prisas salig för vad hon gjort.

En analogi till detta exempel finner vi i Matt 12:48-50:
Han svarade honom: "Vem är min mor, och vilka är mina bröder?"

Och han visade med handen på sina lärjungar och sade: "Det här är min mor och mina bröder.

Den som gör min himmelske faders vilja är min bror och syster och mor."
Återigen ser många protestanter detta som ett bevis för att Jesus förringar Maria, när han i själva verket upphöjer henne dubbelt upp. För vem i bibeln, utöver Jesus själv, gjorde på ett så fullkomligt sätt den himmelske Faderns vilja? Blotta tanken att Jesus skulle vanhedra sin moder är naturligtvis löjeväckande, för hur skulle Jesus kunna bryta mot tio Guds bud och förbli utan synd?

Låt oss därför prisa Maria salig tillsammans med Jesus och stämma in i Elisabeths hälsning (Luk 1:42-43, 45):
"Välsignad är du mer än andra kvinnor, och välsignat det barn du bär inom dig. Hur kan det hända mig att min herres mor kommer till mig? Salig hon som trodde, ty det som Herren har låtit säga henne skall gå i uppfyllelse."


Allt gott!

- i Kristus - med Maria

fredag 10 oktober 2008

Utveckling i den kristna läran

Appropå den ständigt aktuella frågan om vad man får och inte får göra som kristen skriver Vincentius av Lerinum (död runt 450). Jag antar att texten är hämtad ur for the antiquity and universality of the Catholic faith against the profane novelties of all heretics som även går att ladda ner som pdf för den som är lässugen ;)
Skall då vi i Kristi kyrka inte utvecklas i vår gudsdyrkan? Jovisst skall vi det, så mycket som möjligt. Vem kan väl vara så avundsam mot människor och hatisk mot Gud att han försöker förhindra det? Men observera att det skall vara en utvekling i tron, inte en förändring av tron. Att något utvecklas betyder att det växer men ändå förblir sig självt; att något förändras betyder att det förvandlas från att ha varit en sak till att bli något annat.

Må alltså förstånd, kunskap och vishet växa och förökas med våldsam kraft, hos enskilda och hos alla tillsamman, hos olika individer och i kyrkan som helhet, allt efter som tiden går; dock så, att inget förvanskas, utan den givna läran och dess innebörd består.

Själens gudsdyrkan bör härma kroppens sätt att fungera. Kroppen utvecklar ju sina olika delar med tidens gång, men förblir samtidigt ändå sig själv. Det är mycket som skiljer ungdomens blomning och ålderns mognad, men ändå är gamla människor desamma som de var när de var unga. Även om en människas omständigheter och utseende förändras, så förblir hon likväl densamma till sitt väsen och till sin person.

Spädbarnens lemmar är små, ungdomarnas stora, men de är ändå desamma. Barnet har lika många kroppsdelar som den vuxne. Och även om det finns sådant som visar sig först vid mogen ålder, så fanns ändå fröet där redan från början, så att inget nytt senare växer fram hos den gamle som inte fanns dolt redan hos barnet.

Detta är således det normala och rätta sättet att utvecklas, ja den harmoniska och sköna lagen för vår växt: att tidens gång uppenbarar i allt större skepnad samma lemmar och former som Skaparens vishet en gång nedlade i det lilla barnet. Men om människan skulle förvandlas till något som inte ligger i hennes väsen, om lemmarnas antal skulle öka eller minska, då måste hela kroppen dö eller bli helt vanställd eller i vart fall försvagas.

Samma lagar för sin växt måste den kristna läran följa, så att den styrks med tiden, växer mer åren, mognar med åldern.

Våra förfäder sådde en gång trons vetekorn i kyrkans åker. Om nu vi, deras efterkommande, skulle samla in villfarelsens ogräs i stället för sanningens goda skörd, så vore det förskräckligt. Nej, det rätta och riktiga är att begynnelsen och änden inte står i motsats till varandra, utan att den skörd vi bärgar är frukten av den givna lärans goda utsäde.
Låt oss be:
Allsmäktige, evige Gud, din kärlek övergår allt vad vi kan kräva eller önska. Omslut oss med din barmhärtighet: förlåt oss allt som tynger samvetet, och ge oss också det vi inte vågar be om. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med Dig Fader och den Helige Ande lever och råder från evighet till evighet.

Hierarki eller inte hierarki, det är frågan...

Are Karlsen är inspiratör till detta inlägg. Som vanligt inspireras jag att skriva när det är något jag inte håller med om snarare än för att lyfta fram något jag instämmer i... Det är en sida av min personlighet som jag själv tycker borde vara rätt irriterande!

Are, hoppas du ursäktar mitt irriterande beteende... ;)

Utgångspunkten, det jag reagerade mot, var Ares kommentar där han skrev "Jeg mener at hierarki er ubibelsk".

Han förklarar detta med "Hierarki tilhører denne verden. Hierarki bygger på makt og maktutøvelse. Jesus Kristus derimot kom som en tjener."

Om man likställer hierarki och makt och maktutövning så kan jag ge Are rätt. Men är det så enkelt? Ser man empiriskt utifrån historien så råder det ingen tvekan om att många av dem som haft höga poster (i en hierarki) också haft och missbrukat makt.

Men vad säger oss Guds Ord? Jesus säger att den störste/främste skall vara de andras tjänare/slav etc. I dessa uttalanden så anger Jesus (minst) två saker, enligt mig. Dels så anger han att någon kommer vara den främste men han anger också vad som skall utmärka de som ges makt bland Hans lemmar. Alltså anger han att det kommer finnas en hierarki och hur de som ges makt i denna hierarki skall vara mot dem som de givits makt över.

Tvärtemot Are menar jag att Hierarkier är något av det mest bibliska man kan tänka sig. Gud har ordnat hela skapelsen i en hierarki. Inte bara mellan olika arter finns det en hierarki, även inom arterna. Bland andeväsendena är änglarna över människorna och bland djuren är människorna högst upp. Bland änglarna finns det ärkeänglar och änglafurstar, liksom det bland människor finns naturliga hierakier, t ex familjen.

T o m Guds väsen är en hierarki. Detta med hierarkin i Guds väsen är ett mysterium och jag skall inte uppehålla mig mer vid det nu.

Även bland Gudsfolket finns det hierarkier. Att människan Jesus är vår högste Herre (och alltså högst i Gudsfolkets hierarki) torde vi vara ense om. Att Jesus var över apostlarna råder det ingen tvekan om, men även bland apostlarna och de första kristna fanns det en hierarki. Det märks inte minst i apostlagärningarna, där apostlarna är den nyfödda Kyrkans ledare och där Petrus är ledaren bland apostlarna.

Att frestaren genom sitt Non Serviam förlett många av Gudsfolkets ledare att missbruka den makt de givits är inget argument mot hierarkier, bara ett argument för ständig omvändelse...

Jag vill avsluta med att jag inte ser någon motsättning mellan tanken på husmenigheter, eller vad man nu vill kalla dem, och en hierarkiskt ordnad Kyrka. För mig är det snarare så att den hierarkiska Kyrkan är en förutsättning och en grundplåt för att husmenigheter skall fungera och inte bli små klubbar för inbördes beundran... Jag tror att husmenighetstanken är en spiritualitet som kan berika Kyrkan, men aldrig ersätta den!

Jag lär återkomma till detta intressanta ämne.

Are, tack för inspirationen!

Allt gott!

onsdag 8 oktober 2008

Förbönsämne - och be som änkan...

Jesus säger att vi skall be som änkan som tjatade på den orättfärdige domaren tills han tröttnade och gav med sig för att slippa tjatet...

Stäm gärna in i vår bön att Gud skall möjliggöra för oss att köpa ett hus vi funnit.

Gud, tack för allt!

Allt gott!

lördag 4 oktober 2008

Tack min Gud för allt!

Tack min Gud för vad som varit,
Tack för allt vad du beskär.
Tack för tiderna som farit,
Tack för stund som inne är.
Tack för ljusa, varma vårar,
Tack för mörk och kulen höst.
Tack för redan glömda tårar,
Tack för friden i mitt bröst.

Tack för vad du uppenbarat,
Tack för vad jag ej förstår.
Tack för bön som du besvarat,
Tack för vad jag icke får.
Tack för livets hemligheter,
Tack för hjälp i nödens stund
Tack för nåd som ingen mäter,
Tack för blodets fridsförbund.

Tack för himmel blå i livet
Tack för moln du strött därpå.
Tack för solljus, av dig givet,
Tack för mörkret likaså.
Tack för prövningar och strider,
Tack för hopp som uppfyllts väl.
Tack för dagen som framskrider,
Tack för hopp som slagit fel.

Tack för rosorna vid vägen,
Tack för törnet ibland dem.
Tack för resta himlastegen,
Tack för evigt tryggat hem.
Tack för kors och tack för plåga,
Tack för himmelsk salighet.
Tack för stridens klara låga,
Tack för allt i evighet!

1 Thess 5:18
Tacka hela tiden Gud. Gör så, det är Guds vilja i Kristus Jesus.

Text: August L. Storm, i Frälsningsarméns tidning StridsRopet 1891.
Musik: Johannes A Hultman, i Solskenssånger, 1910
Psalm 261 i den gemensamma psalmboken
Denna sång fyller mig med en sådan glädje och tacksamhet! Tack min Gud, för allt!

Allt gott!

torsdag 2 oktober 2008

Våra mäktiga vänner - skyddsänglarna

Idag firar vi våra mäktiga vänner skyddsänglarna! Eftersom jag är trött och skall gå och sova låter jag ordet gå till Bernhard av Clairvaux istället för att försöka säga något klokt:

De heliga skyddänglarna


Han har givit sina änglar befallning om dig, att de skall bevara dig på alla dina vägar (Ps 91:11). Må man tacka Herren för hans barmhärtighet och för hans under med människornas barn (Ps 106:8, 15). Må man tacka och förkunna bland hedningar: Herren har gjort stora ting med dem (Ps 126:2). Herre, vad är en människa, att du vill veta av henne (Ps 144:3), och att du vänder ditt hjärta mot henne? (Job 7:17). Du vänder ditt hjärta mot henne, du bekymrar dig om henne, du har omsorg om henne. Ja, slutligen sänder du till henne din enfödde Son, du sänder din Ande, du lovar henne att få se ditt ansikte. Och för att inget i himlarna skall vara fritt från mödan att bekymra sig om oss, sönder du de saliga andarna för att de skall tjäna oss (jfr Heb 1:14), du förordnar dem till att vaka över oss, du befaller dem att bli våra uppfostrare.

Han har givit sina änglar befallning om dig, att de skall bevara dig på alla dina vägar. Detta ord borde verkligen hos dig uppväcka vördnad, framkalla hängivenhet, skänka förtröstan: vördnad över deras närvaro, hängivenhet på grund av deras välvilja, förtröstan på grund av deras vakttjänst. De är alltså närvarande, närvarande hos dig; de är inte bara tillsammans med dig, utan de är där för din skull. De är närvarande för att skydda, de är närvarande för att vara till nytta. Vad vill du ge Herren för allt det han har givit dig? (jfr Ps 116:12). Du borde ge honom allena heder och ära (1 Tim 1:17). Varför honomallena? Jo, han gav befallningen, och ingen god gåva finns som inte kommer från honom (Jak 1:17).

Men sannerligen, även om det var han som gav befallningen, så bör man inte vara otacksam mot dem, som i sin stora kärlek lyder honom och som kommer oss till hjälp i våra behov. Låt oss alltså vara hängivna, låt oss vara tacksamma mot dessa väldiga hjälpare. Låt oss älska dem tillbaka, låt oss ära demså mycket vi kan, så mycket vi borde. All vår kärlek och hedersbevisning må vi dock ge till honom, från vilken allt kommer, för vars skull såväl de som vi själva kan ära och älska och förtjänar att älskas och äras.

Bröder, låt oss alltså i honom hängivet älska hans änglar, såsom de som är våra kommande medarvingar (jfr Rom 8:17), men under mellantiden av Fadern insatta till förmyndare och förvaltare och till att vara våra ledare. Ty nu är vi Guds barn, även om det ännu inte är uppenbart, att vi är barn som har förmyndare och förvaltare över oss, så att vi än så länge inte kan skiljas från slavar (jfr 1 Joh 3:2, Gal 4:1-2).

Men även om vi ännu är omyndiga barn och en lång, ja inte bara en lång utan också en farofylld väg återstår för oss, vad skulle vi väl frukta, vi som står under sådana väktare? De som vakar över oss på alla våra vägar övermannas inte, de förförs inte, och ännu mindre kan de förföra. De är trofasta, de är visa, de är mäktiga; varför skulle vi vara ängsliga? Låt oss blott följa dem, låt oss hålla oss till dem och dröja kvar under Guds himmelska beskydd.
Låt oss be:
Fader i himlen, du som sänder dina heliga änglar att skydda oss på vår väg, låt oss alltid erfara deras hjälp på jorden och sedan tjäna dig med dem för evigt. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med Dif Fader och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet!
Amen!

Allt gott!

onsdag 1 oktober 2008

Teresa av Jesusbarnet 111 år gammal - i himmelen

Idag firar vi lilla-theresas 111 årsdag sedan hennes himmelska födelsedag. I en karmeltidning från det år då hon utsågs till kyrkolärare, skriver Wilfrid Stinnisen (ungefär*) att hon genom sin lilla väg åstadkom allt det som Luther revolterade för att uppnå. Man kan säga att hon därmed gjorde hela behovet av protestantismen meningslös... Tyvärr verkar inte denna insikt ha sipprat ner i de breda folklagren bland våra protestantiska syskon...

Johan och Johanna verkar dock intuitivt ha insett detta och jag vill passa på och välkomna dem! Även om de alltid varit våra syskon, så är det ändå något stort de gjort genom sitt val att bli katoliker! Jag har aldrig själv behövt välja så konkret, på gott och ont, men jag kan ana vilken frid det innebär att löpa linan ut...

Åter till vårt lilla helgon. Hon skriver i sin självbiografi, angående några aktuella bibelverser:
Under bönen drev önskningarna mig att genomlida ett verkligt martyrium, och jag öppnade Paulus brev för att söka ett svar. Min blick föll på första koriniterbrevets tolfte och trettonde kapitel. I det första läste jag att inte alla kan bli apostlar, profeter, lärare, och så vidare; att kyrkan är sammansatt av olika lemmar och att ögat inte å¨samma gång kan vara hand.

Svaret var klart men uppfyllde inte mina önskningar och gav mig ingen frid. Liksom Magdalena böjde sig över den tomma graven och slutligen fann vad hon sökte, så sänkte jag mig till djupet av min intighet och lyftes därvid så högt att jag kunde nå mitt mål. Utan att fälla modet läste jag vidare och fann lindring i denna mening: Sök vinna de nådegåvor som är störst. Och då skall jag visa er en väg som är överlägsen alla andra (1 Kor 12:31). Och så förklarar aposteln att de största gåvorna är intet utan kärleken, att kärleken är den yppersta vägen, som med säkerhet leder till Gud.

Äntligen hade jag funnit ro. Då jag betraktade kyrkans mystiska kropp hade jag inte känt igen mig i någon av de lemmar som Paulus beskriver, eller snarare, jag ville känna igen mig i alla. Kärleken gav mig nyckeln till min kallelse. Jag förstod att om kyrkan har en kropp som består av olika lemmar, så kan inte den ädlaste och nödvändigaste fattas henne. Jag förstod att kyrkan har ett hjärta och att detta hjärta brinner av kärlek. Jag förstod att endast kärleken får kyrkans lemmar att handla, att om kärleken slocknade skulle apostlarna inte längre förkunna evangelium och martyrerna vägra utgjuta sitt blid. Jag förstod att kärleken innesluter alla kallelser, att kärleken är allt, att den omfattar alla tider och orter, kort sagt, att den är evig.

Då utbrast jag i min översvallande glädjeyra: O Jesus, min kärlek, äntligen har jag funnit min kallelse, min kallelse är kärleken!

Ja, jag hade funnit min plats i kyrkan, och det är du, min Gud, som gett mig den: i min moder kyrkans hjärta skall jag vara kärleken, och därmed blir jag allt, och min dröm blir verklighet
Låt oss be:
Fader i himlen, du har berett ditt rike för de fattiga och små. Ge oss en tro som inte vacklar, så att vi går den väg som den heliga Teresa har visat och hjälpta av hennes bön får se din härlighet uppenbaras. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med Dig Fader, och den helige Ande, lever och råder från evighet till evighet
Amen!

Allt gott!

* Jag har inte tidningen här, utan skriver fritt från minnet. Wille får ursäkta om jag refererar honom orättvist... För övrigt tror jag Wilfrid i sin tur citerade någon annan...

Tracey Rowland presenterar Benedikts syn på liturgin

Hilaron tipsade mig om en föreläsning av Dr Tracey Rowland om Ratzingers/Benedikts syn på liturgin. Det är verkligen inspirerande att lyssna!

Jag förstod många saker som jag tidigare aldrig riktigt reflekterat över!

Filen har plockats bort från den plats där Hilaron hittade den men jag har fått den via mail, så om någon vill lyssna så kan ni bara skicka mig ett mail på adressen: avemarisstella punkt tuve alfakrull gmail punkt com.

Allt gott!

tisdag 30 september 2008

Vad Traditionen säger om att läsa bibeln

Idag firar vi den helige Hieronymus, präst och kyrkolärare. Han föddes i Dalmatien omkr. 340. Han studerade i Rom där han också döptes. I avsikt att leva ett monastiskt liv begav han sig till Palestina, där han blev prästvigd. Senare återvände han till Rom och blev sekreterare åt påven Dalmasus. Vid den tiden började han översätta bibeln till latin, först från den grekiska texten, sedan (för Gamla testamentet) även från hebreiskan. Han slog sig ner i Betlehem, där han fullbordade Vulgatan och utgav många skrifter, främst bibelkommentarer. Han dog i Betlehem år 420.

Innan jag citerar en av hans bibelkommentarer vill jag bara kort konstatera att Kyrkan redan vid början av 400-talet alltså höll på att översätta bibeln till andra folkspråk än grekiskan... ;)

Att inte känna Skriften är att inte känna Kristus

Jag översätter som jag bör i lydnad mot Kristi befallning: Forska i skrifterna (jfr Joh 5:39). Sök så skall ni finna (Matt 7:7). Jag vill inte likt judarna få höra: Ni tänker fel, därför att ni varken kan skriften eller vet något om Guds makt (Matt 22:29). Enligt aposteln Paulus är Kristus Guds Kraft och Guds vishet (1 Kor 1:24). Den som inte känner skrifterna känner inte Guds kraft och hans vishet och därför är okunnighet om skrifterna okunnighet om Kristus.

Jag vill efterlikna en välbärgad man som ur sitt förråd kan ta fram nytt och gammalt och bruden som i Höga Visan säger: Med nytt och gammalt har jag tjänat dig, min broder (Höga v 7:13, jfr Matt 13:52). Jag vill utlägga Jesaja på ett sådant sätt, att jag visar honom inte endast som en profet utan också som en evangelist och en apostel. Han säger ju om sig själv och de andra evangelisterna: Hur ljuvliga är inte glädjebudbärarens fotsteg när han förkunnar frid (Jes 52:7). Och Herren säger till en apostel: Vem skall jag sända, och vem vill gå till detta folk? Och han svarade: Här är jag, sänd mig! (jfr Jes 6:8).

Må ingen tro att jag i en kort predikan önskar begripa denna boks innehåll! Skriften innehåller Herrens alla mysterier. Den säger att Immanuel skulle födas av jungfrun och uträtta märkliga ting och tecken. Den säger vidare att han skulle dö och begravas, uppstå från dödsriket och förkunnas som frälsare för alla folk. Varför skulle jag tala om naturvetenskap, etik och logik? Allt som utmärker de heliga skrifterna, allt som det mänskliga språket kan uttrycka och förstås av människor, det finns i Jesajas bok. Författaren själv vittnar om dess mysterier: Profetsynen om detta har för er blivit lik orden i en förseglad bok: om man räcker en sådan åt någon som kan läsa och säger: "Läs detta", så svarar han: "Jag kan inte läsa" (Jes 29:11-12).

Om någon finner detta argument svagt, må han lyssna till aposteln: Som profeter får två eller tre tala, och de övriga skall pröva vad som sägs. Om någon annan av de närvarande får en uppenbarelse, skall den som då talar sluta (1 Kor 14:29:30). Hur kan de tiga, när det beror på Anden som talar genom sina profeter om de skall tiga eller tala? Om de förstod vad de sade, skulle allt vad de sade vara fullt av vishet och kunskap. Men det var inte en röst i vinden som nådde deras öron, utan snarare Gud som talade i profeternas själar, just som en annan profet sade: En ängel har talat till mig (1 Kung 13:18), och: vi ropari våra hjärtan: Abba! Fader! (jfr Rom 8:15), och: jag vill höra vad herren Gud talar i mig (Ps 85:9).

Låt oss be:
Fader i himlen, du gav den helige Hieronymus en ljuv och levande känsla för varje ord som utgår ur din mun. Undervisa oss nu och ge oss näring genom Skriften, så att vi där finner livets källa. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med Dig Fader och den helige Ande, lever och råder från evighet till evighet!
Amen

Allt gott!

måndag 29 september 2008

De heliga ärkeänglarna

Idag firar vi de tre heliga ärkeänglarna Mikael, Gabriel och Rafael. Det är med andra ord en av årets festdagar. Så här sade Gregorius den Store i en predikan om ärkeänglarna:
Ordet "ängel" betecknar tjänsten, inte naturen

Man måste veta att ordet "ängel" är en beteckning för änglarnas uppgift, inte för deras natur. De saliga andarna i det himmelska fäderneslandet är alltid andar, men de kan inte alltid kallas änglar. De är änglar bara när ett budskap förkunnas genom dem. De som bara har något mindre viktigt att förkunna kallas änglar; de som frambär de största budskapen kallas ärkeängöar.

Därför skickades inte vilken ängel som helst till Maria, utan en ärkeängel. Det var tillbörligt att det kom en ängel av högsta rang för detta uppdrag, eftersom han frambar det största av alla budskap. Därför omnämns de också med egennamn och namnet utsäger vad ängeln kan uträtta. Ty i den heliga staden, där skådandet av Gud fullkomnar kunskapen, finns det inga egennamn, eftersom namnens bärare kan igenkännas också utan namn. Men när de kommer till oss för att utföra ett uppdrag för oss får de av oss ett namn med tanke på uppdraget. Mikael betyder: "Vem är som Gud?", Gabriel: "Guds kraft" och Rafael: "Guds läkedom".

Närhelst det rör sig om underverk hör vi att Mikael sänds och vi lär oss av händelseförloppet och namnet att ingen annan kan vad Guds kraft förmår. Ty också den gamle fienden, som i sitt högmod ville vara lik Gud och sade: jag stiger upp till himlen; där upp ovanför himlens stjärnor ställer jag min tron; jag vill vara lik den Allrahögste (Jes 14:13-14), också han överlämnas vid världens slut åt sin egen kraft för att hemfalla åt det yttersta straffet. Han kommer nämligen att stria med ärkeänglen Mikael, som Johannes säger: Det uppstod en strid med ärkeängeln Mikael. (Upp 12:7)

Gabriel, som kallas "Guds kraft", sändes till Maria. Denne kom föra tt förkunna ankomsten av honom som skulleträda fram i ödmjukhet för att strida mot makterna i höjden. Han måste förebådas genom Guds kraft, eftersom han kom som krafternas Herre, väldig i strid. (Ps 24:8)

Rafael betyder: "Guds läkedom". Som en läkare rörde han vid Tobits ögon och strök bort blindhetens mörker. Därför passade det att han kallades "Guds läkedom", eftersom han sändes ut för att hela.

Låt oss idag ära vår Gud tillsammans med alla änglar, helgon och martyrer!

fredag 26 september 2008

Länktips: Bibleapps

Hittade denna bibelsajt med en bibelquiz som man kan tävla i med sina vänner...

Om någon vill vara min vän (dvs om någon vill tävla med mig i bibelkunskap så är det bara att höra av sig... Min mail står längst upp i rubrikfältet...

Men jag varnar er... Jag rankas som pastor ;)

Allt gott!

Länktips:Kingdom of God Media

Snubblade över denna lite lustiga blogg när jag läste om Google Chrome's minneshantering (jag vet, stor nördvarning)...

Jag har bara läst ett par inlägg men personen bakom verkar göra ett seriöst försök att peka på Gud och det goda utifrån filmer som jag nog, i majoriteten av fall, skulle välja bort... De inlägg jag läst har trots allt varit både välskrivna, seriösa och ganska tänkvärda. Onekligen ett lite udda grepp...

Läs själva och bilda er en egen uppfattning!

Allt gott!

torsdag 25 september 2008

Skåning i exil

I morse satte jag på Peps Perssons Spår i bilen. Även om Peps står för mycket som jag absolut tar avstånd ifrån så gillar jag både hans avslappnade utstrålning och inte minst... hans dialekt :) En del av musiken är också tilltalande, även om han gjort en hel del halvtaskig progg med heltaskigt budskap också...

Som lantis så satt jag och diggade till hans Stabo... För att nu inte tala om Maskin nr 2. Känner man sig inte som en kugge i ett stort, icke människocentrerat, maskineri efter den låten så skulle man nog passa bra i A Brave New World...

Det är inte utan för utan att man känner patriotismen svälla i ådrorna... Patriotismen för östdanmark, naturligtvis :D

Allt gott!




tisdag 23 september 2008

Konspirationskatalysatorn Aletheia föremål för konspirationsteorier!?

Jag skrev häromdagen om Andys nya blogg. Hittills har varken Andy eller de kvarvarande Aletheiabröderna givit någon officiell förklaring till detta lite abrupta skeende.

Andy har lovat komma med någon ytterligare förklaring. Tills dess har vi bara lösa rykten att gå på. T ex skriver Jonathan Ekman att "Tydligen har det under en längre tid pågått en konflikt bland grundarna till bloggen Aletheia. Denna konflikt utmynnade till slut i att en av grundarna blev utesluten av de andra två."

Personligen tror jag att Daniel och Haggaj riskerar att sätta första spadtaget till Aletheias grav genom att inte själva redogöra för sina motiv. Frågan är om de vill/vågar vara så öppna med sina egna motiv som de förväntar sig att andra skall vara? Kanske är de rädda för att bli dömda med lika hårda domar som de själva dömt andra med?

Om det stämmer som Jonathan skriver (vilket jag tror det finns anledning att anta) så kan man ju fråga sig om det är så att de kvarvarande Aletheiabröderna har drabbats av det maktbegär som de så skarpt kritiserat hos andra? Aletheia har trots allt kommit att bli en ganska väl läst blogg i den kristna sfären i Sverige/Norge.

Tills alla kort är lagda på bordet utgår jag ifrån att man kan känna de kvarvarande Aletheiabröderna som de känner andra... M a o så finns det ingen anledning att tro att det har gått rätt och riktigt till, utan att det finns dolda agendor som vi än så länge bara kan gissa saker om och skapa konspirationsteorier kring, för dem som är roade av sådant...

Uppdatering:
Det verkar dessutom som om man på Aletheia inte får kommentera saken. Jag har prövat och alla kommentarer som omnämner Andy vid namn är just nu modererade, medan ingen av mina övriga tre kommentarer är det... Vill de att man skall börja spekulera? Snälla, utsätt mig inte för frestelser :D

Uppdatering 2:
Nu har de kvarvarande Aletheiabröderna givit en förklaring till orsaken till splittringen. Jag sticker inte under stol med att det var det absolut sämsta skälet jag hade kunnat tänka mig. Jag blev faktiskt förvånad, inte för orsaken som sådan eftersom den ligger helt i linje med dessa herrars attityder, utan för att de kunde anse att en sådan sak vore ett avgörande skäl! Jag trodde knappt mina ögon när jag läste förklaringen! Mina kommentarer ger väl en mycket tydlig bild av vad jag tyckte om skälet...

Allt gott!

måndag 22 september 2008

Länktips: Visa dem skönhet och godhet

Kan inte låta bli att tipsa om denna starka text på en av mina favoritbloggar: Gå rakt fram.

Texten får mig både att rysa pga av sin realism och samtidigt att haja till genom enkelheten och tydligheten i budskapet...

Hur når vi fram med skönhet och godhet till dessa själar?

Allt gott!


Andy startar eget

Andy lämnar treoenigheten på Aletheia och startar eget. För mig kommer det inte direkt som någon överraskning, snarare har jag varit överraskad över att inget sådant hänt tidigare.

Det råder ingen tvekan om att Aletheia kommer bli mindre intressant utan Andy som kunde väga upp en del av det trams som annars riskerar att översvämma denna blogg. Jag sticker inte under stol med att jag anser att Andy varit den mest balanserade och genomtänkta av de tre bröderna. Utan honom kommer Aletheia bli en påtagligt kyligare webbplats...

Jag vill önska Andy lycka till med sitt nya forum: Andy´s Forum för Tro & Kristet liv.

Allt gott!

"Städbolag dåliga på etnisk diskriminering"

Hm, hur skall man tolka Dagens rubrik? Är städbolagen dåliga på att diskriminera pga etnisk tillhörighet, och är det i så fall ett problem? Jag trodde det var målet, att bli sämre på diskriminering och bättre på hänsyn... Men detta kanske är en sådan där positiv nyhet som man nästan aldrig får läsa om i medierna... ;)

lördag 13 september 2008

Länktips: Heliga Maria, Guds Moder

Tänkte jag skulle tipsa om en artikel om Maria som broder Martinus Martin skrivit och som jag fått lov att publicera på Fides Catholica.

Den är lång men läsvärd!

Allt gott!

fredag 12 september 2008

GMail med vettiga features...

Här har jag i långa tider använt GMail och känt mig frustrerad över ett antal saker som jag ansett borde finnas. Vad finner jag när jag nu tar mig lite tid att söka på nätet efter någon möjlighet att lägga till sådan funktionalitet? Jo, att alt jag behövt göra var att använda GMail med amerikansk engelska... Alla de features jag saknat fanns där sedan flera år, om man använde "rätt" språk...

Snacka om att känna sig dragen vid näsan :(

Men, nu när jag insett denna lilla hemlighet så känner jag mig rätt nöjd igen :)

Nu kan jag t ex direkt skapa en händelse i kalendern utifrån ett mottaget mail, eller skicka händelser till andra, bl mycket annat...

Allt gott!

måndag 8 september 2008

Ett presenttips...

Som jag informerade om häromdagen så gick min näst äldste son till första kommunion igår. Allt avlöpte planenligt, trots att vi fick klartecken från vår kyrkoherde så sent som i torsdags att det var OK. Kyrkoherden är på semester i Polen skall tilläggas till hans försvar :)

Vår son fick en så underbar present, en äggkopp med tillhörande äggvärmare i form av en biskopsmössa med broderat namn och datum. Ni kan se mina grusiga bilder här nedan.

Det är en mycket passande gåva på många sätt, eftersom ägget rymmer en hel massa kristen symbolik... Ägget kan tolkas som en symbol för graven och att knäcka skalet blir då en symbol för Kristi uppståndelse. Ägget är också en symbol för pånyttfödelse, vilket är passande för just första kommunion, då man påbörjar en ny fas i sitt liv med Gud.

Skaparen av denna underbara äggvärmare är Marianne Cavallin.








fredag 5 september 2008

Påvens böneintentioner för september

Catholic Culture : Catholic World News Feature Stories : Pope's September prayer intentions
The Holy Father's general prayer intention is: "That those who, because of wars or oppressive regimes, are forced to leave their homes and country may be supported by Christians in the defence and protection of their rights." His missionary prayer intention is: "That, faithful to the sacrament of matrimony, every Christian family may cultivate the values of love and communion in order to be a small evangelizing community, sensitive and open to the material and spiritual needs of its brothers."

Första kommunion och 40-årsjubilerande präst

Nu på söndag går vår näst äldste son till sin första kommunion.

Be för honom då!

Samma dag firar vår präst 40-årsjubileum för sin prästvigning.

Be även för honom!

Allt gott!

söndag 31 augusti 2008

Kommer djur till himmelen?

En märklig fråga, kan tyckas, men för en del människor är det en mycket viktig fråga. Jag har bekanta som nästa blivit osams för att de har olika uppfattningar i denna fråga. En del menar, lite tillspetsat, att en himmel utan djur vore ett helvete för dem.

Frågan är då vad vi kan veta om djur i himmelen. Som jag ser det så finns det två delfrågor:
a) Finns det överhuvudtaget djur i himmelen?
b) Kan djur så som individer komma till himmelen?

Vad finns det för stöd för och emot tanken på djur i himmelen, utifrån Bibeln och Traditionen? Thomas av Aqiuno skriver lite om det, men jag har inte satt mig in i det ordentligt...

Hur är det med djur som individer? Kommer Fido till himmelen om han är snäll? Vad måste Fido göra för att vara snäll? Kan Fido bli frälst? ;)

Allt gott!

måndag 25 augusti 2008

Maria i Medjugorje säger...

Dear children! Also today I call you to personal conversion. You be those who will convert and, with your life, will witness, love, forgive and bring the joy of the Risen One into this world, where my Son died and where people do not feel a need to seek Him and to discover Him in their lives. You adore Him, and may your hope be hope to those hearts who do not have Jesus. Thank you for having responded to my call.

fredag 22 augusti 2008

“När blev du frälst om man får fråga? ”

Jag fick för en tid sedan frågan: “När blev du frälst om man får fråga? ”
Jag tycker det är en intressant fråga och som katolik så blev jag lite ställd. Jag svarade:
Jag vet inte exakt vad du menar med när jag blev frälst. Jag är född och uppvuxen katolik. Jag är också uppvuxen i karismatiska frireligiösa kretsar, vilket kanske är lite ovanligt… Efter gymnasiet upplevde jag en omvändelse från den relativism som jag bekänt mig till under tonåren. Du kan läsa en redogörelse för min “trosväg”, om du vill.

Om jag är frälst genom dopet så skedde det som spädbarn. Om jag är frälst genom tron, så får jag väl säga “Herre jag tror, hjälp min otro”… Själv tror jag att all nåd och frälsning kommer från Kristus, Huvudet, genom kyrkan som är hans kropp. Men för att bli frälst krävs tro och omvändelse. Och på samma sätt som jag behöver hjälp med tron måste jag ständigt omvända mig!

Enligt mitt sätt att se är vi frälsta först då vi lämnat jordelivet och mottagits av Gud. Däremot påbörjar vi vår frälsning under jordelivet. Utan att arbeta på vår frälsning under jordelivet är det högst tveksamt om vi kan bli frälsta i evighet.

tisdag 12 augusti 2008

Pilgrimsvandring 15e augusti

På fredag kommer vi att fira Jungfru Marias upptagning i himmelen.

Eftersom det är ett jubileumsår och vår kyrka är en pilgrimskyrka tänkte vi passa på att gå en liten pilgrimsvandring innan mässan, som firas kl 12. Vi kommer att gå en pilgrimsvandring från Eriksberg till Kored. Vi samlas kl 9 i Eriksbergs gamla kyrka, om någon vill gå med.

Den heliga Birgitta lär ha företagit en pilgrimsresa till Eriksberg, där den helige Erik kommer ifrån och där hans reliker bevarades under medeltiden. Vem vet, kanske kommer vi att vandra längs samma väg som hon gjorde på sin tid?

Allt gott!

lördag 19 juli 2008

Länktips: Påven om utmaningarna i ekumeniken

Christian Baptism is "the point of departure for the entire ecumenical movement," Pope Benedict XVI told a meeting of Christian leaders in Sydney on July 18. But ecumenical work, he added, should always aim toward completion in a shared celebration of the Eucharist.

[...]

To progress further toward genuine unity, the Pope said, Christians must address their differences with candor. "We must guard against any temptation to view doctrine as divisive and hence an impediment to the seemingly more pressing and immediate task of improving the world in which we live," he said.

Pope Benedict illustrated his own point by reminding the ecumenical assembly that the Catholic Church is observing a Pauline year, which he as Roman Pontiff declared. St. Paul, he observed, emphasized that the Church is "built 'built upon the foundation of the apostles and prophets' with Jesus Himself as the cornerstone." Every Christian, the Pope continued, bears a responsibility to build up the whole of the Church, "to ensure that the edifice stands strong so that others will be attracted to enter."

Ecumenical work, the Pope continued, involves not merely an exchange of ideas but, more importantly, an exchange of gifts. Ultimately, he insisted, the effort "points toward a common celebration of the Eucharist, which Christ entrusted to his apostles as the sacrament of the Church's unity par excellence."
Catholic World News

onsdag 16 juli 2008

Länktips: Pius XII och judarna

Tack till Kristina som tipsar om denna film till försvar för påven Pius XII, som så ofta anklagats falskt för att ha varit passiv och orsak till många judars död. Vill lyfta fram ett citat av Pinchas Lapide: Påven Pius XII "was instrumental in saving at least 700,000 but probably as many as 860,000 jews from certain death at the Nazi hands." Hur många samtida ledare, profana eller religiösa, kan skriva något sådant på sin meritlista?

torsdag 3 juli 2008

St Pauli Kyrka en av två svenska vallfartskyrkor under Paulusåret


Biskopen har utsett St Pauli kyrka till en av två svenska vallfartskyrkor som ger fullständig avlat, dvs. efterskänkandet av de timliga straffen för synder som redan är förlåtna, under Paulusåret 2008-2009. Biskopen skriver i sitt dekret om fullständig avlat under Paulusåret:

I Stockholms katolska stift är S:t Pauli församling i Gävle och S:t Pauli kyrka i Kored, Alboga (S:t Sigfrids församling, Borås) invigda till aposteln Paulus ära. I enlighet med Apostoliska penitentiariets dekret, beslutar jag att alla som i Stockholms katolska stift gör en vallfärd till dessa kyrkor någon gång under detta Paulusår kan ta emot denna fullständiga avlat, under förutsättning att de uppfyller de vanliga villkoren.

Läs hela dekretet för mer information och hänvisningar till andra texter. Sist i dekretet står också vilka de vanliga villkoren är.

lördag 28 juni 2008

Litania till den Helige Ande

Jag har bett denna litania i ett par dagar och tycker den blir bara vackrare för var dag. Beskrivningen är saxad ur den gamla Oremus, tredje upplagan.

Om bönen bes i grupp kan en leda och övriga svarar med den (senast) kursiverade texten.
Denna litania innehåller en kortfattad sammanställning av det som den Heliga skrift säger om den Helige Ande, om hans natur, om hans gåvor ([Jes]. 11:2), om hans frukter (Gal. 5:22, 23), om hans verksamhet både i den enskildes själ och i Guds Kyrka.

Herre, förbarma dig över oss. Herre, förbarma dig över oss.
Kristus, förbarma dig över oss. Kristus, förbarma dig över oss.
Herre, förbarma dig över oss. Herre, förbarma dig över oss.
Kristus, hör oss. Kristus, hör oss.
Kristus, bönhör oss. Kristus, bönhör oss.
Gud Fader i himmelen. Förbarma dig över oss.
Guds Son, världens Frälsare,
Gud Helige Ande,
Heliga Trefaldighet, en enda Gud,
Helige Ande, kärleken mellan Fadern och det eviga Ordet,
Du vishetens och förståndets Ande,
Du rådets och styrkans Ande,
Du kundkapens och gudaktighetens Ande,
Du gudsfruktans Ande,
Du trons, hoppets och kärlekens Ande,
Du glädjens och fridens Ande,
Du mildhetens och tålamodets Ande,
Du godhetens och trofasthetens Ande
Du saktmodets och återhållsamhetens Ande,
Du barnaskapets Ande,
Du som rannsakar människohjärtats djup,
Du som upplyser samvetet om synd, rättfärdighet och dom,
Du som börjar och fulländar människans frälsning,
Du som förhärligar Jesus Kristus i de rättfärdigas själar,
Du som bor i de rättfärdiga såsom i ett tempel,
Du sanningens Ande,
Du Kyrkans lärare och försvar,
Du Kyrkans enhet och helighet,
Du bönens läromästare,
Du bistånd i all nöd,
Du eviga ljus,
Du heliga glöd,
Du livets källa,
Du andens hugsvalelse,
Du gåva över alla gåvor,
Var oss nådig: Förskona oss, Helige Ande.
Var oss nådig: Bönhör oss, Helige Ande.
Var oss nådig: Fräls oss, Helige Ande.
Från otro och vantro,
Från all motsträvighet mot sanningen,
Från förmäten förtröstan på Guds barmhärtighet,
Från misströstan och förtvivlan,
Från all kärlekslöshet,
Från förblindelse och obotfärdighet,
Från ljumhet och andlig tröghet,
Från orena tankar och begär,
Från en plötslig och olycksalig död,
Från den eviga fördömelsen,
Vi arma syndare: Vi beder dig, bönhör oss.
Att du ville upphöja den heliga, katolska Kyrkan, upplysa hennes herdar och helga hennes barn,
Att du ville leda oss in i all sanning,
Att du ville påminna oss om allt vad Herren har sagt,
Att du i oss ville styrka alla kristna dygder,
Att du ville bevara vår kropp och vår själ så som ditt heliga tempel,
Att du ville styrka oss till att vittna för Kristus,
Att du ville utrusta oss till Guds rikes försvar,
Att du ville befästa oss i din nåd,
Att du ville återföra de vilsegångna till Kyrkans enhet,
Att du ville föra alla människor till evangeliets ljus,
Att du ville förödmjuka Guds rikes fiender,
Att du med ditt ljus ville leda folkens furstar och styresmän,
Att du ville låta rättvisan och kärleken råda i människornas samliv,
Att du ville bevara oss alla från evighetens straffdomar,
Att du ville upptaga oss i dina utvaldas skara,
Guds lamm som borttager världens synder: Förskona oss, o Herre.
Guds lamm som borttager världens synder: Bönhör oss, o Herre.
Guds lamm som borttager världens synder: Förbarma dig över oss, o Herre.

Kom Helige Ande, uppfyll dina troendes hjärtan
- Och upptänd i dem din kärleks heliga eld.

Låt oss bedja. O Gud, för dig är varje hjärta uppenbart och varje vilja mening klar, och inte hemligt är förborgat för dig; rena genom den Helige Andes ankomst vårt hjärtas tankar på det att vi må fullkomligt älska dig och förtjäna att värdigt prisa dig, genom Kristus, vår Herre. Amen.
Jag konstaterar att den version som står i någon av de senare utgåvorna av Oremus använder betydligt modernare språk, men andemeningen är densamma...

torsdag 26 juni 2008

Länktips: Vatikanen har räckt ut en hand till SSPX

Catholic World News (CWN) kan man läsa om vatikanens försök att återbörda de förlorade fåren i SSPX (Society of Saint Pius X). Låt oss be att det går vägen...

I Maria välsignas hela skapelsen

Himlen, stjärnorna, jorden, floderna, dagen, natten och allt som är underkastat människan eller är till nytta för henne lyckönskar sig till att genom dig ha återfått sin förlorade värdighet, du vår Fru. Det är som om det genom dig har väckts till liv och fått ny och outsäglig nåd. Allt var liksom dött, när det hade gått miste om sin medfödda värdighet att tjäna dem som prisade Gud, att stå till tjänst vid deras förvaltarskap, till vilket de var skapade. När dessa började tjäna avgudarna, för vilka de inte var skapade, då överväldigades och missfärgades också skapelsen av förtryck och slaveri. Men nu gläder den sig som över sin uppståndelse, när den åter får göra tjänst hos dem som tjänar Gud och vara dem till nytta och förnöjelse.

Skapelsen brast ut i jubel över sin nya och ovärdiga nådegåva, när den kände att Gud själv, dess skapare, inte blott osynligt härskade över den, utan den fick också se honom synligt helga den och bruka den. Dessa väldiga gåvor kom genom den välsignade frukten i den välsignade Marias välsignade moderliv...

Anselm av Canterbury (1033-1109), översättning citerad från Karmel nr 1, 2005

måndag 23 juni 2008

Jag är moralist...

I en debattartikel i DN konstateras det välkända faktum att "Ökad kondomanvänding inget skydd mot sexsmitta"

Det mest intressanta är att läsa alla antimoralisters blogginlägg om saken. Det är ju väl känt att det är sant, varför får dessa debattörer inte säga sanningen utan att bli förhånade och kallas för moralister?

Allt gott!

torsdag 5 juni 2008

lite kort (med högst tvivelaktig kvalitet...)

Lite kort från Hong Kong

Försov mig...

Mina presentationer är idag. Jag hade råkat stänga av ljudet på mobilen/väckarklockan (eller snarare glömt sätta på det) så när jag vaknade var kl 12 lokal tid (dvs kl 6 för er). :-(

Som tur är för mig är presentationerna på eftermiddagen... :-)

Allt gott!

måndag 2 juni 2008

Ännu ett litet tips...

Orthodox Christian Browser Toolbar
Detta är inte en vanlig webläsarverktygsrad... Detta är en skatt för varje ortodox, men kan nog vara väl så användbar även för oss andra kristna :)

Allt gott!

Vad en katolik skall veta...

... kan man få reda på om man går in på Hong Kongs församlingssida: Catholic Diocese of Hong Kong.
Där finns en länk som heter just "A Catholic Should Know".

A Catholic Should Know - Catholic Diocese of Hong Kong
+ Holidays of Obligation
+ Penitential Days
+ Reception of Holy Communion and Eucharistic Fast
+ Method of Receiving Holy Communion
+ Special Collections
+ Guidelines for Catholic Intending Marriage
+ Mass Offerings
+ Fund Raising
+ Infant Baptism
Jag tycker detta är utmärkt. En sådan sida borde vi definitivt också ha på katolskakyrkan.se...

Allt gott!

En liten utblick

Det var länge sedan jag skrev. Delvis beror det på att jag skrivit ett inlägg på Fides Catholica, vilket resulterade i en, i många stycken, intressant dialog med bl a katoliker som inte vill acceptera Kyrkans hållning och med personer utanför Kyrkan. Men det är inte enda förklaringen, jag har nämligen också försökt att skära ned på bloggandet.

Eftersom jag för tillfället inte befinner mig hemma i trygga Sverige, utan i det upplevt lika trygga Hong Kong, så kommer jag de närmaste dagarna troligen helt begränsa mig till att skriva lite om min vistelse här.

Jag anlände i morse lokal tid efter någon timmes sömn på flyget. Hemma var kl ca 2 på natten då jag anlände, vilket har känts hela dagen... För att undvika att sova gav jag mig iväg på en promenad till fots med en belgare som är docent vid Helsingfors Universitet. Vi tog oss till Peak Tram Train Station och åkte sedan spårvagnen upp till "the Peak", där det normalt sett är fantastisk utsikt, men just när vi kom upp var lite molnigt och disigt. Det klarnade dock upp lite innan vi åkte ned.

Jag har aldrig förut så påtagligt känt mig som en myra som man gör i denna märkliga stad, där skyskraporna nästan skrapar vid varandra och människorna tidvis kryllar. Men jag måste erkänna att åtminstone på söndag förmiddag är det avsevärt mindre folk ute än vad jag hade väntat mig.

Jag bor på 18e våningen och utsikten från mitt fönster illustrerar rätt väl vad jag menar med att skyskraporna nästan skrapar vid varandra...

Mitt hotell ligger mitt emot Hong Kong Convention and Exibition Centre. Denna plats är i sig intressant. Den är helt enorm till ytan och vältrar sig som en enorm val upp på stranden. Trots att det är en rätt stor konferens jag är på, med ca 1700 artiklar, så upptar ändå de lokaler som konferensen utnyttjar bara en högst begränsad del av hela denna vals innanmäte.

Kanske borde jag ha ägnat en stund åt att arbeta med min presentation nu i kväll, men tänker inte göra det. Istället tänker jag "skolka" imorgon på förmiddagen, då det ändå inte var något som verkade direkt lockande, för att ta igen förlorad nit. Det är ju trots allt söndag i Hong Kong än så länge, och jag har, som sagt, inte sovit riktigt så mycket som jag skulle ha önskat...

När jag postar detta så är det troligen imorgon, eller snarare mitt på dagen imorgon, i Hong Kong.

Allt gott!


onsdag 21 maj 2008

Länktips: Matchmaking mellan bloggläsare och -skrivare...

Eftersom det kan löna sig (mer) att länka till Konvertittbloggen just nu än vid andra tidpunkter så kan jag inte motstå frestelsen att haka på och göra lite reklam. Det är nämligen så att just nu kan den som länkar till konvertittbloggen vinna ett ex av en bok som jag mycket gärna skulle låta förgylla min bokhylla, nämligen De apostoliska fäderna.

Så alla ni som vill få möjlighet att vinna denna åtråvärda bok, gå dit och kommentera, eller än hellre, länka dit från era egna bloggar, så att än fler får kännedom om denna roliga och givande blogg. Bakom bloggen står 4 personer som är på G att konvertera eller nyligen har blibit upptagna i Kyrkan, både i Norge och Sverige.

Allt gott!

fredag 16 maj 2008

Länktips: Karmel

Jag vill göra lite "reklam" för Karmel...

För det första såg jag att Karmeliterna har börjat lägga ut sina predikningar på Karmels hemsida: Karmelitiska predikningar

Vidare har de börjat lägga upp gamla artiklar från tidskriften Karmel: Tidskriften Karmel
Det är min förhoppning att de även skall börja publicera tidskriften i sin helhet på nätet. Men en sak i sänder :)

Allt gott!

torsdag 15 maj 2008

Länktips: våra bröder utomjordingarna...

Catholic World News (CWN) skriver om en intervju med vatikanens astronom i L’Osservatore Romano. Fader Funes menar att det är möjligt att det finns utomjordiskt liv och att det inte strider mot vår tro. Han spekulerar kring det faktum att om de finns, så är det inte säkert att de har en fallen natur. Intressant tanke... :)

tisdag 13 maj 2008

Humanae Vitae: a bold sign of contradiction


Catholic World News (CWN)
Humanae Vitae (doc), the landmark encyclical of Pope Paul VI "became a sign of contradiction" because it upheld the Church's traditional condemnation of contraception, Pope Benedict XVI (bio - news) told a Roman audience on May 10.

The encyclical was a significant show of courage, the Holy Father told participants in a conference held by the Pontifical Lateran University to prepare for the 40th anniversary of the document's release. The passing years have helped to underline the importance and power of the encyclical.

"The truth expressed in Humanae Vitae does not change," Pope Benedict said. "Quite the contrary, in the light of new scientific discoveries, its teaching becomes more relevant and stimulates reflection on the intrinsic values it possesses."

In a consumerist culture that often denigrates the value of life, the Church is obliged to defend human life and human dignity, the Pope said. He warned that "the use of sexuality becomes a drug" when it is divorced from the context of marital love and the transmission of life. "As believers we could never allow the power of technology to invalidate the quality of love and the sacredness of life," the Pope said.

Pope Benedict argued that the case against contraception is based not on sectarian beliefs but on the natural law. "The transmission of life is inscribed in nature," he observed, "and its laws stand as an unwritten norm to which everyone must refer."

In his Saturday talk the Pope also commented on the forms of artificial reproduction that, like contraception, sever the intrinsic link between marital love and the transmission of life. "No mechanical technique can substitute the act of love that husband and wife exchange as a sign of the greater mystery, in which they are protagonists and co-participants of creation," he said.

söndag 11 maj 2008

Kom, Helige Ande, kom, du mitt sanna ljus

Kom, du fördolda skatt.
Kom, du eviga liv.
Kom, du som ingen har känt.
Kom, du namnlösa glädje
som aldrig tar slut.

Kom, du frälsningens mål.
Kom, du som väcker oss upp ur vår sömn.
Kom, du de dödas uppståndelse.
Kom, du som ingen har sett,
orörd och ofattbar.

Kom, du som bor ovan alla himlar
men kommer till oss och är nära.
Ständigt åkallar man ditt namn,
men ditt väsen kan ingen förstå.

Kom, du som själv är min längtan.
Kom, du tröst för min arma själ.
Kom, du min andedräkt och mitt liv,
Helige Ande,
min fröjd och min ära.

måndag 5 maj 2008

Minnesverser i Bondepraktikan över årets firningsdagar

Hittade detta lite roliga citat ur bondepraktikan:

KATOLSK OBSERVATÖR

Minnesverser i Bondepraktikan över årets firningsdagar

Omskuren blev Jesus (1/1), besökt av Konung Knut (13/1),
bad dem hjälpa sig att driva Julen ut.
Marcellus (16/1), Antonius (17/1), Prisca (18/1) och Fabian (20/1),
Agnes (21/1), Vincentius (22/1), de kalla Påwel (25/1) fram.
Där sjunga de alla Gloriam.

Är Kyndersmässa (2/2) Blasius (3/2) och Agatha (5/2) Dorothea (6/2) näst.
Då blev Scholastica (10/2) den Jungfru fest.
Valentinus (14/2) han ropte högt så överbrått,
ty Petrus (22/2) och Matthias (24/2) hade Fastlagen nått.

Därnäst kom Thor (9/3) och Thomas med sitt långa skägg,
bad Gregorium (12/3) locka barnen utom vägg.
Gertrud (17/3) hon tog då Bengt /= Benedictus/ (21/3) med sig,
och Maria blev hälsad (25/3), det säger jag dig.

April bjöd Biskop Ambrosium (4/4) till gäst
till Påska som var en helig Fest.
Tiburtius (14/4) var glad, och Valerius (18/4) sjöng i hast.
Georgius (23/4) och Marcus (25/4) gladdes då med Päder (29/4) /Petrus Martyren, dominikan d. 1252/ fast.

Philippus (1/5) fann Korset (3/5) utan omak.
Johannes /ante portamlatinam/ (6/5) sade: nu är de helige bönders dag (12/5).
Då skall man så bjugg /= korn/, svarade Eric (18/5) till.
Jag tror den gode Urbanus (25/5) vill
rådslå med Jungfru Petronill /Petronella/ (31/5).

Midsommar (24/6) han kommer glad.
Bonifacius (5/6) giver den stora avlat.
Men Barnabas (11/6) månde det försmå.
Vitus (15/6) och Botolphus (17/6) gjorde likaså.
De ord giver hans makt,
så haver och Päder /Persmässan/ (29/6) sagt.

När Maria söker sin fränka Elisabeth (2/7),
då ville Konung Knut (10/7) ej vara förgäten.
Därnäst kommo de tillsamman,
Margareta (20/7) och Magdalena (22/7) med gamman.
Jacob (25/7) sporde råd
av Olof (29/7) Konung god.

Päder blev bunden med länkar hårt /"Petri fäng."/ (1/8).
Efter honom kommer Lauritz /Laurentius/ (10/8) snart.
Och då blev Maria därnäst
uti Himmelen vår Herres gäst (15/8).
Och Bartholomeus (24/8) den gode man
Christi tro kungjorde han.

Egidius (1/9) han var en abbot väl from.
Maria blev född (8/9) och därnäst Korset kom (14/9).
Och Lambert (17/9) söker fast efter Mattheum (21/9).
Mauritz (22/9) sade med list,
nu kommer snart Michel (29/9) visst.

Så kom då Frans (4/10) med S:ta Britta (7/10) fin.
Dionysius (9/10) kallar hem till sin
Calixtus (14/10), men Gallus (16/10) och Lucas Evangelist (18/10)
hava elva tusen jungfrur (21/10) till gäst.
Det förtryter Simon och Judas (28/10) mest.

Helgon alle (1/11) komma med mycken glädje
och vilja gåsen med Mårten (11/11) äta.
Brixius Biskop (13/11) skänker vin
och beder till gäst Mariam (21/11) fin /"Marie tempelgång"/.
Clemens (23/11) skänkte Catharinam (25/11)
och den gode Apostel Andream (30/11)

Nu kommer Jungfru Barbara (4/12)
och Nicolaus (6/12) med Maria /Immaculata/ (8/12).
Anna (9/12) gör sig glad,
Lucia (13/12) jungfru i samma stad.
Därnäst kom Thomas (21/12), sade: född är Christ (25/12).

Staffan (26/12), hans /menlösa/ barn (28/12), Thomas /biskop av Canterbury/ (29/12) glädjas visst.



(Med tack till Roland Allnert)

Länktips: Fides Catholica

En ny katolsk blogg, Fides Catholica, har smygit igång. Åtminstone var tanken att den skulle smyga igång, fast det numera verkar rätt välkänt att den har startat. Symeon är en av initiativtagarna och han har inlett med en programförklaring, ett inlägg om vad vi ser som viktiga områden att skriva om samt inte minst ett mycket bra inlägg om den katolska synen på Bibeln.

Jag har blivit tillfrågad om jag vill vara medförfattare, vilket jag glatt accepterat, med reservationen att jag inte kommer hinna skriva särskilt ofta... Just nu vet jag inte riktigt vad jag skulle skriva om, så om någon har något tips om vad ni skulle vilja se mig skriva om så tas det tacksamt emot :)

Jag har en fundering att skriva om vad det är som gjort att vissa koncilier varit giltiga medan andra inte ansetts vara det med utgångspunkt från konciliet som beskrivs i Apg 15. Får se när jag får lite tid...

Allt gott!