En av mina gamla lärare "Stefan" skrev en bok, när vi läste på CredoAkademin. Han testade - kapitel för kapitel - på oss. Boken blev "
Kristen på goda grunder". Jag vill göra en bredsida mot naturalismens irrationella "filosofi"- och eftersom jag kanske bidragit något till ovanstående bok - hoppas jag kunna återanvända (sno) några av dessa resonemangen här (Stefan är naturligtvis den som är författaren och hans stora inspirationer är bl.a. Schaeffer och Sire: "Universe next door")!
VAD ÄR NATURALISMNaturalism är ofta den "metafysiska" bakgrunden till bl.a. ateism, marxism, existentialism och materialism. Den yttersta verkligheten är opersonlig (endast materiell) och kan beskrivas i naturliga termer. Ingen övernaturlig eller andlig verklighet existerar. Energin och materian som universum består av, ses här vanligtvis somverkligheten och allt som finns (finns också en pluralistisk variant, se
här som jag inte tar upp, då jag uppfattar den som ovanlig och en särling).
MÄNNISKANNaturalismen (fysikalistisk dito) utgår från opersonlighet, beskrivet i materiella termer. Den försöker förklara det personliga utifrån det opersonliga. Vad ger det för människosyn?
1 Människans
personlighet kan inte motiveras. Naturalismen innebär att det personliga i grunden är detsamma som det opersonliga. Det gör människans upplevelse av sig själv som person helt obegriplig.
2 Människans
värde kan inte motiveras. Männsikan har inte ett unikt värde.
3 Människans
frihet kan inte motiveras. Energi och materia kan inte välja, de bara är. Newtons system gav att allt i naturen är förutbestämd. Kvantfysiken öppnar möjligheten för slump, men detta är inte frihet. Frihet är möjlighet till ett medvetet och ansvarigt val.
MORALMoralen kan inte motiveras. Naturen är amoralisk, likgiltig för alla resonemang om gott/ont. Moralen är då en konstruktion av människan. Eftersom moral inte finns förankrad i ursprunget finns det ingen verklig grund för dess giltighet. Vi behöver en arkimedisk/"fast punkt" för moralen. Varken människan, en demokratisk majoritet eller politisk makt kan utgöra en arkimedisk punkt. Därmed blir moral något relativt.
Inte heller
evolutionär överlevnad kan utgöra grund för moralen. Moralens uppkomst skulle möjligen kunna förklaras! Då det i kampen för överlevnad visat sig vara en fördel att leva i grupp och att för att det skall vara möjligt, så är vissa ordningar nödvändiga. Men denna teori ger ingen verklig absolut grund för moralens giltighet. Man skulle kunna formulera en moral utifrån principen; "
allt som stödjer livet är gott". Men naturalismen kan inte motivera varför liv är bättre än icke-liv. Livsåskådningen kan inte motivera värden: Allt är energi och materia; dock är nazismen fel; känns det som... Och då finns det mänskliga rättigheter, tror jag! :-)
Naturalistisk "oetik" ger1
ingen norm som definierar vad ont/gott. Man kan låtsas att människan utgöra normen, antingen: a) alla blir sin egen norm, b) majoriteten eller c) den politiska makten bestämmer över andra. I samtliga fall förblir moralen helt subjektiv. Det finns ingen övergripande och allmängiltig norm att hänvisa till.
P1 Om det finns något ont, så måste det finnas gott.
P2 Om det finns ont/gott, så finns normer som avgör vad som är vad.
P3 Om det finns avgörande normer, så finns det normgivare.
SS: Om vi talar om ont/gott, förutsätts någon normgivare.
2
ingen värdering, bara konstatering. Eftersom det inte finns någon absolut norm kan vi inte gå från konstaterande till något värderande. Det går inte
teoretiskt att göra skillnad på ett mord och en viskning. Olikheter är konstaterbara, men de är ej teoretiskt värderingsbara.
3
ingen onormalitet. Det är omöjligt att i objektivt säga att det är fel på världen eller att vi skall kämpa för något bättre, i en viss riktning. Allt blir relativt, vars slutpunkt är meningslöshet. Intellektuellt är naturalismen en självförstärande teori som t o m gör tänkandet meningslöst. Existentiellt finns ingen mening, utan Gud. Det naturalistiska svaret på det ondas problem är att upplösa begreppen gott/ont, genom att göra dem till subjektiva och relativa begrepp och därmed lämna oss i en värld av enbart konstaterbara handlingar och tillstånd. Allt som är, är! Det finns inget "egentligt" bör!
UNIVERSUMS URSPRUNGOm universum har sitt ursprung inom sig själv, då måste det existera innan det börjar existera. Universum måste ha orsakat sig själv. För att kunna utgöra sin egen orsak måste universum först existera, innan det orsakar sin egen existens. Det måste alltså vara både orsak och verkan samtidigt. Men att något kan finnas till innan det finns till är inte logiskt möjligt. Liksom A inte samtidigt kan vara både A och icke-A, kan universum inte både existera och icke-existera. Självmotsägande!
Att universum skulle ha blivit till utan någon orsak är inte möjligt. Tankemässigt är det irrationellt att hävda att saker och ting - t.ex. universum - ploppar upp utan orsak! Då förnekar vi all erfarenhet och grundläggande tankelagar: "Ur intet kommer intet" (ex nihilo nihil fit). Vetenskapen bygger på att varje händelse orsakas (i kvantmekaniken finns händelser som har en statistisk kausalitet, dock inte utifrån ingenting). Om vi inte söker orsaker avstannar all vetenskap.
MÖNSTER I UNIVERSUM1
Ordning. Naturlagarna är en beskrivning av den ordning som finns. Universum är präglat av fantastisk ordning, struktur i allt och av konsekvens.
2
Ändamålsenlighet. Allt som existerar verkar fylla funktion. De biologiska systemen är extremt ändamålsenliga. Kroppen är ett under av ändamålsenlighet.
3
Komplexitet. Universums uppbyggnad är avancerad, ex. partiklar, atomkärnan, cellen eller hjärnan. Trots denna komplexitet finns universiella principer!
4
Skönhet. Tillvaron möter oss i hänförande skönhet, t ex stjärnorna, naturen, ett sovande barn, kyrkomusiken eller Kristusikonens blick. All denna hänförande formgivning bör ha en formgivare, inte i ren och skär slump!
Så bevista onödigt många, rika och ståtliga liturgiska tillställningar. Be och kontemplera onödigt länge, läs onödigt många bra böcker, rota i kvarkarnas lustiga värld och kasta dig ut på teologins vindlande ”stigar”. Drick onödigt gott öl (eller vin om du vill vara mer bibeltrogen; Joh 2). Njut av onödigt vacker musik, rita onödigt vackra blommor och var onödigt kärleksfull mot familj, släkt och vänner. Börja därmed inse att hela skapelsen och vår tillvaro är ett enda långt onödigt vackert kärleksbrev, så mysteriöst att vi aldrig blir kloka på det och så enkelt att alla människor kan se kärlekens stora tecken, vilka syns överallt. För kärleken och skönheten är alltings mittpunkt - framförallt invid altare och kors - men också i varje del av mikrokosmos eller makrokosmos. Ta och blicka in i naturen och kulturen, eller i vetenskapen och teologin. Se Konstnärens eller Skaparens storhet vid midsommartid i bersån. Schas; gå ut och förundras, häpna, gläds, njut och skapa, ty min Gud är en snickrande, vindrickande och upprättande jude!
5
Information Information finns i allt och vi kan genom våra sinnen uttyda den! Det finns information i den genetiska koden, i strängar, i rödförskjuten strålning, i radiosignaler, i ljus. Och allt dras till varandra. Guds kärlek kan uttryckas i fysik; som attraktion i atomen, eller gravitation.