torsdag 8 januari 2009

Varför inte bara bibeln?

Här kommer en text som jag skrev för länge sedan. Det var ursprungligen skrivet som en respons på någons kommentar och är därför lite omskrivet. Det lyfter fram en del tankar kring traditionen och bibeln. Hör och häpna, det vände sig till en protestant...

Vilken garant har vi för att det är våra tankar/tolkningar som överensstämmer med Guds ord och inte t ex Kyrkans lära? Om Gud endast velat att vi skall ta hänsyn till bibeln så är varje persons tolkning lika mycket värd som mängder av andra människors tolkningar, som säkert inte stämmer helt överens med dennes i många avseenden (därav splittringen inom protestantismen).

Om det vore så att Gud önskat att vi endast skulle ha tillgång till Hans ord i skriven form så hade Han själv skrivit ner skriften, Han kunde läsa och skriva, av allt att döma. Istället förmedlade Han HELT uteslutande sin lära muntligt (förutom det han skrev i sanden). Han har uppenbarligen inte heller sagt åt sina lärjungar att skriva ner det han sagt, för endast ett fåtal skrev ner det de hört. De flesta förmedlade orden om Ordet genom en muntlig tradition, på samma sätt som Jesus lärt dem.

Vad gäller de bibelcitat du väljer är de naturligtvis helt centrala i katolsk lära också, bibeln är trots allt vår heliga bok... MEN det står inte i bibeln att vi endast skall basera vår tro på bibeln. Det står INTE heller att det är av ondo att (genom DHAs ledning, samme Andes ledning som ledde kyrkan då hon bestämde bibelns kanon) ta hänsyn till Traditionen på det sätt som görs i Kyrkan.

För att våra slutsatser skall vara giltiga måste den grund vi baserar dem på även vara giltig. Och om vi hävdar SOLA SCRIPTURA så måste vi kunna vederlägga den tesen från skriften allena, annars faller den på att den inte finns grundad i den enda källa som i så fall är auktoritär. Om det endast är så att man ifrågasätter Kyrkans lära om Traditionen så får man visa att det är fel. Läs gärna de texter om Traditionen som jag länkar till i slutet av mitt inlägg. Det är Kyrkans lära om Traditionen...

Observera att jag inte på något sätt vill föringa betydelsen av bibeln som Guds ord. Jag ifrågasätter ENBART att Gud avsett att vi ENDAST skall beakta bibeln. Däremot är jag helt överens med alla som menar att det är Gud som, genom DHAs ledning, valt vilka böcker som ingår i bibeln. Men han har INTE skrivit med eldskrift på himlen vad som skall ingå eller ej, utan han har överlåtit det åt sin Kyrka att i lyhördhet för Anden och i överensstämmelse med Traditionen avgöra detta.

Det är HELT orimligt att Gud skulle vänta i 1500 år med att uppenbara en så simpel sanning som SOLA SCRIPTURA, om det varit Hans vilja att bibeln skulle användas så! Att Han med öppna ögon skulle sitta och se på medan generationer efter generationer fördes vilse, utan att ingripa och låta sin Ande meddela att: "Det som gäller är SOLA SCRIPTURA, begriper ni väl..." Borde inte detta varit det första som skrevs ner i epistlarna om det var så centralt?

Allt gott!

21 kommentarer:

Sleepaz sa...

Bra skrivet!

Teija sa...

Mycket bra!
Häromdagen ringde Jehovas vittnen på min dörr och erbjöd gratis bibelstudium. Jag sa nej tack, med förklaringen att jag är katolik. Då kom deras standardsvar: ja, men då tror du på Bibeln. Mitt svar till dem var att jag inte tror på Bibeln, jag tror på Jesus. Sedan stängde jag dörren, för det är ingen idé att diskutera med dem.
Genom att läsa olika blogginlägg i Sola Scriptura-debatten har jag kommit fram till att jag faktiskt inte tror på Bibeln i sig, jag tror på Jesus, den Jesus som Kyrkan predikar och som det står om i Bibeln. Det är inte en bok som är centrum i min tro, det är den levande Herren.

Simon Wämmerfors sa...

Hej

Håller helt med! Och ändå är jag protestant som menar att sola scriptura är en korrekt förståelse av förhållandet mellan skrift och tradition.

Allt gott

Tuve sa...

Teija
Jag håller med dig. Ty bokstaven dödar, men Anden ger liv...

Allt gott!

Andreas H sa...

Nu kanske det är dags att göra en begreppsanalys i enlighet med thomistisk (?) tradition. Jag kan fullt sanningsenligt hävda alla dessa tre saker:

1) Jag tror på djävulen
2) Jag tror på bibeln
3) Jag tror på Jesus

I mening 1 innebär "tror på" att jag tror att den onde existerar (ett rimligt svar på frågan "tror du på djävulen?" även om jag gillar tanten som svarade: "nej, för han är en lögnare från begynnelsen").

I mening 2 innebär "tror på" att jag tror på bibelns vittnesbörd, på samma sätt som Paulus sade sej tro på det som stod skrivet i lagen och profeterna.

I mening 3 innebär "tror på" naturligtvis tron i dess högsta grad, tron i bemärkelsen relation och förtröstan.

Men märk väl att skillnaden mellan 2 och 3 inte ska överdrivas. Det finns naturligtvis ett nära samband mellan en person (och tron på honom) och (tron på) hans ord. Jesus säger själv "Trodde ni Mose så skulle ni tro mej", och bekräftar därmed att den sant skrifttroende också är en jesustroende. Att en del människor trots ivrigt studium av Skriften inte tror på Jesus bevisar ingen motsättning mellan tron på Skriften och tron på Jesus - det bevisar bara, enligt Jesus egna ord, att de i grund och botten inte tror på Skriften. Det är aldrig något gott tecken när vissa, oftare s.k. liberalteologiska protestanter än romerska katoliker, spelar ut Jesus mot Skriften eller delar därav (som t.ex. Paulus).

F.ö.: begreppet Bibeln används inte i bibeln. Men den som i en konkordans söker på ordet Skriften eller Skrifterna, får både ett och annat att tänka på... Och 1 Kor. 4:6 - i vilken översättning det vara må - ger också anledning till reflektion och meditation.

2 Kor. 3:6 kan knappast användas till någon slags liberalteologisk likgiltighet inför Skriftens bokstav (det tror jag inte du vill heller, Tuve) och vi har ju Mästarens ord i Matt. 5:18). Den bokstav som sägs döda är i all synnerhet den i stentavlor inhuggna lagen (i kontrast till den lag som Anden ska skriva i människornas hjärtan), knappast Nya Testamentets skrifter i allmänhet och i all synnerhet inte ord som "Se Guds Lamm som tar bort världens synd" eller "Så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska förgås utan ha evigt liv."

Men jag håller med både er och laestadianerna om att det skrivna ordet också givetvis ska talas och proklameras muntligt med den makt och myndighet som tillkommer det (liksom mycket, om än ingalunda allt, i NT först var talat, av Jesus t.ex., innan det under den helige Andes ledning nedtecknades). Detta accentueras också genom det länge rådande skicket att aldrig läsa Skriften - eller någon litteratur ö.h.t.! -tyst för sej själv (Augustinus berättar ju hur man med misstänksamhet betraktade Ambrosius´ märkliga vana att ibland sitta och läsa tyst - men eftersom Ambrosius var en så helig man förmodade Augustinus att det trots allt inte var någon olämplig litteratur biskopen läste ;o).

Tuve sa...

Andreas
Tack för din kommentar, jag instämmer i det du skriver.

Några reflektioner. Är det inte så att när det står om Skriften i bibeln så är det alltid gamla testamentet som åsyftas. Det står visserligen också om de brev som senare blivit epistlar i NT, men dessa kallas inte för Skriften, såvitt jag kan se.

Jag instämmer i att de bibelcitat du tar upp är viktiga och att bibeln är helig och ofelbar. Jag försökte i höstas (förgäves, vad det verkar) få en del sk bibeltrogna att inse att bibeln är föremål för tolkning, och tolkning kan resultera i olika resultat som kan vara motstridiga, beroende på vilka premisser man vägt in.

Det var inte min avsikt att använda 2 Kor 3:6 till att förringa bibeln. Avsikten var snarare att just peka på vikten av Andens sanning för en korrekt tolkning. Jag ville, för att vara ännu lite tydligare, peka på vikten av att läsa bibeln i Kyrkans Tradition, eftersom Kyrkans Tradition, trots alla dess mänskliga elements alla brister, har letts av Andens sanning.

Hur man än vänder och vrider på 2 Kor 3 (inkl vers 6) så är det ett starkt argument mot alla bokstavstroende antikatoliker som inte förmår se att deras tro också baserar sig på en tolkning av bibeln, utan som tror att de bara behöver läsa innantill för att få Andens sanning fullständigt uppenbarad för dem. Jag har argumenterat med antikatoliker som hävdat att det bara är att läsa innantill för att veta vad Gud avsett med allt som står i bibeln, och jag kan inte hålla med, ty bokstaven dödar, men Anden ger liv...

Allt gott!

Anonym sa...

Bibeln är en del av kyrkans tradition, och kyrkan fanns innan Nya Testamentet ens hade hunnit skrivas, Det fanns en mängd olika evangelier och apostoliska skrifter, men Kyrkan rensade hårt bland dessa innan man efter ett par hundra år fastställde kanon.

Biblicismen är egentligen ett påfund av renässansens idé att man kunde återuppliva antiken genom att vända tillbaka till de klassiska författarna från Grekland och Rom, ad fontes. Hela Luthers Sola-Scriptura-princip bygger på den idén. Samtidigt förkastade han och de andra reformatorerna 1500 års kristen utveckling och gav maktgalna kungar ett redskap för att slå Kyrkan i bojor.

Sanningen att säga kanske vi klarar oss utan Bibeln, men inte utan Kyrkan.

Kryptokatolik

Anonym sa...

Oj, nu börjar det bli farligt. ;)

Kyrkan står på tre ben, kan man kanske säga(?).
Skriften, Traditionen och den Helige Andens inspiration.
Alla behövs, annars rasar hel bygget ihop.
- TJ.

Tuve sa...

TJ
Ja, alla tre behövs, verkligen!

Det blir fel när man försöker ta bort någon av dessa tre grundpelare, vilken som helst...

Allt gott!

Simon sa...

Mycket bra skrivet! Detta är inte bara sant, det är mycket logiskt också. Tänkte inte reformatorerna på detta? De som var så påverkade av renässansens rationalism.

Hosanna sa...

Tack för ett bra inlägg.

SÅ sa...

Tuve, min vän! Nog har du väl en övertro på människan att all tradition som kyrkan skapat är gudsinspirerat?

Behövs inte bibeln som facit för att korrigera sig där det gått snett? Men det har det väl aldrig gjort förstås inom dKK? :)

Om gudsfolket Israel avföll från den rätta vägen, skulle inte detta kunna ske md dKK? Är inte bibeln det enda fasta vi har att korrigera mot?

Nu har jag agerat mycket judiskt, jag besvarade din artikel med fem frågor.
Var välsignad genom vår Herre Yeshua Messias!

Tuve sa...

Välkommen Gerdvall!
Är inte detta första gången jag har den äran?

I vilket fall så förtjänar du svar på dina frågor!

1) Allt som tillkommit inom Kyrkan har inte varit gudsinspirerat, men allt som behållits och deklarerats som sant är det.

2) Det är just på det sättet som Kyrkan alltid använt bibeln. Det är den apostoliska tolkningen av Bibeln som måste användas för att korrigera sig, inte någon hemmasnickrad, godtycklig och subjektiv tolkning...

3) Visst har det krävts korrigeringar, både nu och då! Visst är det så att det under tider har varit ett stort avfall i Kyrkan. Det har under vissa tider varit lätt att hålla sig för skratt om någon frågat om påven var katolsk...

4) Det är lustigt att du tar upp detta med Israels avfall, för jag har tänkt en del på just detta på sistone. Upphörde Israel att vara Guds utvalda folk då de föll av från den rätta vägen? Nej, tvärtom, Han förde dem tillbaka genom sina Andefyllda profeter! Varför skulle då Gud överge Sin Kyrka när den gått vilse? Är det inte tvärtom rimligt att anta att Han gör på samma sätt fortsättningsvis? Jo, självklart, och det har Han också gjort! Att bli återförd till den rätta vägen är sällan smärtfritt, och det är vad som väntar oss alla på det individuella planet, och på hela den protestantiska kristenheten och den största delen av all kristenhet (inkl katoliker), för att nu inte tala om alla ickekristna (er inräknade). De allra flesta kommer blankt vägra, det kommer uppfattas som för smärtsamt, liksom alltför många judar vägrade att omvända sig då det begav sig...

5) Varför är bibeln något som vi kan korrigera oss mot? För att Anden inspirerat Kyrkan att sätta samman just de böcker som ingår, inklusive de deuterokanoniska skrifterna. Det är Andens inspiration och Kyrkans Tradition som utgör garanten för Bibelns soliditet! Om inte Gud hade kommit till jorden och kallat Sina apostlar, som Han utgöt Sin Helige Ande över, och kallat dem att gå ut i världen och förkunna det glada budskapet, så hade vi varken haft Kyrkan, dess Traditioner eller Bibeln.

Allt gott!

Johan Stenberg sa...

Enligt Bibeln är Kyrkan "sanningens pelare och grundval" (1 Tim 3:15).

Ingenstans står det att Bibeln är "sanningens pelare och grundval" - detta sägs endast om Kyrkan.

Om Skriften sägs endast att den är "inspirerad av Gud och till nytta" (2 Tim 3:16).

SÅ sa...

Tack Tuve för din välkomsthälsning!
Johan, det står inget om kyrkan överhuvudtaget i bibeln. Det står om de heliga som kallats ut att vara den frälsta delen av Israels folk och som benämns Messias qahal/ekklesia. Ordet "kyrka" finns inte i bibeln, vad jag vet.

Institutionen kyrkan har sagt sig vara ett nytt Israel, men Gud har inte skapat något nytt Israel. Han har bara det gamla Israel och det är han troget. Det är det gamla Israel som är förbundsbärare även till det nya förbundet (Jer. 31:31) trots att de flesta avföll eller blev förstockade av Herren Gud när Israels Messias uppträdde.

Därmed säger jag inte att man inte kan ha kontakt med Gud om man tillhör en katolsk kyrka, men den konstantinska kyrka som så småningom uppstod har klippt av sina naturliga band till sitt ursprung.

Jesus och hans apostlar förkunnade judendom! Ty om judendomens profetior uppfylls i Messias, så är det judendom som blir resultatet. :)

Kyrkan är en uppfinning av kyrkofäderna. Det hörs om inte annat på namnet.
MVH

Anonym sa...

Hej Tuve! Varför skriver du inte på glandbergers blogg?
Annars, bokstaven dödar men Anden ger liv betyder att Lagen dödar men Anden ger liv!!! Inte att Bibelns bokstav gör det!!! Hur kan du som katolik inte förstå det???

Tuve sa...

Välkommen Anonym
Jag skriver inte så mycket på Andys blogg för att jag försöker undvika att blogga i så stor utsträckning som möjligt, vilket bl a syns på inläggsfrekvensen här. Jag har inget principiellt motstånd mot Andy, tvärtom... Däremot blir jag alltsom oftast lite trött på en del av kommentatorernas attityder...

Naturligtvis har du rätt vad gäller 2 Kor 3:6. Men vad jag ville få fram var att bibeln aldrig varit avsedd att läsas som en IKEA-manual. Läser man den på det sättet så tror jag faktiskt att det bibelstället är träffande. Jag har mött många kommentatorer, bl a hos Andy, som har gett sken av att se bibeln som en ofelbar och entydig manual som de med självklarhet kan förstå fullständigt korrekt, precis som man oftast kan förstå en IKEA-manual när man läser den. Det är rätt sällan som IKEA-manualer är tvetydiga, tyvärr gäller inte det bibeln.

Bibeln är för det första mångfasetterad, med många olika genrer representerade. Vidare är de flesta böckerna i bibeln, särskilt de svårare partierna, mångbottnade, med många tolkningar som alla kan vara korrekta. Vidare går det att tolka bibeln käpprätt åt... Det är ju det som protestanter anklagar katoliker (och varandra) för (och vice versa).

Vi behöver Andens inspiration för att förstå och särskilja mellan olika tolkningar och för att avgöra vad som är och vad som inte är i överensstämmelse med en korrekt förståelse av Guds Ord. Framför allt behövdes Andens inspiration för att vägleda kyrkofäderna i vilka böcker som var, och vilka som inte var, ofelbara, så att de kunde slå fast den rådande kanon, med alla de 73 böckerna. Vi behöver också Kyrkans Tradition för att få vägledning om hur apostlarna och den unga Kyrkan tolkade Bibeln. Om vi får för oss att vår tolkning är inspirerad av den Helige Ande, kan det vara värt att kontrollera så att vår tolkning stämmer med hur apostlarna och apostlarnas lärjungar tolkade och undervisade... Eller tror vi att Anden uppenbarar saker för oss som står i strid med hur apostlarna och deras lärjungar tolkade skriften?

Allt gott!

Tuve sa...


Gör dig inte dummare än vad du är. Du vet att ordet "Kyrkan", med syftning på det nya Israel, är den översättning av ordet Ekklesia som används i länder med germanska språk. Eftersom latin numera är det officiella kyrkospråket i den latinska delen av Kyrkan så kan du lätt kontrollera det genom att slå upp i t ex katekesen och se vilket ord som används när vi på svenska använder "Kyrkan".

Du kan också läsa om ordets ursprung här

SÅ sa...

Tuve skrev: "Gör dig inte dummare än vad du är. Du vet att ordet "Kyrkan", med syftning på det nya Israel...".

- Vadå, skulle jag vara dum? Det har jag inte förstått! :) :)

Vadå, nytt Israel? Gud har bara ett Israel, det gamla goda Israel som har sitt ursprung i Abraham.

Det "nya Israel" är just det som kyrkofäderna skapade. Gud älskar katoliker trots allt! :)
MVH

Tuve sa...



Enligt apostlarnas lära användes termen Ekklesia (eller Kyrka, som vi säger på svenska), från allra första början, när man refererade till Guds Rike (Apg 5:11). Bruket av den alternativa termen underströk enheten mellan alla medlemmarna. De är det nya förbundet, de är Guds utvalda folk (Apg 15:14, Rom 9:25, 2 Kor 6:16, 1 Pet 2:9 ff, heb 8:10, Upp 18:4; 21:3). Genom att ansluta sig till Kyrkan, som apostlarna kallar den, har hedningarna inympats och blivit del av Guds fruktbärande olivträd, medan det avfälliga Israel har brutits loss (Rom 11:24). I sitt brev till de hednakristna i Korint skriver Paulus om det gamla förbundets kyrka ”våra fäder” (1 Kor 10:1).

Läs mer här, här och här (samt om du orkar här, här och här).

Naturligtvis älskar Gud katoliker, liksom Han älskar avfällingar som du ;) Hur skulle Kärleken kunna upphöra att älska?

Simon Wämmerfors sa...

Hej på er

Det känns närmast hopplöst att diskutera sola scriptura tänker jag. Ett enormt initialt problem är att det finns så många meningar om vad SC innebär. Det skulle krävas mycket arbete bara för att nå fram till en gemensam förståelse om det. Många romerska katoliker bär rätt grava nidbilder närda av antipatier mot personen Luther. Något som förstås också förstärks av nutida individualistiska protestanters ofta ganska historielösa och många gånger ohållbara tankar kring skrift och tradition. Det är därför mycket sällan diskussionen kommer att handla om sakfrågan, det blir mer av lösryckt pajkastande med nidbilder som slagträn, och i regel är mina protestantiska bröder och systrar värst.

Åtskilliga romerska katoliker och hängivna anti-katolska protestanter skulle bli tvungna att plocka upp hakan från marken om de visste vad dåtidens protestanter hade att säga om kyrkans och traditionens auktoritet för alla kristna.