fredag 15 maj 2009

Utan praktisk erfarenhet

Dagen skriver idag om en ny bok som kommit ut i Polen, skriven av en kapucinmunk. Det är en sexrådgivningsbok, vilket kanske kan låta förvånande, kräver inte uttalanden om sex någon praktisk erfarenhet?

I Sverige idag tycks den gängse uppfattningen vara, särskilt när det gäller sex, att man bara kan uttala sig om sådant man själv upplevt... Det är få som tycks reflektera över vilka erfarenheter ett liv som biktfader och äktenskapsrådgivare kan ge. Att få hjälpa andra med deras problem och få höra deras förtroenden medför en delaktighet i deras erfarenheter i överförd bemärkelse.

Man sammanfattar i artikeln polackernas inställning med att göra en träffande liknelse, nämligen om psykiatern som inte måste ha haft alla psykiska sjukdomar som han anses vara kompetent nog att behandla, eller militärstrategen som inte måste ha upplevt alla de stridssituationer som han är satt att reda ut...

Allt gott!

8 kommentarer:

minutz3 sa...

Det jag saknar i artikeln är att den äktenskapliga akten alltid skall vara öppet för liv.
Det framkommer inte riktigt.
Jag hoppas förstås att det är tydligare med detta i boken.

Johan J sa...

Jag tycker hela denna kroppens teologi verkar vara lite fånig och töntig (åtminstone som vi fått ta del av den i media de senaste dagarna). Kyrkans folk ska börja snacka sex precis som hela resten av världen för att verka "up to date". När kyrkan försöker haka på tidsandan brukar hon oftast se riktigt omodern och ointressant ut. Dessutom farligt för de lättledda, de naiva och de oskyldiga. Jag är inte insatt i JP II skrifter i detta ämne, men hoppas vid Gud att de håller en högre nivå än den polske sexprästen i Dagen och den amerikanske förkunnaren av kroppens teologi, som den utmärkta Alice von Hildebrand sågade vid fotknölarna i en nyligen gjord intervju. Se utmärkta Dantebloggen:

http://dantesnyheter.kristkonung.se/#post663

Där finns också en länk till ett bra svar om kroppens teologi.

Tuve sa...

Johan
Min poäng handlar egentligen inte om den aktuella boken eller om sex eller kroppens teologi utan om det egentligen självklara i att en person som verkat som rådgivare kan ha samlat på sig erfarenheter utan att själv ha någon personlig praktisk erfarenhet...

Allt gott!

Johan J sa...

Tuve. Självklart man man ha en åsikt om något utan att själv ha praktisk erfarenhet av det. Tänk bara på en så enkel sak som brottslighet...

När människor, och framförallt de som lever i celibat, blir alltför ingående i diskuterandet av sex -något som de faktiskt lovat att avstå ifrån - så undrar åtminstone jag hur det står till med deras andliga liv. Den store Augustinus, som själv varit slav under begären, har mycket att lära oss fortfarande idag. Arvssynden gör oss svaga. Enligt budskapet från Fatima så är de flesta som kommer till helvetet de som fallit genom köttet.

Tuve sa...

Johan
Jag är benägen att hålla med dig om att det är något djupt problematiskt med denna exhibitionism om sexuallivet. Jag är inte säker på att en sådan här bok tjänar något gott syfte, även om jag är övertygad om att den kommer göra långt mindre skada än alla de andra böcker som osäkra äkta par skulle kunna frestas att välja i dess ställe. Jag tror personligen att den väg som äkta makar måste vandra är genom en ständig (och privat) dialog med varandra om vad den ömsesidiga respekten och kärleken kan medge och vilka eventuella uppoffringar som den kan kräva. Utan en sådan dialog, vare sig man utlämnar sig till medias sexbrus eller man väljer att avstå, så tror jag man utsätter sitt äktenskap för allvarliga risker om man inte har en sådan dialog.

Jag delar helt din mening att kvantitativt sett så är denna frestelse den allvarligaste. Desto viktigare att lära människor abstinens och respekt, så att de står rustade att möta äktenskapets med- och motgångar...

Allt gott!

Teija sa...

Man påstår rätt så ofta att Kyrkan nedvärderar sexualiteten. Jag tror det är precis tvärtom. Kyrkans lära gör sexualiteten till något vackert som skapar liv och för makarna samman. Det är 'världen' som nedvärderar sexualiteten och gör den till en handelsvara eller en stunds tanklös njutning, ungefär i nivå med att klia sig på ryggen...
Kanske de celibatäras och prästernas uppgift är att lära de gifta att sexualitet handlar om mer än sex? Att det handlar om att ge sig själv som gåva, att älska hängivet och totalt, på samma sätt som munkar och nunnor ger sig själv helt till Gud?

Bitte sa...

Underbart uttryckt av Teija, tycker jag!

Tuve sa...

Teija
Jag håller helt med Bitte! Tack för din kommentar!

Allt gott!