torsdag 27 maj 2010

Maria i skriften del 2

5.4. MARIA KYRKANS MODER
INLEDNING MARIOLOGISK SPIRITUALITET

De följande avsnitten behandlar några mariologiska områden som inte är de mest centrala i kristen tro. Förutsättningarna för följande kapitel är det tidigare kapitlet (5.3.). Att Guds Moder hade en speciell jungfrulig nåderik relationsmässig fullhet med Gud och sade JA fullt ut är bakgrund till Mariaspiritualiteten, som till vissa delar är teologiska överkurser1. Men all Mariaspiritualitet grundas i Guds nåd som gett henne helighet, vilket gör henne till Kyrkans förebild eller dess urtyp. Moderskapet till Gud gör henne till Kyrkans moder och Marias ”fiat”2 är bakgrunden till hennes upptagelse. Anledningen till att vi vördar Maria är hennes Son, som vi dyrkar. I följande kapitel är inte allt dogma ännu, men det är ändå områden med relevans om vi vill förstå hela mariologin. Maria är en kvinna, som är svår att bli helt klar över.3 Hennes roll i frälsningshistorien har begrundats i 2000 år. Maria ger upphov till många meditationsämnen. Jag personligen vördar hellre Guds Moder än att ge mig in i modern kändiskult.
I Skriften sägs Maria vara full av nåd (5.3.3.) och alla släkten skall prisa henne salig och vår Herres moder är mer ”välsignad” (= makarios) än andra kvinnor (se Luk 1:28, 30, 41-43, 484). Vidare så förmedlade Maria Guds uppenbarelse i Luk 1:2 och 2:19 och Maria förmedlade människors trångmål till Jesus i Joh 2:3. Hon var dessutom en mycket from judinna, se Luk 2:27, 41. Hon var med överallt vid de viktiga händelserna t.ex. inkarnation, korsfästelsen, när Kyrkan grundas, den första pingsten osv. Skriftens hållning till Maria är korthuggen, men fylld av sprängstoff, även för oss ”de sista dagars heliga i Sverige”. Tänk bara på följande; att skaparen föddes av det skapade, att den onåbare blev ett hjälplöst barn utlämnat åt en ung judinna. Han den odödlige blev buren och vaggad av en dödlig. Kristus var Gud som ödmjukade sig och gjorde sig lägre. Hans Moder ödmjukade sig och blev genom Honom den kvinna som upphöjdes. Maria är vidare dotter till Honom som hon är moder till. Eller begrunda att den transcendente blev immanent och att den okroppslige blir kropp av Marias kropp. Idag kanske vi skulle kunna säga att hon gav hela genmassan och materien åt Gudomens andra person. Vidare blev den konungslige ett med den fattiga och landsflyktiga heliga familjen, eller tänk på att den högst upphöjde blev ett med den lilla ”föraktade judinnan”. Denna ”lilla oansenliga ogifta” tonårsflicka, blir Guds Moder till en ”Son utan fader”. Denna Son som fötts av evighet av en Fader, utan moder. Kristus fyllde helt Hans Moder, eftersom hon var utvald i evighet att bli den Moder som Han skulle hedra enligt fjärdee budet. Eller begrunda att Frälsaren föddes av den enda redan frälsta (=helt räddad). Det allra Heligaste föds alltså av hon som genom Guds helighet, redan helgats och blivit helig. Meditera också över att den konungslige lagen bärs av en jungfrulig moder. Ordet inneslöts såsom budorden överskuggades av den helige Anden i arken. Begrunda också att den heliga jungfruns frukt innefattar allt det, vilket Evas sökande inte fann i den första frukten. Maria fann i sin frukt; njutning, skönhet och Gud själv. Eva fann i sin frukt; utstötning, nakenhet och fulhet.5 Uppslagen blir oräkneliga, när det mediteras över detta stora heliga mysterium. Varje tid har upptäckt nya dimensioner hos denna dotter Sion, därför Jungfruns livmoder innehöll hela världen och hon är därför ett helt mikrokosmos. Fortsätt gärna den meditationen, för detta mysterium kommer att fortsätta in i vår evighet. Den evighet som började med Moses och Elias upptagelse, och framför allt med Kristi himmelsfärd och Marie upptagelse. Guds främsta verk är upptagen till evighetens ljus med kropp och själ. Glöm inte bort att betrakta detta verk, för Skaparen har inte glömt henne. Maria har också betytt mycket i missionssammanhang, så hon är inte bortglömd i Mexiko eller Sydamerika. Dock skall medges att viss mariologisk fromhet kan gå ett steg för långt, speciellt när citat rycks från dess sammanhang. Katolsk eller orientalisk, ortodox, luthersk samt anglikansk kärlek till Maria kan beskrivas i ord som kan tolkas blasfemiskt. Men se citaten i en kristologisk och kärleksfylld kontext. Allt hon är, är hon av Guds nåd. Var inte rädd! Maria är aldrig farlig. Att bli rädd för denna kvinna säger mer om den som blir rädd, än om Maria, eller hur?


5.4.1. KYRKOMODERN
lk 100, 142, 196, 562-563; KKK 502-507, 963-975, 2617-2619 och 2673-2679 sammanfattade; Maria är Guds Moder och vi är Guds barn. Maria är moder till hela Kristus, både vårt huvud - som är Marias Son - och Hans lemmar och söner. Därför är Maria vår moder. Maria samverkar med Gud från första början och medverkade i Kristi verk till slutet, och visade Kyrkan vägen vid t.ex. pingsten. Den nya Eva är Kyrkans urbild och fortsätter sin modersroll och ber för oss och förmedlar våra trångmål och samverkar med Kristus i himlen. Vördnad för Maria kan ske genom rosenkransen, som dock ytterst är en meditation över Kristus och Hans verk, genom hennes ögon.


MARIAS MODERSKAP FINNS INTE I BIBELN
INVÄNDNING: Skriften uttalar inte klart att Maria har ett andligt moderskap för kristna.
SVAR: Skriften uttalar sig inte heller klart om Kristi gudomlighet, treenigheten eller kanon (1.3.3.). En stor del av svensk kristenhet förnekar Gudsmoderns andliga moderskap, vilket är i motsättning till hela den kristna traditionen och indikationerna i Bibeln. Det är även motsatt den reformatoriska bekännelsen (inklusive Luther). Jesus verkar ha varit en god son till en bra moder, se t.ex. Luk 2:51; ”...han [Jesus] lydde dem i allt”. I Joh 19:26f: ”...sade han till lärjungen; där är din Moder”; och i Upp 12:1, 5, 17; beskrivs de kristna som ”hennes säd”. St Johannes har Maria som symbol och urbilden av Kyrkan. Vilka är då vi att säga att vi är förmer än ”den lärjunge som Jesus älskade” (Joh 13:23; 20:2 och 21:7, 20). Om St Johannes kunde se Maria som sin moder, kan vi det också. Om redan Origenes (citat nedan) ser denna parallell, bör också vi se den. Kyrkans och Kyrkornas tro menar att Maria är moder till Kristi barn och ojämförligt mer levande och helig än oss, och därför ber hon för oss och dessa böner har effekt, se Jak 5:16 och Upp 5:8; 6:9f. Men hon är också vår syster, eftersom hon är skapad av Skaparen till att bli mänsklighetens stora verk. Maria agerar aldrig bortom den nåd som hennes Son har gett henne och hon ärar alltid Honom och aldrig sig själv, vilket Kyrkan alltid betonat. Allt hon fått strålar ut från Gud och allt som gjort henne helig är gåva av den Gud som säger; ”att vi ska bli delaktiga av gudomlig natur”, se 2 Petr 1:4. Guds Moder kan därmed inte skiljas från Gud eller från hans barn, dvs Kyrkan (se 5.4.3.2. och Upp12). Vad Kyrkan är kollektivt, alltså moder för sina barn, är Guds Moder Maria i sin person. Maria ödmjukade sig och samarbetade fullt ut med Guds vilja och då måste något ha hänt. Hon är därmed urbilden och en symbol, snarast mer än en symbol. Hon kanske kan sägas vara ursymbolens symbol, av Kristi kropp. Marias kropp har gett Kristus form och materia, se Luk 11:27 (citat 5.3.1.1.). Gud tog form och materia av henne och denna kropp är också Kyrkans kropp. Kyrkans innersta väsen är Marias Sons reella närvaro och Hans blodsomlopp i Kyrkan. En kropp som hon omslöt, gav material och näring till. Varför inte ta och meditera över detta mysterium några månader?


RABBLANDE ROSENKRANS (lk 198, 353, 562-563, 567)
INVÄNDNING: Att be rosenkransen är att rabbla meningslösa fraser, se Matt 6:7;
”…när ni ber, skall ni inte rabbla tomma ord som hedningarna; de tror att de skall bli bönhörda för de många ordens skull.”.
SVAR: Men rosenkransen är inte meningslöst ordrabblande, som kanske zenbuddismen eller indiska mantran kan tyckas vara, utan denna böneform är en samling bibliska texter. Hela böneformen, i dess 4 mysterium som bedjaren mediterar över, är en sammanfattning av evangeliet. Framför allt är den en kristologisk meditation, med Marias ögon. Detta är vad Maria vill; att peka på Sonen6. Hur skulle du själv utveckla en spiritualitet omkring Luk 1:48; ”Alla släkten skall prisa mig salig”? Och om du absolut inte vill meditera över Luk1:48, vad säger det om din syn på Kristus, Gudsmodern, Skriften och Kyrkan?


5.4.1.1. MARIAS MODERSKAP I HISTORIEN
St IRENAEUS av Lyon skriver på 180-talet i Adversus Haereses 5:19:1 (J256a) om Marias roll som förespråkare för Eva (citat i 5.3.3.3.).


ORIGENES skriver i början av 200-talet i In Iohannis evangelium, preat. 6;
”Man måste ha modet att erkänna att dels evangelierna är det förnämsta i hela Skriften, dels att det förnämsta bland evangelierna är det enligt Johannes. Den som inte har lutat sitt huvud mot Jesu bröst och av honom mottagit Maria som sin egen mor kan inte förstå dess djupa innebörd.”7


St AMBROSIUS av Milano skriver år 377 i De virginibus ad Marcellinam sororem suam libri tres 2:2:6 (J1325a) och 2:2:7;
“Marias liv bör vara din bild för jungfrulighet. Hennes liv är en spegel som reflekterar kyskhetens och dygdens ansikte. Där finner du en modell för ditt eget liv...vilket visar vad som behöver förbättras, vad som skall efterliknas och vad som skall hållas fast vid.”
“Den första saken som gör att lärandet fattar eld och glöder, är lärarens storhet. Vilket exempel [att lära genom sitt exempel, min anm.] är större än Guds Moder? Vad är mer ärofullt, än henne som Äran själv valde? Vad mer kyskt än hon, som bar en kropp utan kontakt med en annan kropp? Varför skulle jag tala om hennes andra dygder?” ”Hon var jungfru inte bara i kroppslig utan också i andlig bemärkelse. Aldrig svek hon sitt rena sinnelag med någon listig undanflykt. Hon hade ett ödmjukt hjärta, hennes tal var allvarligt, hon var förståndig, fåmäld, ivrig att läsa och satte inte sitt hopp till osäkra rikedomar utan till de fattigas böner; hon var flitig och blygsam i sitt tal och hon sökte vägledning mer hos Gud än hos människor. Hon förolämpade ingen utan ville alla väl. Hon reste sig för dem som var äldre, hon avundades inte sina jämnåriga, hon undvek skryt, följde förnuftet och älskade dygden. Har hon någonsin sårat sina föräldrar ens med en blick? Har hon någonsin varit oense med sin familj? Har hon någonsin visat föraktade för den ringe? Har hon skrattat åt den svage? Har hon undvikt den behövande?...”8


St ATHANASIOS av Alexandria trodde att Maria var ett föredöme för fullkomlighet, se De Virginitate 255;
“De heliga Skrifterna instruerar oss och Marias liv, Guds Moder, som framstår som ett fullkomlighetens ideal och grundformen för det himmelska livet.”


St AUGUSTINUS skriver år 401 i De sancta virginitate 6:6 (J1644)9;
“Denna ende kvinna är både moder och jungfru, inte bara andligen, men också kroppsligen.” ”Hon är andlig moder, inte av frälsaren, ty till honom är hon snarare andlig dotter. Hon är i själva verket moder även till hans lemmar...eftersom hon [vid bebådelsen] i kärlek samverkade till födelsen av de troende, som är lemmarna i den kropp vars huvud han är.”10 ”I kroppen, är hon verkligen Moder till detta huvud.”



1 Inom Kyrkans tro finns en hierarki av sanningar. Mariologin tillhör inte direkt (men indirekt) kristendomens kärnområde och förnekandet av Marias syndfrihet från tillblivelsen, behöver inte betyda att hon är avskild från Kyrkans fulla gemenskap. Men Luther bejakade hela mariologin.
2 Latin för hennes JA; ”ske din vilja”.
3 En ytterst parantetisk och ”patriarkal” kommentar är att alla kvinnor är svåra att bli helt klara över. Men detta är ju också anledningen till att livet är spännande.
4 Jämför gärna i grundtexten; den välsignade Maria i Luk 1:48 och Luk 11:27, med salige Petrus i Matt 16:17. Detta är de enda två exklusiva specifika personer, över vilket detta ”makarios”-tilltal används.
5 Se i AQUINO, Förklaring över den kristna tron, s88.
6 Även Luthers vilja var att folkfromheten skulle behålla rosenkransen, se bönboken från 1522.
7 Citat är ur PILTZ, Se ansiktet, s218.
8 Citerat från St AUGUSTINUS, Tolkning och retorik, s172f.
9 För fler citat se Predikan 188:4; 191:4 och 192:2.

2 kommentarer:

Gnesiolutheranen sa...

Hej Tuve!

Känner du till Richard of Maidstone?
Han var en karmelitbroder som levde på 1300-talet i England, vars böneböcker Martin Luther rekomenderade sin samtids katolska präster att använda. Jag tror att en del av den gnesiolutherska reformatoriska rörelsen tog intryck av dessa gudskämpar inom den romerska kristenheten därför att där uttrycktes en sund ortodox soteriologi, som även efter reformation/motreformation på 1500-talet fann sina exponenter i den schismatiska katolska kristenheten - t.ex. genom kvietisterna i Spanien och en del reformationsvänliga romerska katoliker i frankrike, t.ex. Benedikterna i Solesmes. I min familj/församling har vi sedan 1980-talet haft förmånen att sjunga en svensk hymntext till melodin Salve Regina, som riktar sig till S:ta Marias Son, vår Herre. Den skrevs av Kjerstin Jonsson som fungerade som barnvakt i familjen Hammar, där lille K-G, fick sin omvårdnad av henne. Den lyder:

Konungars konung, Stor i nåd och barmhärtighet! Du är oss livet, hoppet, saligheten. Hör då vi ropar, Suckande under vår landsflykt Här i Tåredalen. Herre Jesu Kriste, Förespråkare i himlen, Stor i mildhet, Bed för oss hos Fadern, Vänd dina ögon i barmhärtighet till oss, Barn utav Eva. O Jesu, låt oss se dig efter denna landsflykt, Guds och Marias välsignade livsfrukt. O starke, o gode, o milde Kriste, vår Herre.

Melodin är helt underbar även i dess latinska språkdräkt:
http://www.youtube.com/watch?v=RaGSmNzE6zQ

Allt gott!

Annorzzz sa...

Kul att du nämnde KG Hammar. Hans Far döpte mig påsken 73 i Örkelljunga Kyrka. Mamman ska bo kvar i Norra Skåne...