Varför tror vi på Gud Fader?
Därför att denna Gudstro är källan till alla andra sanningar (lk 36) och en självklar (<1% av mänskligheten är ateister) utgångspunkt som är rationell (se Gudsbevis) och tro-värdig! Det är en monoteistisk tro (EN ENDA GUD)! Han är odelbar och ett väsen, men har tre skilda personer i sig (Fader och Son och dHA)!
Varför tror vi på treenighetsläran?
För att det finns uppenbarat av Jesus Kristus i Skriften (t.ex Joh 5:18 + 8:58 + Matt 28:19) och av Kyrkan gradvis, där det under de 7 första koncilierna fastslogs. Treenighetsläran är uppenbarad och kan därför aldrig helt förstås (dogmen övergår allt förstånd, men är inte ologisk, då tre personer och en Gudomlig natur kan samsas, men tre personer kan inte vara en person) - eller bevisas - men all mänsklig vishet får sitt ljus av denna dogm (filosofihistorien är ett sökande efter mångfald i enheten och enhet i mångfalden och svaret är oväntat; "en lidelsefull familj")!
Katekesen 253;
Treenigheten är en enda. Vi tror inte på tre gudar, utan på en enda Gud i tre personer: ”Treenigheten av ett och samma väsen”. De gudomliga personerna delar inte upp den gudomliga enheten mellan sig, utan var och en av dem är Gud helt och hållet: ”Fadern är detsamma som Sonen, Sonen är detsamma som Fadern, Fadern och Sonen är detsamma som den helige Ande, dvs, när det gäller naturen en enda Gud”. ”Var och en av de tre personerna är denna verklighet, dvs, den gudomliga substansen, det gudomliga väsendet eller den gudomliga naturen”.Varför monoteism?
För att alternativen är så otro-liga! Ateism eller agnosticism är elitism och en tro på att merparten av mänsklighetens centrala livscentera är fria fantasier! Panteister (typ New Age och Hinduism) förnekar skapelsen och deister (urmakaren som drar upp sitt verk och sedan flyr) förnekar skaparens kärlek till sin skapelse (vad för kärlekslös fader flyr t.ex. från sitt barn)!
Hur är Gud?
Vi kan aldrig fullt ut begripa Honom (men lära känna Honom genom att älska Honom och uppslukas av Kristi oändliga kärlek), men traditionellt har Guds attributs uppenbarats som bl.a.: onåbar, oändlig, obegränsad, oföränderlig, vis, sann, rättvis, barmhärtig, helig, allsmäktig, allvetande, allseende, kärleksfull, relation, enhetlig, god, den transcendente skaparen, som är allestädes närvarande och överraskande!
Varför behövs Gudomlig uppenbarelse och hur förmedlas den?
Därför att människan är felbar, ändlig och har en tendens till inkrökthet i sig själv, medans Gud är - som sagt - oändligt annorlunda. Uppenbarelsen förmedlas i 3 steg; till Israel genom lagen, profeter och messiaslöften. Genom Jesus - Guds eviga Ord - och Kristi mirakler. Jesus är fullheten av Gudsuppenbarelsen (förmedlat i tradition och skrift). Och sist genom den Helige Anden och Kyrkan, som fortsätter Kristi verk genom att vara Kristi ofelbara kropp (som innehåller syndare)!
Är Guds allsmäktighet oförenlig med fria varelser?
Människans värdighet är just att hon är fri och kan orsaka andra varelser, ting och händelser (lk 55)! Men Gud är den suveräne allsmäktige Guden som gör allt gott. Vi kan samarbeta med Honom - genom handlingar, böner och lidande (lk 56) - och Han kan då använda oss för högre syften.
Hur kan en allsmäktig Gud och det onda förklaras?
Det kan det inte! Ondskans mysterium är ett allmänmänskligt problem, där kristendomen ger ett oväntat svar; en Gud som älskar till döds (och förenar sitt eget korsoffer med våra lidande, ytterst i eukaristin)! Men Gud är på intet sätt orsaken till det onda och kommer vända allt ont till något gott (lk 57 -58)! Gud kommer i slutändan sätta en gräns för allt det onda (moraliskt ont som fysiskt ont). Svaret på ondskans mysterium är inte uppåt (Gud) eller neråt (i den fysiska materien) utan finns i en spegelbild! I spegelbilden finns två sprickor som går tvärs och formar ett ....! I varje katolsk Kyrka finns detta mysterium centralt placerat och varje hem borde ha ett krucifix att fixera blicken på; när lidandet slår till och varje heliga vardag! Ty alla dagar är heliga, ty var dag syndas det och människor lider - och svaret på detta mysterium är inte tankar eller upphöjt stoiskt lugn - svaret är en överraskande gudomlig handlingsplan!
Katekesen 309;
Det är den kristna tron i sin helhet som ger svaret på denna fråga: skapelsens godhet, syndens drama, Guds tålmodiga kärlek som kommer människan till mötes genom de förbund han sluter med henne, genom hans Sons frälsande människoblivande, genom Andens gåva, genom att kyrkan samlas, genom sakramentens kraft, genom kallelsen till ett saligt liv. Till detta kallas de fria skapade varelserna att (redan här) i förväg ge sitt samtycke – men de kan också i förväg (redan här) på ett fruktansvärt och hemlighetsfullt sätt gå miste om det. Det finns inte någon del av det kristna budskapet som inte delvis är ett svar på frågan om det onda.ÄRA VARE FADERN OCH SONEN OCH DEN HELIGE ANDEN: NU OCH ALLTID OCH I EVIGHETERS EVIGHET! AMEN!
5 kommentarer:
förnekar skaparens kärlek till sin skapelse (vad för kärlekslös fader flyr t.ex. från sitt barn)!
Hur är Gud?
Vi kan aldrig begripa Honom.
Roligt Anorzz. Du svarar ju själv på frågan, du ställer först.
Otro-mannen
Jag har svårt att följa din tankegång!
Kan vi aldrig begripa Gud eftersom han flyr från sina barn?
Det är i så fall inte min tro (möjligen din)!
Vad menar du???
Du hävdar ju att Gud fader inte skulle lämna barnen ensamma och klara oss själva (deist).
Sedan skriver du att vi aldrig kan begripa oss på gud. Då kan gud juuuu visst ha lämnat oss ensamma eftersom vi inte kan begripa oss på gud.
förstår du nu?
du kan ju inte ge ett skäl till att det deisten fel genom att skriva att en kärleks fader??? inte skulle lämna barnen för att sedan skriva att vi inte kan begripa oss på honom.
Otromannen
Kanske du har en poäng i missförståelsen. Jag ändrar i texten till att vi aldrig kan fullt ut begripa Gud, vilket är KK:ns poäng som jag ville belysa.
Men du tolkar då allt efter värsta konstigaste standarden så att det ska missförståss in absurdum! Inte konstigt du har problem med KK! :-)
Ostronmannen: Att en fader gör saker som vi som barn inte förstår är väl inte i motsägelse till att han älskar oss? Jag hörde om en man som insåg detta när han var tvungen att låta sitt barn genomgå ett smärtsamt medicinskt ingrepp. Barnet var tillräckligt gammalt för att förstå att fadern var inblandad i det hela, men inte tillräckligt gammalt för att förstå att det skulle vara mycket värre att inte göra ingreppet.
Det är en liknelse och eftersom Gud och människan har två olika naturer och två helt olika sätt att vara så är det ju inte helt analogt. Eftersom Gud är av gudomlig, oskapad natur kan vi aldrig bli som Honom, då vi är av mänsklig, skapad natur. Däremot kan ju barnet ovan bli en mänsklig fader själv. Däri ligger väl bristen i liknelsen men Gud har ju ett liknande förhållande till oss: Han vet mycket väl vad som är bäst för oss, vad som kommer hjälpa oss att leva för evigt med Honom, och även om vi inte fullt ut kan förstå det så betyder inte det att Han inte älskar oss eller att Han därmed har flytt från oss.
Kristi svar är alltid korset: "Så älskade Gud världen att Han gav den sin ende Son.", "Den har störst kärlek som ger sitt liv för sina vänner." Gud ger sitt eget liv för oss. Bryr sig Gud verkligen? Ja, se på korset. Desto mer otacksam är den som vägrar acceptera denna gåva och desto mer förfrämligad blir han från sin skapare om han inte småningom omvänder sig och rör sig till Honom. Mysterium iniquitatis!
-Spöket
Skicka en kommentar