söndag 25 oktober 2009

Guds universella frälsningsvilja

Dagens andra läsning till Kyrkans dagliga bön tål att upprepas. Det är en utläggning av Johannes Cassianus ur Fädernas utläggningar:
Guds frälsningsvilja är orubblig: han skapade inte människan för att hon skulle förgås utan för att hon skulle leva för evigt. När han ser den allra minsta lilla gnista av god vilja lysa fram i oss, en gnista som han själv har slagit fram ur vårt hjärtas hårda klippa, vårdar hans godhet den ömt. Han låter den stiga upp och ger den styrka genom sina ingivelser, ty han vill att alla människor skall räddas och komma till insikt om sanningen (1 Tim 2:4). Det är er himmelske faders vilja, säger han, att ingen av dessa små skall gå förlorad (Matt 18:14). Gud tar inte bort livet, heter det, utan han tänker ut vad som kan göras, för att den förskjutne inte skall förgås (2 Sam 14:14). Gud är sann och han ljuger inte, när han försäkrar och bedyrar: Så sant jag lever, säger Herren Gud, jag har ingen lust till den ogudaktiges död utan att han omvänder sig och får leva (Hes 33:11). De som förgås, förgås alltså mot hans vilja. Till var och en ropar han dagligen: Vänd om från era onda vägar, ty inte vill ni väl dö, ni av Israels hus? (Hes 33:11) Och vidare: Hur ofta har jag inte velat samla dina barn så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte (Matt 23:37).

Kristi nåd är alltså varje dag nära, den som vill att alla människor skall räddas och komma till insikt om sanningen och som kallar alla utan undantag: Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila (Matt 11:28). Om han inte hade kallat alla utan endast några, skulle det betyda att inte alla var tyngda av arvssyndens och den egna syndens bördor. Då skulle inte heller denna utsaga vara sann: Alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud (Rom 3:23). Hur skulle man då kunna tro, att döden hade nått alla människor? (jmf Rom 5:12) Det är lika sant, att alla människor som förgås, förgås mot Guds vilja som att Gud inte har gjort döden. Om detta vittnar Skriften, när den säger: Det är inte Gud som har gjort döden, han gläder sig inte åt att de levande förgås (Vish 1:13).
Något för Calvinisterna att idissla, kanske?

6 kommentarer:

4. sa...

Det här känner du säkert redan till, men ja. De lär TULIP =

Total Depravation = alla är fördärvade och har gått miste om härligheten ifrån Gud, som du refererar till.

Unconditional Election = Gud har utvalt människor, oberoende av deras gärningar. "Innan de var födda och hunnit göra vare sig gott eller ont - Guds beslut att väälja fritt skulle stå fast och gärningar ingenting betyda, endast han själv, han som kallar..." (Rom 9:11-12)

Limited atonement = Jesus dog inte för alla. Läran härledes mig veterligen inte ifrån skrift, utan anses vara en implikation ("by good and neccesary deduction") av läran om 'Irresistable grace' och det krassa faktum att alla inte kommer in i himlen.

Irresistable grace = Eftersom att människan är befläckad av synden, alla människor, kan hon inte förstå någonting som har med det andligt goda att göra. Hon kan inte ta beslutet att följa Gud, eller förstå Gud eller svara på Guds kall eller något i den stilen. Gud gör allt.

Perserverance of the saints = de utvalda (Unconditional election) kan inte förlora sin frälsning (Irresistable grace). "Ty dem han i förväg har utsett har han också kallat, och dem han har kallat har han också gjort rättfärdiga, och dem han har gjort rättfärdiga, dem har han också skänkt sin härlighet" (Rom 8:29).

Och nej, jag tror inte på det här.
Lutheraner lär i stora drag Total Depravity (i andligt avseende dvs, i det vanliga livet kan vi fatta beslut och vara 'borgerligt rättfärdiga'), Unconditional Election (i bemärkelsen, Gud väljer ut människor till frälsning oavsett vilka de är eller vad de gjort.), Irresistable Grace (om man vill vara ortodox Lutheran, de flesta är sk. synergister).

Till skillnad från Kalvinisterna tror vi inte på att Guds nådevilja skulle vara begränsad till ett fåtal, eller att de utvalda per definition kommer till himlen.

Det här känner du säkert redan till, men jag hade tråkigt. Jag skrev lite slarvigt, och säkerligen kan det misstolkas på sina ställen. Av det här att döma kan man tro att Lutheraner har mycket med Kalvinister att göra. Det har vi inte.

Tuve sa...

Välkommen och tack för din genomgång!
Det som är uppenbart olikt mellan katolsk tro och ortodox lutheranism är irresistable grace. De som inte är ortodoxa är ju numera överens med Kyrkan i fråga om rättfärdiggörelsen...

Det är onekligen en mycket viktig fråga! Kan vi och är vi fria att svara på Guds kall eller är vi Guds nickedockor?

Jag vet mitt svar... ;)

Allt gott!

Den Förlorade Sonen sa...

Gud ger alla tillräcklig nåd för att bli räddade, blir man inte räddad är det inte Guds fel.
För Gud är allgod och allsmäktig men han tvingar ingen till himlen.
:)
Jag har för mig att ett helgon sade någon gång att om en fördömd blev släpad in i himlen av Gud allmakt så skulle han tycka det var värre än tusen helveten.

omorphia sa...

"ett helgon sade någon gång att om en fördömd blev släpad in i himlen av Gud allmakt så skulle han tycka det var värre än tusen helveten."

Får mig att tänka på C. S. Lewis bok...vad den nu heter - "den stora skiljsmässan"?

Den Förlorade Sonen sa...

Jag vet inte om Lewis räknas som ett helgon ;) men varför inte. Jag tror faktisk att det Sta Katarina av Bologna men jag är inte säker.

Den Förlorade Sonen sa...

Hmm snarare Katarina av Genua...det finns en hel massa Katarinor.