lördag 2 februari 2008

En bekännelse...


Jag skall göra en bekännelse... Jag har läst alla Anne på Grönkulla-böckerna, inklusive de böcker som handlar om hennes barn. Jag har inte läst dem för någon annan, utan enbart för mitt eget höga nöjes skull. Jag är väldigt förtjust i karaktären Anne... Det var flera år sedan jag läste dem, men vi har ärvt min farmors samling med alla Anne-böckerna. Jag har inte läst om böckerna, än... Snart börjar mina barn bli så stora att det börjar bli tid att damma av farmors gamla klenoder.

Det finns tre filmer om Anne på Grönkulla och vi har sett de första två flera gånger. Den sista har vi endast sett en gång och jag önskar aldrig se om den... De första två filmerna är visserligen relativt olika böckerna vad gäller historien, men de har likväl lyckats fånga mycket av böckernas charm. I den sista filmen hade för det första skådespelaren förlorat all charm, och historien var helt frikopplad från böckerna och synnerligen ointressant.

Igårkväll såg vi om första delen av den första filmen om Anne på Grönkulla. Kanske är det jag som är lite tokig, men jag tycker den är väldigt underhållande, med många väldigt roliga repliker.

På något sätt så känns det som om man som man inte bör vara förtjust i böckerna och filmerna om Anne på Grönkulla, men det är jag! Barnsligt förtjust...

Allt gott!


6 kommentarer:

Anonym sa...

Det var en bekännelse som heter duga! :-)

Respekt!

David Nyström sa...

Jag ska väl inte vara sämre. Jag har visserligen inte läst böckerna, men väl sett serien 1-2 ggr, och den är suverän.

Inte minst vyerna från Prins Edward Island i Kanada där den spelades in är fantastiska. Var ett tag sugen på att flytta dit, men sedan fick jag höra att det regnar en massa där...

Tuve sa...

Johan
Visst var det ;)

David
Skönt att man inte är ensam... Visst är landskapet helt fantastiskt! Jag visste inte att det regnar mycket där, men kan nog tänka mig det... Men det gör det å andra sidan i trakterna av Borås, där jag bor, med...

Allt gott!

Anonym sa...

Böckerna är fantastiska. Anne blir som en vän. Steget var inte jättelångt till Jane Eyre sedan, när jag blev äldre. En annan föräldralös som söker vänskap, kärlek och värdighet...

Tuve sa...

Välkommen bokmalin!
Ja, Jane Eyre är definitivt en annan favorit.

Allt gott!

Anonym sa...

Hej Tuve!

Jag gillar också Anne-böckerna.

Kul att vi är ense om något! :D

Off topic: Såg förresten att du gift dig i Eriksbergs kyrka - min pappa var fiskhandlare i de där trakterna för massor av år sedan, Alboga, Od, Eriksberg o s v.
Bor du där någonstans?

Ha det så bra!