Uttåget

Exodus är GT:s grundbult! Israel befrias (utkallas; "lekh lekha"="gå till/för dig") och lagen ges! Detta mönster är förebilden för Guds handlande; kallar dig, låter dig vandra och kommer allt förvandla (20:2)! Läs gärna boken allegoriskt som Kristus som leder sin Kyrka från ondskans och dödens makt genom ökenlivet till himlen (jmf Rom 6:2f; 1 Kor 5:7 och 10:1f)!

MOSE I EGYPTEN
På 1730-talet kommer hyksos-stammar över makten i Egypten! Det är i denna miljön 2 Mos tar sin utgång. Dåtidens supermakt, med konstskicklig arkitektur är det hov som prins Mose växer upp i! Israels folk (de har från 70=fullhet/universialitet i 1:5 - jmf 1 Mos 10 - växt kollosalt 1:7) är slavar och deras gossebarn skall dödas (jmf rabbinskt tradition som menar att: "faraos astrologer blev varse att Israels räddare skulle födas" och Matt 2:13ff). Mose räddas (genom vatten), men i 40-årsåldern dödar han en egyptier (som slår en Israelit) och får faraon:s (troligen Raamses II; alltså Ra-moses, eventuellt halvbror som i "Prince of Egypt")) dödsstraff och flyr för sitt liv (se nedan: "Mose som herde")! Vid sin återkomst till den nye faraon blir det en kamp mellan Gud och Faraon (Egyptiernas Gud - Ra - inkarnerad) och egyptens gudaväsen (t.ex. Nilen - Hapi/Sobek/Osiris; Grodor - Hekt, jmf Upp16:3; Oxar - Apis och Ljus - AmonRa). Farao förhärdar sitt hjärta (7:13f.22; 8:15.19.32; 9:7.12.34f;10:20.27;11.10; obs att det först är Farao som förstockar sig, sedan att Gud sägs förstocka). Därefter kommer den stora eukatastrofen (påsken)! Jag kommer beskriva påsken/påskliturgin mer ingående under 4 Mos! Folket blir nu iaf befriat från egyptiernas slaveri!

MOSE SOM HERDE
Den midjanitiske (semitisk nomadstam) prästen Jetro :s dotter blir "mördaren" Moses hustru och här stannar han i 40 år och vaktar får! Vid Sinai (=Horeb) uppenbarar sig Gud som en ängel (överHerden?) i en eldslåga (jmf Abrahams Eldsförbund i 1 Mos 15:17)! Gud talar, nämner namnet (Jag är den jag är = som anspelar på det heliga onämnbara tetragrammet‬ JHWH) och begär offerliturgi (3:12c,18) på detta berg! Mose tar av sandalerna, skyler ansiktet (v5f, jmf 33:18ff; 40:35 och Jes 6:5) och tvivlar på sin förmåga (v11; 4:1.13; 5:22 o s v)! Men Gud är Abrahams, Isak och Jakobs Gud! Han hade lovat Abraham (1 Mos 15:13ff jmf 6:8) att de förtryckta arvingarna skulle befrias, Han håller vad Han lovat; Han är Sann! Mose får till sin hjälp Guds förbund (se 4:24 - en märklig berättelse men som visar att blodet och omskärelsen skyddar; 6:4); löfte om att Guds är med; "trolldom" (underverk); prästerskap/talförare (brodern Aron, se 4:14) och "Påskalammsblodet"! Sippora - Moses fru - och hennes far prästen Jetro, får möta Israels herde igen i kap 18 ute i öknen och där höll de måltid med Moses inför Gud (18:12)! Gud är större än en Gud för Israels folk, ja kanske att eukaristin skymtar redan just här!

MOSE SOM LAGGIVARE OCH LITURGIGIVARE
På Sinai möter Gud sitt folk och ger det sin lag och liturgi! Lagen börjar med monoteism och avgudabildförbud (20:4)! De fortsätter med regler som har med människors relationer att göra (7 bud)! Dessa regler finns i stor mängd framöver (tar upp det mer under 3:e och 4:e Mos)! Även liturgiska högtider och regler fastställs! De 3 stora högtiderna (23:14) instiftas; Påsken (eller det osyrade brödets 7 dagars högtid); Shavout (=skördehögtid=pingst) och Sukkot (lövhyddohögtiden)! Och i kapitel 24 upprättas Förbundet (förnyas efter guldkalvehädelsen i 34) inför Gud och bekräftas med folkets: "Allt vad Herren har sagt vill vi göra och lyda."! Och brännoffer och slaktoffer utförs, med blodsstänk och efter att de skådat Gud åt de och drack (24:11; eukaristiförebild?)! Sedan följer instruktioner för tabernaklet, ty Gud skulle bo mitt ibland dem (25:8, jmf Joh 2:18ff och Upp 21:22)! Israels heligaste föremål var den gyllene (mister inte glansen) förbundsarken med lagen inuti och nådastolen (=kappórät) ovanpå! Nådastolen hade en dubbel funktion; dels stänktes försoningsblodet här och dels tronade Gud här (Han uppenbarar sig här och talar t o m där 25:22; jmf 33 - där JHWH talar med Mose i Josua:s närvaro - 40:34 och 4 Mos 7:89)!

Hela 2 Mos är ett liturgiskt lexikon med en kristocentrisk mitt t.ex.;påskalammet; uttåget; molnstoden (går framför, ljuset med dubbelnatur, se 14:20); mannat (16:14, jmf Upp 2:17b); vattnet ur klippan (slagen klippa, se Joh 4:13f och 7); tabernaklet (Guds fysiska boning, jmf Joh 1:14, se den exklusiva östportens blodröda färg i 27:16); skådebröden; Mose; Aron översteprästen; offren (som förebådar det stora offret som eukaristin närvarogör); förlåten; eviga ljuset; prästskrudar; bjällror (jmf primklockor); tvagningar och prästsmörjelsen etc etc!