tisdag 8 januari 2008

Padre Pio


I DN finns det idag två artiklar om den gode Padren. Den ena handlar om att den lokale biskopen vill gräva upp hans kvarlevor, vilket tycks stöta på patrull från dem som ser sig som hans andliga barn. Som vanligt får man läsa det journalisterna skriver med en stor nypa salt och mycket skepsis. För en protestant som läser artikeln blir väl alla fördomar mot katolska kyrkan än en gång besannade av våra skarpsinniga och pålitliga journalister... "organisation som vårdar Padre Pio-kulten"... "att långt fler ber till honom än rentav till jungfru Maria eller Jesus"... Så var det konstaterat än en gång... Vi katoliker har alla möjliga konstiga kulter för oss och vi ber till de döda... Om en journalist säger det så är det säkert så...
Men, men, man kan väl inte förvänta sig att journalister skall klara mer än protestanter i gemen. En mer nyanserad artikel om ämnet finns att läsa i Catholic World News.

Den andra artikeln handlade om Padre Pios liv och var lite mer balanserad. Här finns de officiella biografierna som presenterades i samband med hans saligförklaring samt hans helgonförklaring.


Själv såg jag nyligen filmen Padre Pio - miracle man. Det är en mycket välgjord spelfilm som visar hans liv på ett förvånansvärt korrekt sätt. De har dessutom lyckats få en porträttlik huvudrollsinnehavare, vilket gör mycket för helhetsintrycket. Den är mycket sevärd och kan varmt rekommenderas!

Allt gott!



Technorati Tags: ,

20 kommentarer:

RUDIE sa...

Katolikker ber jo ikke til døde! Katolikker ber vel bare til de som har evig liv, eller?
Jesus sa " la de døde begrave sine døde, følg du meg! "
Og de som har evig liv er jo i himmelriket, og det er vel inni oss en plass. For himmelriket er jo inni oss!

Men det finns også katolikker som ber feilaktig til helgen, etter hvordan jeg vil ha bedømt det. Jesus må alltid være den som blir pekt på!
Men når det gjelder protestanter så er ikke de det dugg bedre. Like mye "avgudsdyrkelse" av pastorer ol. der.

Men stigmata må jo være lett å bevise, jeg lurer på hva ateister har for forklaring på hva det er?

Tuve sa...

Rudie
Det är sant och på ett sätt kan man säga att vi ber till helgonen, men vi tillber dem inte. Vi vänder oss till helgonen med våra böner men vi förväntar oss inte att det är de som får bönerna att bli besvarade, det är genom Guds ingripande som bönerna blir besvarade, men helgonen hjälper oss att förmedla dem. Det är dock så att om man skriver att man ber till någon så tolkas det som regel som att man tillber densamma, så länge det handlar om någon som inte längre vandrar här på jorden. Men som du säger så lever helgonen!

Stigmatiseringen hade han och de är bekräftade och undersökta, men ateister kommer väl hävda att han orsakade dem själv, eller nåt... Det var det för övrigt många katoliker (och säkert många protestanter med) som hävdade.

Det skedde så många mirakler runt honom så att hans medbröder till slut slutade att skriva ner alla... Ett av de mer kända miraklen skedde Gemma Di Giorgi, som föddes utan pupiller men som blev botad så att hon kan se, utan pupiller... Hon lever fortfarande, så vitt jag vet. Hennes ateistiske ögonläkare säger till henne att det är omöjligt, och hon brukar få blindhjälp på flyplatser etc, men hon kan bevisligen se...

Allt gott!

RUDIE sa...

Tuve
Men det er ikke så stor grense mellom det å hedre og det å tilbe. Og det kan også være materielle ting som penger (selv om man bruker andre ord enn hedre og tilbe) Men når man lar noe komme før Gud så får man en avgud.
Og det er vel også noe som jeg syns Ave Maria sier hele tiden. Som her:

"Älskade! Mina egna! Mina barn, vägen till Herren går mitt ibland er, den finns i de levandes land. Sträck då ut era händer mot hans helgedom, och Herren skall sträcka ut sin hand från himlen och dra er till sig. Räck ut era händer mot honom, och han, full av medlidande, kommer att böja sig ner till er. Kom till Herren utan att dröja. Lyft er blick mot himlen och se inte på någon annan än honom, Herren, er Gud.

Gläd er endast i honom, er Frälsare.

Sök, men sök ingen annan utom Herren, er Förlossare.

Sjung, sjung, men inte till någon annan än den Helige."

http://rudie-rudie.blogspot.com/2007/12/gud-vill-att-alla-skall-bli-frlsta-25.html

Og for meg så virker det som om enkelte har fått mer kjærlighet til en helgen enn til Jesus selv, og det tror jeg er feil!

Stigmata- Jeg trodde det var leger som undersøkte Padre Pio om stigmatan var ekte, og at det var bevist?
Det er ganske mange ulike meninger blant katolikker også har jeg funnet ut. Noen er mer skeptiske til Mirjana fra Medjugorje og Vassula Ryden og linklede f.eks. For meg så virker det som dKK i Norge er mest skeptiske av de fra skandinavia, mens kansje dKK i Danmark er mest åpen for under? Jeg finner ihvertfall mye bra lesestoff fra dKK i Danmark, mes jeg finner lite av det i Norge, bare små notater om at det ikke er bevist ol.

Helena sa...

Tuve,
Inte väntar du väl dig annat av våra på svenskt manér "objektiva" journalister?

Pio sa själv att han skulle orsaka mer prat efter döden än innan.

Jag kan tänka mig att det finns fler än en som undrar om inte Pio ligger rosig i graven ;). Därav viljan att titta efter...

Johan Stenberg sa...

Har ni själva någon åsikt om han skall grävas upp eller inte?

Av ren nyfikenhet så skulle jag gärna se om han är "rosig" eller inte! :-) Men det är kanske inte något särskilt fromt motiv...

Dostojevskijs "Bröderna Karamazov" berörde mig förresten djupt. När hjälten Aljosjas stora förebild i klostret dör förväntar sig alla att hans kropp skall bevaras intakt, men till någras sorg och andras skadeglädje börjar kroppen lukta illa osedvanligt fort.
...Var det inte likadant med JPII - att han började lukta pinsamt mycket där han låg till allmän beskådan inne i Peterskyrkan?

Nåväl, mångas nyfikenhet (bl.a. min) skulle stillas om de grävde upp Padre Pio. Kanske motståndarna är rädda för att han inte skall vara "rosig"? =)

Helena sa...

Johan,
Om jag skall vara helt ärlig är jag nyfiken på om han är oruttnad. Men, det spelar ingen roll ifall han inte är det.
Å andra sidan kan jag förstå hans släktingar. Hade jag en farbror som råkade vara helgon, skulle jag ändå inte vilja ha honom uppgrävd till allmän beskådan.

Tuve sa...

Rudie
När det gäller hedrandet av helgonen KAN det visst leda till att de blir istället för Gud, men min erfarenhet är att det oftast förhåller sig precis tvärtom. Helgonen, liksom Maria, pekar med hela sitt liv och allt de gör endast åt ett håll, mot Gud. Genom att följa helgonen och lära av dem och genom dem så kan vi lära oss att bli alltmer Kristuslika. Ofta blir alltså inte en ökad kärlek tills Guds tjänare, helgonen, något som begränsar kärleken till Gud, utan tvärtom kan vi lära oss att älska Gud mer och mer fullkomligt genom helgonens hjälp. Kärleken är ju inte konstant, så att kärleken till Gud minskar om vi börjar älska Hans tjänare mer...

Kyrkan skall och bör vara skeptisk och ifrågasättande, det finns många falska uppenbarelser etc. Det är kyrkans uppgift att pröva allt...

Visst är stigmatat undersökt av läkare, vid flera tillfällen, så vitt jag vet och de kunde inte förklaras på något naturligt sätt. Jag tror att många katoliker är rädda för att bli betraktade som bakåtsträvande, godtrogna dumskallar som inte tänker själva vilket kan vara ett skäl till att fjärma sig från uppenbarelser och mirakler. Vidare finns det en viss skepsis mot så kallad helgondyrkan ifrån protestantiskt håll som nog också kan ha en hämmande effekt på många katoliker, särskilt här i de protestantiska delarna av europa...

Allt gott!

Tuve sa...

Johan
Jag instämmer i Helenas kommentar :) Jag är också nyfiken!

Allt gott!

RUDIE sa...

Tuve
Jeg har jo min protestantiske arv å bære på, og av og til så kjenns den tung! :P
Jeg er enig med deg, men allikevel alltid skeptisk. Men Jesus har åpenbart for meg litt og litt at det finns en enhet i himmelen og at det er flere der oppe! ;)
Jeg syns himmelen blir et vakrere og mer sammensatt sted når det ikke bare er Jesus, men han har mange med seg. Han blir liksom ikke så ensom..
Men jeg jobber med min skepsis fortfarende...

Men det hadde jo vært interessant om Padre Pio lå like hel i sin grav! Jeg vet det finns legender om det, men har det funnets i nyere dato?

Mr Friar sa...

Tack för filmtipset!! Jag älskar såna filmer :).

Tuve sa...

Rudie
Om du menar helgon som hittats oruttnade? Bernadette i Never är ett gott exempel. Hon ligger i en glaskista (som i Snövit) i kyrkan i Never. Min fru har varit där och sett henne. Hennes rosenkrans som hon hade i händerna hade börjat rosta medans hennes yttre var helt intakt. Hennes inre organ var också helt intakta och t o m "färska". Man kan läsa läkarnas vittnesmål från när de undersökte henne på nätet.

Det finns många andra exempel på incorruptibles, men Bernadette är nog ett av de mer kända. Det finns en bok om incorruptibles som jag inte minns namnet på, men du hittar den säkert på amazon eller ignatius.

Allt gott!

RUDIE sa...

Oj! :)
Det skulle jeg likt å se. Men det kan vel heller ikke overbevise en ateist, men hva har de for forklaringer på det?

Helena sa...

Det är vad jag vet, oförklarligt.

Z sa...

Rudie:
Hoppas ateisten i alla fall skulle börja tro om det hoppade fram en ängel på köksbordet och sjöng för honom/henne,
men man vet aldrig

RUDIE sa...

Z
Du får mig till att tänka på Vassula Ryden :)
Men hon var jo inte direkt en ateist.
Med ateister vet man aldri...;)

Tuve sa...

Välkommen Mr Friar
Om du älskar sådana filmer kan jag ge dig tips om fler ;)

Allt gott!

Bengt Daniel sa...

Jag var den 8 december vid en fest då katolska kyrkan firar Jungfru Marias obefläckade avlelse. Det var i Lo Vasquez, i Chile. Jag har varit där tidigare. Det är för mig mycket svårt att tro på de som säger att katoliker inte tillber helgon. Där var det enligt uppgifter flera hundra tusen människor som gjorde det, tillbad Maria. Både tillbad och bad till. Vid ett hörn i kyrkoområdet fanns en mängd små tavlor fastklistrade med tacksägelser till Maria, eller helt enkelt böner och tillbedan

Tuve sa...

Välkommen Bengt Daniel
Jag vet inte vad du sett och kan därför inte bedöma din tolkning. Men vi skiljer på tillbedjan och att be till. Kanske kan det för en utomstående vara svårt att avgöra om man tillber Maria eller om man ber till henne (om förbön eller hjälp). Sedan är det naturligtvis som Rudie skrev att en del människor av okunskap (eller möjligen av andra skäl) inte själva förmår skilja på den tillbedjan som endast tillkommer Gud och den vördnad som vi bör visa de heliga som gått före oss. Men jag vet inte hur du eller jag skall kunna avgöra, genom att endast se på, huruvida en person ägnar sig åt otillbörlig tillbedjan eller endast innerlig bön? På vilket sätt är uttryck för tacksamhet tillbedjan? Tillber du dina medmänniskor när du tackar dem? Det gör inte jag...

Så här står det i Katekesen angående de troendes förhållande till Maria:
KKK971
"”Alla släkten skall prisa mig salig” (Luk 1:48). ”Kyrkans vördnad för den heliga Jungfrun hör hemma i den kristna gudstjänsten.”[15] Den heliga Jungfrun ”hedras med rätta av kyrkan med en särskild vördnad som Guds allraheligaste moder, som var med i Kristi mysterier. Från äldsta tid är den saliga Jungfrun vördad under titeln Guds moder. Under hennes beskydd tar de troende sin tillflykt i bön under alla faror och bekymmer. Denna kult... är visserligen ensam i sitt slag men är väsensskild från den tillbedjan som ensam tillkommer det inkarnerade Ordet jämte Fadern och den helige Ande. Den främjar också denna i hög grad”.[16] Den kommer till uttryck i de liturgiska högtider som ägnas Guds moder[17] och den marianska bönen, som exempelvis den heliga rosenkransen, som är en ”sammanfattning av hela evangeliet”.[18] [1172, 2678]"

Vidare står följande om bönen Ave Maria:

2675 Det är utifrån Marias enastående samverkan med den helige Ande som kyrkorna har utformat sin bön till Guds heliga moder, genom att inrikta den på Kristus såsom han uppenbarar sig i sina mysterier. I de oräkneliga hymner och antifoner som uttrycker denna bön, avlöser vanligtvis två rörelser varandra: den ena ”prisar Herrens storhet” för de ”stora ting” han låter ske med ”sin ringa tjänarinna” och genom henne med alla människor;[14] den andra anförtror åt Jesu moder Guds barns böner och lovsånger, eftersom hon nu känner mänskligheten, som i henne har blivit brud till Guds Son. [970; 512; 2619]

2676 Dessa två rörelser i bönen till Maria har fått ett särskilt uttryck i bönen Ave Maria:

Hell dig Maria, (ordagrant Gläd dig Maria): – Bönen inleds med ärkeängeln Gabriels hälsning. Det är Gud själv som genom sin ängels förmedling hälsar Maria. I vår bön vågar vi uppta denna hälsning till Maria och se på henne med den blick som Gud har vänt till sin ödmjuka tjänarinna,[15] och vi gläder oss över den glädje han finner i henne.[16] [722]
Full av nåd, Herren är med dig. Dessa två satser i ängelns hälsning belyser varandra ömsesidigt. Maria är full av nåd därför att Herren är med henne. Den nåd, vilken fyller henne till brädden, består i hans närvaro som är all nåds källa. ”Jubla... du dotter Jerusalem... Herren, din Gud, bor i dig (Sef 3:14, 17a). Maria, i vilken Herren själv skall ta sin boning, är personifieringen av Sions dotter och förbundsarken, ja, den plats där Herrens härlighet bor: hon är ”Guds tält bland människorna” (Upp 21:3). ”Full av nåd” är hon helt given åt honom som kommer för att ta sin boning i henne och som hon skall skänka åt världen. [490]
Välsignad är du bland kvinnor och välsignad är din livsfrukt, Jesus. Efter att ha gjort ängelns hälsning till vår gör vi på samma sätt med Elisabets hälsning. ”Hon fylldes av helig Ande” (Luk 1:41) och blev så den första i den långa raden av generationer som prisar Maria salig:[17] ”Salig hon som trodde...” (Luk 1:45). Maria är ”välsignad bland kvinnor” därför att hon trodde att Herrens ord skulle gå i uppfyllelse. Abraham blev genom sin tro en välsignelse för ”alla släkten på jorden” (1 Mos 12:3). Genom sin tro blev Maria moder till de troende, och tack vare henne får alla jordens folk ta emot honom som är Guds egen välsignelse: ”Jesus, din välsignade livsfrukt”. [435; 146]

2677 Heliga Maria, Guds Moder, bed för oss... Tillsammans med Elisabet frågar vi med förundran: ”Hur kan detta hända mig, att min Herres mor kommer till mig?” (Luk 1:43). Eftersom hon ger oss sin Son Jesus, är Maria Guds Moder och vår Moder. Vi kan anförtro henne alla våra behov och önskemål. Hon ber för oss på samma sätt som hon bad för sig själv: ”Må det ske med mig som du har sagt” (Luk 1:38). Då vi anförtror oss åt hennes förbön, överlämnar vi oss själva tillsammans med henne åt Guds vilja: ”Ske din vilja”. [495]

Bed för oss syndare, nu och i vår dödsstund. När vi bönfaller Maria om att be för oss, erkänner vi att vi är arma syndare, och vi vänder oss till henne, hon som är ”Barmhärtighetens Moder”, den helt igenom heliga. Vi anbefaller oss åt henne ”nu”, i vårt livs idag. Och vår förtröstan växer, så att vi redan nu kan överlämna ”vår dödsstund” åt henne. Må hon vara närvarande då, liksom hon var det vid sin Sons död på korset, och må hon i den stund då vi går över gränsen, ta emot oss som vår moder,[18] för att föra oss till sin Son Jesus i paradiset. [1020]

2678 I det västerländska fromhetslivet på medeltiden uppstod rosenkransbönen som en folklig ersättning för tidegärden. I öst har Akáthistos- och Paráklisis-litaniorna behållit mer likhet med korbönen i den bysantinska kyrkan, medan den armeniska, koptiska och syriska traditionen har föredragit hymner och psalmer till Guds moder. Men i Ave Maria, Theotokia och hymnerna av den helige Efrem och Gregorios av Narek är denna bönetradition i grunden densamma. [971, 1674]

2679 Maria är den som ber på ett fullkomligt sätt och kyrkans urbild. När vi ber till henne ansluter vi oss med henne till Faderns plan, han som sänder sin Son för att rädda alla människor. Liksom den älskade lärjungen tar vi Jesu moder, som blivit allt levandes moder, till oss i vårt hem.[19] Vi kan be i förening med henne och till henne. Kyrkans bön blir liksom buren av hennes bön. Den är förenad med henne i hoppet.[20] [967; 972]

Allt gott!

RUDIE sa...

Tuve
Bra lesning! Jeg tror nok katolikker og ortodokse har en større åpenbaring over Jesu kjærlighet til sin mor og Marias kjærlighet til Jesus.

Himmelen må jo være en plass med fullkommen enhet! :)
Mange protestanter tror at det er spiritisme å ha kontakt med himmelen. Men jeg tror de misforstår, for det er nok den okkulte verden der demoner og død er som vi ikke skal ha noen kontakt med!
Det finns ingen død i himmelen! ;)

Staffan D. sa...

Helgon även i Norden: Ur Snorre Sturlasson: Olav den Heliges saga

244. "...När det hade gått tolv månader och fem nätter sedan kungens död blev hans heliga kropp åter uppgrävd. Kistan hade då åter kommit upp ur jorden och den var frisk som om den hade varit nyhyvlad. Biskop Grimkel gick dit där man hade öppnat kung Olavs kista. Där var en ljuvlig doft. Biskopen blottade kungens huvud, och hans ansikte hade inte förändrats. Kinderna var röda som om han just hade somnat."

Och detta - 240. "Den vintern började många i Trondheim tala om att kung Olav hade varit en helig man och det kom fram många vittnesbörd om hans helighet. Många började be till kung Olav om de saker som de ansåg viktiga. Många fick hjälp av sina böner, en del blev friska och en del fick färdkost eller andra saker som de tyckte sig behöva."