tisdag 30 september 2008

Vad Traditionen säger om att läsa bibeln

Idag firar vi den helige Hieronymus, präst och kyrkolärare. Han föddes i Dalmatien omkr. 340. Han studerade i Rom där han också döptes. I avsikt att leva ett monastiskt liv begav han sig till Palestina, där han blev prästvigd. Senare återvände han till Rom och blev sekreterare åt påven Dalmasus. Vid den tiden började han översätta bibeln till latin, först från den grekiska texten, sedan (för Gamla testamentet) även från hebreiskan. Han slog sig ner i Betlehem, där han fullbordade Vulgatan och utgav många skrifter, främst bibelkommentarer. Han dog i Betlehem år 420.

Innan jag citerar en av hans bibelkommentarer vill jag bara kort konstatera att Kyrkan redan vid början av 400-talet alltså höll på att översätta bibeln till andra folkspråk än grekiskan... ;)

Att inte känna Skriften är att inte känna Kristus

Jag översätter som jag bör i lydnad mot Kristi befallning: Forska i skrifterna (jfr Joh 5:39). Sök så skall ni finna (Matt 7:7). Jag vill inte likt judarna få höra: Ni tänker fel, därför att ni varken kan skriften eller vet något om Guds makt (Matt 22:29). Enligt aposteln Paulus är Kristus Guds Kraft och Guds vishet (1 Kor 1:24). Den som inte känner skrifterna känner inte Guds kraft och hans vishet och därför är okunnighet om skrifterna okunnighet om Kristus.

Jag vill efterlikna en välbärgad man som ur sitt förråd kan ta fram nytt och gammalt och bruden som i Höga Visan säger: Med nytt och gammalt har jag tjänat dig, min broder (Höga v 7:13, jfr Matt 13:52). Jag vill utlägga Jesaja på ett sådant sätt, att jag visar honom inte endast som en profet utan också som en evangelist och en apostel. Han säger ju om sig själv och de andra evangelisterna: Hur ljuvliga är inte glädjebudbärarens fotsteg när han förkunnar frid (Jes 52:7). Och Herren säger till en apostel: Vem skall jag sända, och vem vill gå till detta folk? Och han svarade: Här är jag, sänd mig! (jfr Jes 6:8).

Må ingen tro att jag i en kort predikan önskar begripa denna boks innehåll! Skriften innehåller Herrens alla mysterier. Den säger att Immanuel skulle födas av jungfrun och uträtta märkliga ting och tecken. Den säger vidare att han skulle dö och begravas, uppstå från dödsriket och förkunnas som frälsare för alla folk. Varför skulle jag tala om naturvetenskap, etik och logik? Allt som utmärker de heliga skrifterna, allt som det mänskliga språket kan uttrycka och förstås av människor, det finns i Jesajas bok. Författaren själv vittnar om dess mysterier: Profetsynen om detta har för er blivit lik orden i en förseglad bok: om man räcker en sådan åt någon som kan läsa och säger: "Läs detta", så svarar han: "Jag kan inte läsa" (Jes 29:11-12).

Om någon finner detta argument svagt, må han lyssna till aposteln: Som profeter får två eller tre tala, och de övriga skall pröva vad som sägs. Om någon annan av de närvarande får en uppenbarelse, skall den som då talar sluta (1 Kor 14:29:30). Hur kan de tiga, när det beror på Anden som talar genom sina profeter om de skall tiga eller tala? Om de förstod vad de sade, skulle allt vad de sade vara fullt av vishet och kunskap. Men det var inte en röst i vinden som nådde deras öron, utan snarare Gud som talade i profeternas själar, just som en annan profet sade: En ängel har talat till mig (1 Kung 13:18), och: vi ropari våra hjärtan: Abba! Fader! (jfr Rom 8:15), och: jag vill höra vad herren Gud talar i mig (Ps 85:9).

Låt oss be:
Fader i himlen, du gav den helige Hieronymus en ljuv och levande känsla för varje ord som utgår ur din mun. Undervisa oss nu och ge oss näring genom Skriften, så att vi där finner livets källa. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med Dig Fader och den helige Ande, lever och råder från evighet till evighet!
Amen

Allt gott!

Inga kommentarer: