lördag 10 juli 2010

DIALOG del 2: PÅVEN

PETRINSKT ÄMBETE
BENGT: Om du litar så blint på Kyrkan och påvarnas tolkningar måste du vara blind. Påvedömet är diskvalificerat med dåliga påvar och ”Kyrkans blodstörst” i korståg och inkvisition .
CHRISTOFFER: Kyrkans stora problem var och är hennes syndfulla medlemmar. Men problemet är att vi inte kommer ifrån dem, för vi tillhör nästan alla den kategorin. Kyrkliga personers felaktiga handlande förstör inte dess auktoritet. Utväljer Gud ofta inte det svaga och styr ändå historien rätt?
BENGT: En Gud som har sådana personer i ledningen verkar välja ett dåligt ledarskap!
CHRISTOFFER: En av lärjungarna förrådde Jesus, ändå utvaldes han till apostel. En annan lärjunge förnekade honom och blev därefter påvedömets hörnsten. Gud valde människor - inte änglar - till att föra ut budskapet. Guds familj består av syndare. Kan du lämna din familj, när en familjemedlem misskött sig?
BENGT: Men var i Skriften finner du grunden till att Kristus givit Kyrkans läroämbete del av den gudomliga ofelbarheten?
CHRISTOFFER: I hela NT; speciellt Matt, Apg samt 1 Petr. Kristus kommer skydda Kyrkan, påven samt biskopskollegiet, så att de förblir autentiska lärare (tro- och morallära) beklädda med Kristi egen auktoritet.
BENGT: Ofelbarheten bland påvarna är ett felskär från 1800-talet. Ingen i urkyrkan trodde så.
CHRISTOFFER: Få dogmer har så stort utrymme bland fäderna, som St Petrus särställning och auktoritet. Det är ytterst sällsynt att en dogm har universell koncensus, men denna dogm har det. Påven medlade vid strider, exkommunicerade och återinsatte förskjutna biskopar. Förnekandet av påven som Petri efterträdare med hans auktoritet har allt bevismaterial mot sig.

2 kommentarer:

Stefan Herczfeld sa...

Jämför gärna läroämbetet med den auktoritet som Gud gav prästerna i t.ex. 5 mos 17:20. Han talar genom profeterna, t.ex. 2 sam 23:2. Och han talar genom apostlarna matt 10:20.

När det gäller Petrus ämbete kan man titta på Jes 22:19-23. Eljakim var kungens förste minister enligt 2 kung 18:18

Anonym sa...

"Ni har fogats in i den byggnad som har apostlarna och profeterna till grund och Kristus Jesus själv till hörnsten." (Ef 2:20)

Givetvis är läroämbetet en av Kyrkans grund, men även profeterna har sin plats så att säga. Som S:t Thomas av Aquino säger så sänder Gud profeter till varje generation, inte för att ge någon ny lära, utan för att korrigera handlingsmönster hos de troende och ibland till och med hos hierarkin och påven. Enligt Femte Laterankonciliet ligger det ytterst på påven att avgöra om en profetia kommer från Gud eller inte, men som Paulus säger så ska vi inte utsläcka Anden eller förakta profetior. Det skulle leda till en rigoristisk katolicism som är i strid med Kyrkans ständiga Tradition. Ta S:t Margaret Marys profetior i slutet av 1600-talet att kungen av Frankrike skulle förlora sin makt om han inte vigde Frankrike till Jesu Hjärta, vilket han inte lydde och sedan bokstavligen blev av med huvudet i slutet av 1700-talet, eller Vår Fru av Fatimas profetior som vi fortfarande ser uppfyllas inför våra ögon. Denna profetia är ju direkt riktad till hierarkin och framförallt påven, sänd av Gud för att korrigera en inställning hos såväl lekfolk som hierarki.

Allt gott!
David