SYMBOLISM OCH REALISM
lk 273-288; KKK 1373-1381 sammanfattade; Kristus är helt och fullt verkligt närvarande i nattvarden.
Eukaristin är symbol och därmed närvaro och reéll fysisk boning för Kristus. I det gamla förbundet var inte Guds folk främmande för att Gud fysiskt tog sin boning mitt ibland dem, se 2 Mos 25:8, 22 och Ps 11:4. Men i vissa radikala samfund sågs allt enbart symboliskt eller figurativt, även nattvarden. Detta är fullständigt mot all universell kristen tradition intill 1530. Det är även fullständigt mot Skriftens budskap, se t.ex. Matt 26:26-29, där Jesus tar en bägare (och ett bröd), ber tackbön [”eucharistia”], bryter brödet, ger och säger; tag och drick (ät); DETTA ÄR1 mitt blod (kropp). Han säger också här att Han nästa gång skall dricka med lärjungarna i sin Faders rike.2 Vidare i hela Joh 6 ses Jesus som livets bröd och brödundret tolkas dessutom också som hänvisande mot nattvardens mysterium. Läs speciellt Joh 6:47-63, där det t.o.m. uttryckligen skrivs att vi måste äta3 Kristi kropp. Många lärjungar - nästan alla - blir här upprörda av Jesu lära och lämnar honom. Märk väl att Jesus inte reducerar sin lära enbart symbolisk och bildligt, för att få dem tillbaka.4 Jämför även i 1 Kor 5:7f; 10:14-22, som klart visar ”realpresens”, alltså verklig närvaro. Se också Hebr 13:10-15 och 1 Kor 11:23-29, där St Paulus till viss del återupprepar Matt och tillfogar att detta ätande förkunnar Herrens död. Om någon gör detta ovärdigt, syndar hon mot Herrens kropp och blod och dricker en dom över sig.5
KYRKOFÄDERNA
Det finns många historiska texter bevarade om den urkyrkliga läran och utövandet av det kristna nattvardsfirandet. Det är en ganska mångfacetterad bild som lyser fram hos de gamla fäderna. Eukaristin ses som bl.a. reskost, odödlighetens läkemedel, tacksägelse, offer, enhetstecken, välsignelse, delaktighet, avbild och framför allt som Kristi kropp och blod.6 St Ignatios skriver på tidigt 100-tal om doketisterna;
”Från eukaristin och bönen håller de sig borta från, eftersom de inte bekänner, att eukaristin är vår Frälsares Jesu Kristi kött...”7
Även St Justinus Martyren skiljer tydligt nattvarden från ”vanligt” bröd och dryck och kallar det; ”kött och blod av den inkarnerade Jesus.”.8 St Irenaeus skriver;
”...hur kan de vara förvissade om att brödet är deras Herres kropp och vinet hans blod...” ”kalken...och brödet bakat tar det emot Guds ord, och det blir en eukaristi, Kristi blod och kropp...”.9
Det finns extremt många tidiga belägg för att man såg den kyrkliga enhetssymbolen, som något mer än en måltid.10 Fäderna var medvetna om den judiska, kristologiska och paulinska bakgrunden och såg eukaristin som både en gåva från Gud, i att Han ger ut sin kropp och att Gud offrar sig själv för oss, genom det skeende som innesluts i handlandet.11 St Augustinus skriver om enhetens symbol; ”du äter det vi är”. Kristendomen är gemenskap och måltid i sitt innersta centrum, vilket är sprängstoff i vår individualistiska och materialistiska tid.12
1 På arameiska finns inget ÄR, varvid Jesus sade; detta min kropp och detta mitt blod.
2 Vilket gör att nattvarden har en eskatologisk dimension (och en offerkaraktär) Vi ska fira den slutgiltiga festen i evigheten, se Upp 3:20 och 19:9.
3 Grekiskans bokstavliga ord ”trogo” = tugga eller gnaga i Joh 6:54, 56, 58. Det normala ordet för att äta är “phago”. Jämför det eukaristiska ätande med syndafallets ätande i Gen 3. Människan kom på fall genom ätande och Gud ger motgiftet på samma plan (Gen 2:17 - Joh 6:53).
4 Jesu strikta figurativa bildspråk i Joh 10:9; 15:1 kan omöjligt appliceras här.
5 Detta går inte att tolka enbart ”symboliskt”, varken utifrån texternas sammanhang eller utifrån hela den samlade Kyrkans erfarenhet. Detta är absolut fullständigt helt omöjligt.
6 GEBREMEDIN, Fornkyrkans nattvardssyn i KIEFFER Nattvardens teologi, s 26-41.
7 De apostoliska fäderna, St IGNATIOS Brev till smyrnéerna, 7:1. Se också Brev till romarna 7:3.
8 St JUSTINUS Martyren, Apologia prima 66 (J128). Se även Apologia secunda 41 (J135).
9 Ur St IRENAEUS, Adversus Haereses 4:18:4f (J234, men 4:18:4 är översatt i SPB I, s83) och 5:2:2 (J249, men översatt och citerat från PILTZ Se Ansiktet, s180 och HÄRDELIN, Kyrka Gudstjänst Sakrament, s57). Se även 4:33:2 (J240).
10 Se vidare på 200-talet i St CLEMENT av Alexandria, Paidagogos 1:6:42:3 (J408); 2:2:19:4-7 (J410); St HIPPOLYTES, Den apostoliska traditionen 26:3; 36:2; fragment över Ords [Prov.] 9:1; TERTULLIANUS, De oratione 6 (J300a); 19 (J301); Adversus Marcionem 4:40:3 (J343) och från år 208-212 i De carnis resurectione 8:2 (J362) och De idolatria 7:1, 3 (J368); ORIGENES, Predikan över Ex 13:3 (J490); Predikan över Lev 9:10; 13:35; Predikan över Num 7:2 (J491); Predikan över Jer 18:13; Predikan över Luk 18 och år 248 i Contra Celsum 8:33; St CYPRIANUS av Kartago, De lapsis 16 (J551); De oratorie dominica 18 (J559) och Brev 53:2-5; 55:9; 63:13 (J583). Under 300-talet har vi bl.a. St SERAPION av Thmuis, Eukaristibön (översatt i Kyrka Gudstjänst Sakrament, s129); St GREGORIOS av Nyssa, Cat. 111; Orat. 37; St ATHANASIOS år 365 i De incarnatione Dei Verbi et contra Arianos 16; St AMBROSIUS, Om sakramenten 4:7, 14-16, 20, 25; Om mysterierna 54, 58; De Cain et Abel 1:5:19 år 375; Kommentar över Ps 118: 26-28 år 388; St KYRILLOS av Jerusalem, 1:a mystagogiska katekesen 7; 3:e mystagogiska katekesen 3; 4:e mystagogiska katekesen 1-9 (alla på Sv); St AUGUSTINUS, Brev 54:1, 4, 7-9 (J1420, men även översatt, s 56-62); Predikan 227 (J1519, men även översatt i HÄRDELIN, Kyrka Gudstjänst Sakrament, s124); 272 (J1524); Enarrationes in psalmos 33:1:10 (J1464) 98:9; De trinitate 3:4:10 (J1652); In Ioannis evangelium tractatus 26:13 (J1824); Guds stad 21:20 m.fl..
11 GEBREMEDIN, Fornkyrkans nattvardssyn i KIEFFER Nattvardens teologi, s 35.
12 Skillnaden mot Feuerbach och ”Wasas reklam” kan inte bli tydligare; ”Du är inte vad du äter.”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar