CISTERCIENSERNAS TID
Cistercienserna grundades av bl.a. St Bernhard av Clairvaux (1090-1153), som en enkelhetens motpol mot dåtidens benediktinska överdåd. De betonade bön och andakt, med en stram enkelhet i deras avlägsna klosterliv. De var vegetarianer och gick klädda i gråa kläder och tog glatt emot gäster. Cistercienserna byggde rena, vördnadsfulla och enkla kyrkor och kloster. Dessa människor var föga intresserade av spekulationer och abstrakta resonemang om Gud, i motsats till skolastikerna. Enligt dem var det viktiga att gripas av kärleken till Gud. Livets mål sågs vara den glödande föreningen med Brudgummen. Kristi liv och lidande var centralt för denna realistiska och jordnära fromhet, som speciellt betonade det personliga. Predikan var viktig för St Bernhard och han skördade enorma retoriska framgångar med sitt poetiska, enkla, hängivna och kärleksmättade språk. Men han trivdes inte i kändiskretsarna. St Bernhard drog sig undan men blev trots detta - eller kanske tack vare detta - dåtidens mest kände person.
Det var under cisterciensernas nya tid, som Europa vaknade ur sitt lite sömniga förflutna. 1000-talet hade tre händelser, vilka för alltid förändrade vår värld. Först St Gregorius den VII:s reformprogram, där ”Kyrkans frihet” fick genomslag mot de världsliga makternas inflytande. Sedan kom det normandiska folkslaget växa sig starkt. För det tredje har vi korstågen (kommer mera senare). Dessa händelser drev på många sätt ut den mörkare tiden. Språket nyupptäcktes och filosofin fick en renässans och form och färg fick ett stort inflytande i det dagliga livet, både i kyrkan och i hemmet. Metallurgin, hantverk och teknik tog stora steg framåt. Det blev vår i den europeiska luften, där arkitekturen omformades, folkspråken uppstod, universitet växte fram och centrala civila myndigheten klev upp ur vaggan. Och nya vita murar restes för borgar och kloster, bl.a. 700 cisterciensiska. Pilgrimsvandrandet blir också viktigt igen och generellt sett så var perioden en tid av förväntan och av framgång. Lagen började kodifieras och klassikerna återupptäcktes. Samhället blomstrade och cistercienserna var en stor katalysator till denna vår. Trots deras asketiska läggning, eller snarare tack vare den, var de väldigt framåt och utvecklade kloster till mönstersamhällen. Denna orden upprätthöll en hög standard genom hela medeltiden, ända tills dags datum, för det värsta förfallet gick dem helt förbi.
SVEDALA
”Vite Krist” intog nu definitivt sin kungatron i ett trött hednaland. Det gick inte alltid snabbt, men steg för steg omvandlades den gamla hedniska tron till den nya överlägsna tron. I den ”nya tron” fanns en befrielse från dödens starka makt, genom en Gud som verkligen bryr sig. En Gud som gjort avtryck i Skrift, kyrkohistoria, civilisation men framför allt i heliga personer. Kristendomen stod mycket högre än det hedniska samhällets barbari. Den kristna religionen är unik i att den tar moralen på allvar och ser människan som en fallen och fantastisk varelse. Moral är inte bara etiska regler, utan en verklig relation till en person. Människan är i kristen tro en unik Guds avbild och oersättlig. Denna tro - och den etik som följer ur en sådan tro - är förutsättningen för hela Kyrkans liv. I detta perspektiv blev en magisk hedendom inte mycket att krampaktigt hålla sig fast vid. Allt som den gamla religionen innehöll och syftade till, fanns i dess absoluta fullhet i den ”nya” religionen. Den stora skillnaden var - i motsats till folksagornas myter - var att den kristna mytologin var helt sann. Den rättmätige Herren över Sverige kom att inta sin tron, vilket gjorde att munkarna och nunnorna snart vann stora framgångar. Cisterciensarna i Sverige blev direktutsända av St Bernhard. Att det inte alltid var lätt att leva uppe i Nordens klimat, visar följande anekdot. Cistercienserna var kända för att alltid lyda, men en enda gång i ordens historia finns belägg för att munkar satte sig upp mot St Bernhard. Han befallde att några munkar skulle bege sig till Sverige och danska Skåne, men de vägrade. De sa att de hellre ville dö, än att resa dit. Till slut fick munkarna igenom kompromiss om att få bli begravda i Clairvaux. Därefter blommade de nordiska klosterna, vilka blev centra kring vilket skandinavisk lärdom, hantverk, odlingskonst, läkekonst, studier samt fromhet kretsade. De mest kända och äldsta cisterciensiska klostren var Alvastra (betyder törnedal), Nydala, Varnhem samt skånska Herrevad.
Klosterväsendet hade/har enorm betydelse för de flesta mänsklighetens uttrycksformer och näringar. Vad hade jordbruket, skriftkonsten, boksamlandet, skolväsendet, filosofin, tekniken, trädgårdskonsten, kokkonsten, ölbryggandet, äldrevården mm, mm varit utan de vit-, grå- och svartklädda männen och kvinnorna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar