INLEDNING KYRKANS INITIATION
I en vanlig svensk stad kan du idag ”halka in” i en ”citykyrka” och bli frälst på 10 sek och därefter vara ”säker” på evig salighet1. I dessa - kyrkligt sett - urvattnade torra utmarker kan kristendomen lätt bli fullständigt ointressant och trivial. Att helt ta bort tröskeln in i Kyrkan är inte ett effektivt sätt att förbättra medlemssiffrorna. I urkyrkan var initiationen in i Kyrkans mysterium mödosam och svår. Hela processen att upptas in i den kristna gemenskapen var lång och hemlighetsfull och här strömmade människor in i Kyrkan. Den nya enkla, snabba och effektiva kristendomen har alltså sina osynliga begränsningar. Kyrkans initiation har fortfarande kvar sin tunga, törnekrönta stig och att ta steget innanför är inte alltid lätt. Sanning och rätt har ofta väldigt lite med förenklade och reducerade metoder. Sanningsfyllt liv är aldrig lätt, men dock rätt.
DOP
lk 147, 200, 252- 263; KKK 977-978, och 1213-1284 sammanfattade; dopet förenar oss med Kristus och är grunden, porten och dörren till det kristna livet och inlemmar oss i Kyrkan. Dopet är en engångsföreteelse, renar från all synd, tar bort arvsynden samt nödvändigt för att ärva det nya livet och bli delaktig av gudomligt liv.
Dopet är Kyrkans grund och den gemensamma rot som alla Kyrkor och samfund hämtar sin näring ur. Dopets ursprung finns i judendomen, i dess rituella bad och konvertitbad, se Hes 36:25, Josefus De judiska krigen 2:8:5ff och Johannes döparens dop i t.ex. Matt 3. För många sentida baptister har dopet - enligt en strikt antik judisk tradition - endast blivit bekännelsehandling. Dopet har blivit en speciellt stor stridsfråga i nyprotestantism och är idag en stor splittringsorsak. Allra tragiskt blir det när kristna grupper inte längre anses vara kristna för att de inte döpts på rätt sätt.
Vad innebär då det kristna dopet? Dopet är en bekännelsehandling och samtidigt så otroligt mycket mer, se t.ex.2 Apg 2:38f;
” Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att ni får förlåtelse för era synder. Då får ni den heliga anden som gåva. Ty löftet gäller för er och era barn…”
Se även 1 Kor 12:13; ”…döpts att höra till en och samma kropp”. Dopet är alltså verkligen en inledning till det kristna livet, precis som omskärelsen var porten till judendomen3, se Kol 2:11f; ”I honom har ni också blivit omskurna...när ni begravdes med honom i dopet.”. Jämför också med t.ex. Matt 28:19; ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem...”, med Gen 17:12; ”Alla av manligt kön...skall omskäras.”.
Dopet är ett bad som renar den enskilde från all synd och förnyar hela människan. Vi får del av gudomligt liv, genom att helig Ande tar sin boning i oss. Dopet gör oss till Guds barn, arvingar till himmelriket och en del av hans egen kropp, Kyrkan. Allt detta har Kyrkan alltid lärt och så lär alla kyrkor och även en del samfund idag, bl.a. p.g.a. Skriftens klara budskap i bl.a.4 Mark 16:16; ”Den som tror och blir döpt skall räddas, men den som inte tror skall bli dömd.”; Joh 3:5; ”...den som inte blir född av vatten och ande kan inte komma in i Guds rike.”. Dopet verkar bl.a. utifrån Joh 3:5, vara en förutsättning för oss människor att nå himlen, vilket även kyrkofäderna5 och reformatorerna hävdade. Gud är naturligtvis större än kristendomen, men dock speciellt verksam genom Kyrkan. Gud kan därför också använda andra vägar, jämför med KKK 1257. Märk också att Mark 16:16 har en asymmetri; tro och dop ger räddning, men otro ger dom. Avsaknad av dop ger absolut inte automatiskt helvete.
BARNDOP
lk 258; KKK 1231 och 1250-1252 sammanfattade; barndop är omvittnat från den första tiden. Barndop visar med extra stor tydlighet att dopet är en gåva.
Fortsättning här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar