KALVINISTEN (f.d.)
M: Christoffer, du visar upp en fantastisk bra argumentation, för mycket av det du tror på, men samtidigt kan jag inte tro på en så grym livshållning som kristendomen!
C: Vad tycker du är så grymt?
M: Jag har själv växt upp i en ”troende” familj, och vet nog ganska väl vad det innebär!
C: Så, vad upplever du som problematiskt?
M: Helvetesläran, exklusiviteten*, hyckleriet, moraliserandet, präktigheten och den sakramentala tråkigheten som präglar hela religionen!
C: Hmm! Du har verkligen sett baksidorna av religiös trångsynthet. Och du har verkligen rätt i att de kristna är det största beviset emot kristendomen! Men är verkligen detta hela bilden?
M: Det är klart att jag också sätt mycket gott, men den instängda ”ghettomentaliteten” som odlas i svensk frikyrka är tyvärr det dominerande perspektiv som jag mött!
C: Jag är verkligen djupt ledsen, för vad även du gått igenom. Jag förstår något av den smärta som du måste ha känt. Men jag tror dock att många av problemen du beskriver är relaterat till hur dessa syskon tänker. För såsom en människa tänker, så handlar hon också, eller hur?
M: Jag tror att du har en poäng där, men vad skulle då skilja den syn som mina föräldrar har mot dig?
C: Det är mycket mer som förenar oss kristna, än det som skiljer. Men vi är splittrade och ju värre splittring, desto mer förvrängning. I utkanterna är allt grumligt och i centrum är Guds ljus skarpast och klarast. Jag vill inte verka triumfialistisk eller hävda att jag vet bäst! Det är inte det jag försöker säga, men Kyrkans lära är alltid befriande! Dock är inte alla samfunds läror alltid befrielse!
M: Nej, tag till exempel en lära som jag ofta fick höra; om helvetet och Guds allmakt. Att Gud skulle utkora vissa människor till helvete och vissa till himmelen är inte befriande!
C: Just här tror jag kärnfrågan ligger! Människan är inte en marionettdocka i Guds teater!
M: Menar du att Gud inte utväljer. Hela bibeln är ju full av citat om detta!
C: Ja, skriften talar något om utväljelse, men den talar aldrig om utväljelse till helvetet! Den hypotesen är Kalvinsk (reformatorn Calvin hävdade detta på 1500-talet). Denna lära har varit fördömd i kyrkan sedan 500-talet!1
M: Så en sådan predestinationsläran* är inte kristen?
C: Så skulle kyrkan svara! Visst är vi utvalda. Gud vill att alla människor ska nå in i den eviga saligheten och dela gemenskapen med Gud. Det är detta vi är skapta för och längtar så desperat efter i denna vår destruktiva värld! Att bli lik Gud är människans kallelse, mål och längtan, för vi är skapta fantastiska till hans avbild!
M: Så vad händer med dem som inte vill vara med i ”den stora festen”!
C: Att vara en avbild till Gud innebär att människan har verklig relationsbenägenhet, frihet, kommunikation, personlighet osv… Att vara människa är att vara fri.
M: Så vi kan säga Ja och Nej till Gud?
C: Ja, i detta ligger människans djupa storhet och hennes frö till förfallet. Gud accepterar alltid ett konsekvent rungande nej. Vad för en slags Gud kan våldföra sig på människor?
M: Så har jag aldrig tänkt! Så antingen väljer människan sig själv och väljer bort Gud, eller så låter Hon Guds utväljande gälla. Är det så du menar?
C: Just så här har Kyrkans oerhörda tradition alltid resonerat! Gud respekterar att människan väljer sig själv.
M: Så en Kalvinsk eller Islamistisk Gudsbild ger en omoralisk Gud?
C: Vad tycker du själv?
M: Nej, en sådan Gud är en djävul! En Gud som står bakom denna världen, som är allsmäktig och upphöjd och styr allt, och som samtidigt styr människor till himmel och helvete, efter hur han behagar, är inte en värdig Gud. Men finns det då inget helvete?
C: Ett ställe där gudinnan Hell, får ett vite finns inte (fornnordisk mytologi)!!! Men Kyrkan har alltid lärt det skriften lär. Människan kan välja att följa den Gud som bryr sig, lider, gråter och dör som en broder till oss. Eller så väljer människan att gå bort ifrån Hans närhet. Men ingen vet hur tättbefolkat det är invid Guds frånvaro. Hela poängen med Kyrkan, är ju att få så få människor som Gud möjligen kan, att dra sig bort från Hans gemenskap.
M: Så det finns ett ställe med eld och svavel och allt det där dravlet? Detta kan du väl bara inte tro på?
C: Nej ingen vet hur det ser ut där, för ingen vi känner har varit så befriade från Guds omsorg och närhet. Men vad tror du själv att det skulle innebära att leva utanför Guds närhet?
M: Om det är som du säger, så skulle människan leva bortanför djupa relationer, kommunikation, kärlek och glädje.
C: Ja, instängd med sig själv tillsammans med en bunke andra lika instängda själviska individer, utanför tid och rum, i en tillvaro, som har ingen kontakt med deras skapare.
M: Så människan får här möjlighet att bli ännu mer inkrökta i sig själva? Detta var faktiskt väldigt befriande, men kyrklig moral är INTE befriande!
C: Jag tror att jag förstår vad du menar. Förbud stjälper ibland mer än det hjälper och godtyckliga normer ger oerhörda skamkänslor, skuldkänslor och neuroser! Men vad ger ett ”värdelöst” system för värde?
M: Om allt är tillåtet blir du fri. Att vara människa är att få vara fri i sitt val!
C: Det där är liberalism och det tror du inte själv på!
M: Nej, faktiskt inte. Du blir inte fri genom att få välja mellan alla alternativ. Ett felaktigt val är ett destruktivt val.
C: Så det finns bra och dåliga saker? Hur motiverar vi att något är bra?
M: Ja, det finns bra och dåligt, men vi har inget facit! Det går inte att motivera bra saker!
C: Hur kan då något vara bra?
M: Det känns bra och ger mest lycka!
C: Så lyckokänslan är normen. Att vara lycklig är den arkimediska punkt som allt kretsar kring? Utifrån detta skall allt bedömas?
M: Ja, det känns som en bra utgångspunkt!
C: Ja detta diskuterade ju jag med Eva innan, och detta tankesätt leder till orimliga konsekvenser. Lycka är inte en bra värdemätare. Och faster Agnes får inte bli behandlad som i vårt tidigare exempel!
M: Nej så får ingen göra!
C: Men utifrån ditt lyckosystem, är det enda rimliga hållningen! Och utifrån de totalitära staternas ideologier under 1900-talet, så var detta precis, hur man resonerade. Om Staten/Riket vinner på att döda kapitalisterna/judarna, så gör det!
M: Hmmm, du kan då trassla till det, men frikyrklig moral är då inte så befriande. Sån moral ger jag inte mycket för. Den reducerar människan till ett lyssnande, lismande objekt och bannlyser kultur och kreativitet*!
C: Det är mycket hårda ord och återigen ber jag om ursäkt hur kristna kan bete sig, men vi kommer inte ifrån att normer är bra, för människan är moralisk.
M: Men varför måste kristendomen vara så sträng?
C: Fråga inte mig, fråga våra kristna vänner!
M: Men du måste hålla med om att felaktiga och ogrundade normer är destruktiva. T.ex. att vissa samfund har förbjudit alkohol.
C: Sin historiska förklaring får förbudet i superiet på 1800-talet, men har ingen religiös eller snarare Biblisk grund. Jesus själv drack och dansade och förvandlade 600 liter vatten till vin (inte tvärt om) när bröllopsgästerna redan var fulla. Jesus var inte en tråkig och instängd pietist* som inte hade någon kontakt med sin omvärld. Han var en ytterst konsekvent snickrande jude som deltog mer än gärna i samtidens kultur och fest och som ”festade runt” med dåtidens lägsta (publikaner, horor osv…) .
M: Så du menar att äkta kristendom alltid är livsbejakande.
C: Jo, vi ska njuta och bruka, men inte missbruka. Detta har skett i hela den kristna historien. Kyrkan skall lägga in kulturen under Kristi herravälde, så att den får verklig näring och kan spira. Detta har också ofta skett, ty Kyrkan ska aldrig förkväva sanning och skönhet och glädje.
M: Menar du att detta är vad som kyrkans historia handlar om; att stimulera vetenskap, konst, jordbruk, politik osv
C: För att inte bli alltför långrandig, JAA. Dock är 1800-talet det kanske mest förkvävda århundradet i kristendomens historia och har satt djupa spår i vår fromhet, men renässansen* kom och kommer!!
M: Jag börjar bli sugen att få veta lite mer om denna kyrka. Min kyrkohistoria är fylld av korståg, häxjakt, inkvisition och torr moralpredikan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar