INVÄNDNING: Flera kyrkofäder ifrågasätter Marias syndfrihet.
SVAR: Bilden är inte helt entydig i kyrkohistorien, då Origenes, St Basilius och St Johannes Chrysostomos ifrågasätter syndfriheten vid Marie tillblivelse. Dessa kan inte sägas uttrycka en helt apostolisk tradition, utan bara sina egna tolkningar och åsikter. Detta är ett helt normalt förfarande. Under 1500 år har olika teologer uttryckt sina åsikter om när Maria blev syndfri, men märk väl ALDRIG om att Maria var syndig vid bebådelsen. Varför måste någon idag tvunget framhäva att Gud föddes av en syndig varelse?
St Thomas av Aquino trodde t.ex. inte på Marias syndfria avelse, men var väldigt klar om hennes syndfrihet från och med födelsen. Se Summa Theologica IIIa; 27:4-5 eller följande;
”Synden är antingen arvsynden, och från den blev hon renad i moderlivet, eller också är den en dödssynd eller en förlåtlig synd, och från dessa var hon fri.”.1
Teologin fick först arbeta med vad synd och nåd betyder teologiskt, innan mariologin blir helt klar. Debatten om exakt hur Maria passar in i frälsningshistorien har pågått länge och högljutt. Men avgörandet kom 18542, när påven avslutade diskussionerna. Utfallet blev till bl.a. St Augustinus, St Bernard av Clairvaux och Luthers fördel. Maria sägs alltså alltid varande syndfri, trots att några men inte alla3 tidiga östliga kyrkofäder menat att hon blev syndfri något senare. Anledningen till grekernas grumlade bild är att dessa fäder inte hade hela bilden, för de hade ett lite annorlunda sätt att se på synd och syndafallet än i väst. Detta är nog den största anledningen till att fäderna inte delar denna dogm.4 För även den östliga ”kyrkoläraren” Origenes kallar Maria flera gånger för; ”allt igenom helig” (gr; panageia) och menar även att Maria var helt syndfri innan bebådelsen. Nedan redovisas några viktiga citat som stöder Marie syndfrihet.
1 St AQUINO, förklaring över den kristna tron, 1115 på s85. Därefter följer citat från Höga Visan 4:7 och St AUGUSTINUS De natura et gratia 36:42. Läs gärna de efterföljande sidorna (s85ff) om Maria, vilka är otroligt bra...
2 1854 dogmatiserade påven Marias syndfria födelse i “Ineffabilis Deus”. Detta var inte en lära som hittades på under 1800-talet, utan en naturlig följd av vad Kyrkan trott och mediterat över under 1800 år. Innan dogmatisering, samrådde påven med biskoparna i Kyrkan, varvid merparten (fem biskopar var emot) var överens med påven att detta var rätt. Dogmen fastslogs ”Ex Cathedra” i ES1641;
” ...genom vår Herres Jesu Kristi, de heliga apostlarna Petrus och Paulus samt vår egen auktoritet uttalar, fastslår och definierar vi att dogmat att den saliga jungfrun Maria blev från det första ögonblicket av sin tillblivelse genom en enastående nåd och ett särskilt privilegium av Gud, den allsmäktige, med hänsyn till Jesu Kristi – hela människosläktes Frälsare – förtjänster bevarad fri från varje fläck från arvsynden är uppenbarat av Gud.”
3 För att bara nämna några östliga fäder, under det första årtusendet, som trodde på Marias syndfrihet; St ATHANASIOS av Alexandria, Om inkarnationen 8:3 (på Sv) år 318; TEODOTIUS, biskop av Ankyra (död 430); St PROKLUS, Patriark av Konstantinopel (död 446); HESYCHIUS av Jerusalem (död 450); BASILIUS av Seleucia (död 458); St JAKOB av Sarug (452-519); St ANASTASIUS I (död 598); St SOFRONIUS, Patriark av Jerusalem (död 637); St JOHANNES av Damaskenes (675-749); St TARASIUS, Patriark av Konstantinopel (död 806); GEORGIUS NIKOMENEDIENSIS (vän till Photius) och EUTHYMUS, Patriark av Konstantinopel (död 917); m.fl.; m.fl..
4 Se MEYENDORFF, Bysantisk teologi, s221.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar