PANTEISTEN (allt är ett och samma och flödar ut från enheten)
Varning för en lång dialog, men panteismen är krånglig...
E: Ja, människan är religiös, men religionens tidsålder kommer snart vara över! Alla krig och bråk kring att folk tycker olika kommer snart tyna bort. Något nytt växer fram, där gamla tekniker används för att människan ska nå nya högre andliga nivåer! Vi kommer nå en ny enhet, där fred och frihet kommer att råda! De gamla förtryckande trista gubbreligionerna är döda.
C: Som jag ser det, finns det inte mycket som talar för den drömmen om den nya tidsåldern. Världen är bortvänd, människan är inåtvänd och krig avlöser krig! Människan verkar inte kunna vända den utvecklingen själv!
E: Men ser du inte den nya andliga rörelse som växer fram i världen!
C: För det första är denna rörelse inte speciellt ny! För det andra tror jag inte detta inger något större hopp!
E: Jo det är gammal visdom, med rötterna finns i gnosticismen och de österländska religionerna…
C: …blandat med sydamerikansk synkretism och gammal hederlig skrock!
E: Du har rätt att vi har övertagit mycket från andra i vår grundsyn! Allt är egentligen ett och detsamma. Vi återföds på denna jord och tar med oss kunskap från gångna generationer för att nå nya högre utvecklingsformer och få en bättre värld! Men det är inget fel att ta över gammal visdom, som ger hopp!
C: Det var ju faktiskt det du sa innan... Det gamla var dåligt och den nya tidsåldern var bra.
E: Men det var inte så jag menade! Jag menade att gubbreligionerna var dåliga, men i folkdjupet har en positiv religiös mystisk känsla alltid funnits.
C: Jag håller med om att de andliga tekniker som används idag, kan ge nytt ljus över människan, efter att ateismen har härjat. Människan är inte enbart kemi och fysik, för hon har oändliga djup.
E: Så då tror du på healing*, spådom och meditation?
C: Nej, eftersom hur du tänker och handlar hänger ihop. Kyrkans mystik är djupare och större än den österländska. Tyvärr är den ofta förbisett i Sverige idag…
E: Så eftersom kyrkans skatt är större, vill du inte plocka upp pengar, som ligger framför dina fötter? Det påminner mig om att en fågel i handen är bättre än tio i skogen!
C: Jo men dina handlingar hör ihop med hur du tror. Din utgångspunkt styr din religiositet. Om du tror på en personlig Gud, blir mystiken* ett sätt att nå bortanför världen ut till honom och därmed nå ut till andra. Är däremot din gudsbild österländsk, får vi däremot många problem. Kristen tro är trosexklusiv, men ganska tolerant till teknikerna. Jag kan använda zenbuddistisk metod, men endast i kristen kontext. En österländsk gudsbild hänger inte ihop, med den verklighet vi lever i. Östlig tro är trostolerant, men teknikexklusiv.
E: Det var väldigt korkat sagt. Vi skapar vår verklighet utifrån hur vi tänker. Att tänka fel är att tänka svart och vitt, ljust och mörkt, rätt och fel osv. Allt är ett i grunden. All uppdelning beror på att vi inte ser klart. Vi lever i en illusion, där allt upplevs vara mångfald.
C: Om det är som du säger vi skapar vår egen verklighet, är det ytterligare ett skäl till att jag inte sjunka in i den österländska gudssynen! För om allt är ett, hur kan vi då tala? Om allt är opersonligt, hur kan vi då förklara personligheter? Om ingen uttänkt eller skapat detta, hur kan då mångfald och ordning uppkomma ur enhet?
E: Vad menar du?
C: Om du och jag har ett gemensamt ursprung och är utflutna av en gemensam källa eller urkraft, då är frågan hur vi kan föra en vettig kommunikation? Hur kan det finnas två du?
E: Men allt är innerst inne ett som var perfekt och enhetligt från början.
C: Varifrån kommer då illusionen/drömmen om att det finns mångfald och kommunikation? Någon måste ha fått den där drömmen. Något måste orsaka illusionen! Varifrån kommer mångfalden ifrån?
E: Det är svåra frågor du ställer. Om vi skapar vår verklighet själva, hur har då mångfaldens illusion uppkommit? Jag har nog inget bra svar här, men jag tror du utgår från ett typiskt vilselätt västerligt sätt. För hela universum kommunicerar och förökas! Allt kretsar runt och ger nya former och i virvlarna uppstår illusionerna om mångfald.
C: Om allt är en enhet, så finns ingen förklaring på kontrasterna! Ingenting ploppar upp från ingenting, inte ens i virvlarna. Om allt är energi och gudomligt i sin yttersta grundval, så finns ingen grund för kommunikation, personlighet eller gemenskap. Ändå lever vi i en värld som är gemenskap, ordnad, mångfull och kommunikativ! Du har rätt i att vi kommunicerar, men stenarna och vi kommunicerar inte!
E: Kontrasterna är bara en illusion. Innerst inne är allt enhet. Vi upplever dock allt olika, för att vi inte kan se med andliga ögon på det enda verkliga. Och är du säker på att stenar inte kommunicerar? Stenar sänder ut energi som vi kan uppta!
C: Om det är så, så är det en opersonlig energi som kommuniceras. Men det är oerhört stor skillnad på energier och personlig kommunikation! Vi ska inte sänka oss ner till stenarnas nivå!
E: Men vi är en del av allt! Allt genomströmmar allt!
C: Ser du inte att ett system som börjar med enhet aldrig kan ge mångfald, skillnader, kontraster eller ”jag-du”. Kontraster och personer ploppar inte upp ur intet. Floden rinner inte högre än källan! Universums grund kan inte vara "enhet utan mångfald", om mångfald existerar.
E: Du resonerar alltför filosofiskt och rationellt. Gå till ditt inre och se enheten i allt!
C: Men om det är som du säger, i så fall finns det inget rätt eller fel! Allt är tillåtet och det goda och onda harmonierar i den kosmiska kärleken, som Shirley Mclaine har sagt?
E: Just så! Gott, ont är etiketter som vi använder på en ibland obegriplig tillvaro, men allt är ett!
C: Så om jag slår dig i huvet, betyder inte det någonting?
E: Jo, du får dålig karma*!
C: Men i slutändan blir allt bra!
E: Om du slår mig i huvudet, beror det på att du inte vet bättre! Du får din lön i nästa liv och i en evighet senare kommer allt vara bra!
C: Så ont och gott handlar bara om karma? Jag kommer allt återfödas, för att lära mig mina läxor. Så det finns inget verkligt ont?
E: Just så!
C: Men hur pedagogiskt är det att det inte finns någon lärare att lära ut läxan. Och om jag inte kommer ihåg hur min läxa var, eller var min skola var eller vem mitt förra jag var, var är pedagogiken?
E: I slutändan blir allt lärt. Man kan inte leva motsatt den universella kraft som styr allt. Onda handlingar kommer att förvandlas i reinkarnationer*, tills kärleken får bli allt i alla.
C: För det första går det inte att leva i denna världen och förneka det onda. För eller senare slår ondskan in och den slår reellt, hårt och skoningslöst. Ondskan är ingen illusion! Sedan för det andra; om allt bara går ut på att JAG ska bli befriad från kretsloppet, hur socialt blir det, hur elitistiskt är inte detta, och hur mycket sammanhållning och samhörighet och barmhärtighet skapar detta?
E: I slutändan skapar det mycket barmhärtighet, kärlek och godhet, för alla vill till himlen!
C: Är inte detta väldigt naivt? Att plocka ut karmalagen ur sitt sammanhang, ifrån de österländska befrielsereligionerna, och göra detta till någon slags positiv livsåskådning där allt utvecklas till harmoni i en lång evighetsorgasm. Det är rätt naivt.
E: Det är inte naivt, utan vackert!
C: Vad är vackert med karmalagen? Att alla har sig själv att skylla? Eftersom en opersonlig urgrund inte ger någon grund för ont/gott, försöker man fly genom att hänvisa till föregående liv! Våra val har betydelse, det är förvisso sant, men inte så att alla som har det sämre, har sig själv att skylla!
E: Det vackra ligger i framtiden. Vi får det bättre och det andliga hos människan vaknar upp! Vi kommer att bry oss mera och vi kommer att älska mera! Vi kommer bli ett!
C: Ja, drömma går bra, men titta ut över vår värld! I de delar av världen som panteism fått råda, t.ex. Indien är misären som störst!
E: I Indien finns också mycket gott! Deras andliga teknikerna, mystiken och gudslängtan kan väl tom du erkänna som positivt?
C: Där finns mycket gott och en oerhört stark längtan efter något mer, men misären slår igenom. Människan har inget egenvärde, karmalagen fostrar inga barmhärtiga helgon. Världen är här endast till för att människan ska fly ifrån den. Och Gud framstår här som en ond/god ”velpelle”, som är amoralisk.
E: Öst är öst och väst är väst! I panteismen är jaget centralt. I den nya andliga västvärlden är det viktigt att förverkliga sig själv, i öst gäller det att individuellt utplåna sitt jag!
C: Ingen av dessa vägar leder till befrielse. Att sätta sig själv i Guds ställe är inte en väg mot befrielse, det är en gammal väg mot undergång! Panteism är en skapelse utan skapare, en rörelse utan en rörare, vare sig det är i östlig eller västlig tappning! Tanken är inte ens fin, och har dessutom ingen som helst verklighetsanknytning. Den flyr verkligheten!
E: Din dom är hård, för du har inte upplevt upplevelser av energin och enheten! Du är andligt förblindad och gör människan till något unikare än vad hon är! Gud kan inte förstås, genom dina rationella begrepp. Du måste intuitivt uppleva mysteriet! Gud är bortanför det personliga, kunskapen, varandet, moral och allt som finns! Du är alltför rationell! Gud är större och bortanför allt detta! Din trånga religiösa tro begränsar ditt medvetande!
C: Är det något jag skulle försvara intill min död, så är det att Gud är som du nyss beskrev! Han är bortanför allt och större! Det är en fin beskrivning du gör av den ortodoxa/katolska kristna tron, men det finns en dimension du missar! Gud visar sig i skapelsen och Skriften! Världen är inte tyst. Gud är inte tyst och stilla. Gud möter oss i världen och bryr sig passionerat om sin avbild människan och bryr sig med oändlig kärlek! Han kan upplevas, men inte endast igenom österländska tekniker eller moderna ”kvacksalverikrämare”!
E: Du har tydligen ännu inte sett ljuset! Din Gud är en hård dömande Gud och din människosyn är hybris! Människan är en del av allt och gudomlig och inte Herre över någon skapelse.
C: Jo, jag har upplevt det ljus som är från evigheten och det ljuset avspeglas i vår verklighet!
Inte ett illusoriskt ljus, frånkopplat all rationalitet och reson! Vi är skapade med en hjärna och den ska vi använda, inte låta den tyna bort i meditativa dimridåer! Gud är annorlunda, men inte helt olik.
E: Om Han skulle vara lika småaktiga som oss eller lika ”purken” som människorna, skulle Han inte vara värd att kallas Gud.
C: Nej, precis. Gud är inte en liten glömsk gud som tror att han är mig. Det gudomliga är inte så småaktigt, dumt, kraftlöst och syndigt som min egen person. Men vi lever i samma värld. Det finns en verklighet utanför våra sinnen! Även om man nu skulle kunna skapa sin egen verklighet, så föredrar jag en Gud utanför mig själv, än mig själv som gud.
E: Ja men ditt val av Gud, är egentligen bara illusoriska, för allt är ett.
C: Jag kan inte få detta att gå ihop! Först kritiserar du sönder min Gudstro och sen är allt egentligen ett? Nej, våra val har betydelse, och både du och jag gör felaktiga val. Där utanför oss finns ondska, där finns personer och där finns mångfald. Allt flyter inte och allt är inte ett och det samma. Detta synsätt går inte att leva med., för det krockar med verkligheten, praktiken och vår vardag.
E: Ja. Vi kanske lever i samma verklighet, men du uppfattar den helt olikt mig! Du tänker i svart/vitt och gott/ont. Kloka människor lämnar det stadiet. Världen är mer komplex!
C: Men du själv menar ju hela tiden att jag har fel. Du sorterar mig i ett svart fack! Du blir upprörd över min okunnighet och västliga personliga tro! Därför utgår du hela tiden ifrån att världen är personlig, moralisk och reell! Men hela din filosofi försöker få dig att inse att opersonlighet, illusion, det andliga och amoralitet är det mest verkliga! Sånt går inte att leva med…
E: ….men att dö för!
C: Om nu allt är ett enda stort kretslopp, ja. Men även då, finns ingen befrielse ur ekorrhjulet! Men din ”ihopmediterade världsbild” kör huvudet in i betongväggen hela tiden. Du säger en sak, som upphäver det du tror på! Du tror att allt är ett, men min kristna ståndpunkt tar du skarpt avstånd ifrån, men den är också en del av din helhet. Du hävdar att det inte finns någon moral, men menar att jag har fel! Alla har rätt, utom de som uppenbarligen inte tror som du!
E: Ja, mycket av det du säger är tänkvärt! Och jag kan visst se att en del gammalt österländskt tankegods, har passerat ”bäst före datum”, men den nya tidsåldern står för dörren! Människan befrias och befriar andra varelser. Kosmos genomströmmas av kärleksfulla skapelser som väcks till liv.
C: Din nya tidsålder är samma gamla idéer i något uppfräschad förpackning, som jag sa innan! Panteistisk gudsbild/enhetssyn och amoralisk karmalag, blandat med utvecklingsoptimistisk människosyn! Ingen sådan mix kan höja sig över sin källa!
E: Så du menar att världens äldsta religioner är dumma!
C: Detta är ingen religion.
E: Men det är hämtat ifrån öst, som är äldst. Och de kan inte vara korkade om du nu är en så stor traditionalist som du tror att du är!
C: Hihihi, det där var kul sagt! Nej österlänningar är inte dumma, men de är inte genomreflekterade! Befrielse är inte att sudda ut sin personlighet och alla kontraster. Befrielse är att få leva i den värld som vi är skapta för med olikheter, personer, relationer och en verklig enhet utan det onda, som verkligen är ont. Vi avskyr ondska och att förneka den och vår reella världen är en flykt.
E: Vad menar du nu? Menar du att eftersom vår värld är på ett visst sätt, så måste den där ”knäppa himmelska tanken” också vara som jorden? Den är ju den som är en påhittad önskedröm.
C: Ja en önskan som svarar mot ett objekt. Precis som om du är törstig så finns det vatten, om du är sömnig finns det sömn och om du längtar efter evigheten, himlen, rättvisa och verklig kärlek, så finns det något som svarar mot din längtan. Att döda sin längtan som buddister gör ger inte mindre lidande, utan det ger snarare död åt din personlighet och dina relationer.
E: Men buddismen är en fantastisk livsåskådning, med så mycket godhet, vördnad inför livet och massor av skönhet och lycka.
C: Hinduism, buddhism och taoism är upplevelsebetonade och betonar värdet av andliga tekniker! Och här finns mycket av värde, som du själv har insett. Men de är inte först och främst intresserade av sanning!
E: Jo, de är som du sa; kultexklusiva (=du ska meditera rätt) men trostoleranta (=tro som du vill)!
C: Men sanning är viktigt och som ärligt sökande människa får du inte stoppa huvudet i sanden i åsiktsöknen! Tron måste vara berättigad och ha skäl! Precis som en vetenskaplig teori!
E: Hmm! Det där var tänkvärt! Så du menar att man i sin tro först måste grundligt
studera sina utgångspunkter, för att sedan se om detta passar mot den verklighet vi lever i!
C: Just det är vad jag bristfälligt försökt visa!
E: Hur ska någon då kunna hitta rätt?
C: Sätt dig in i utgångspunkten i livsåskådningarna och dra ut konsekvenserna.
E: Alltså, se efter vad religionens källa (ursprung) är och se om tron kan härledas från källan. För en flod stiger aldrig högre än sin källa!
C: Just så! En bäck som rinner ut nära en bergstopp kommer inte att rinna mot toppen. Utgångspunkten måste vara högre än flodens nedre förlopp! En livsåskådning som har en utgångspunkt som inte kan förklara denna vår värld eller människans djup eller andra uppkomna frågetecken, bör alltså anses otillräcklig! Förklaringen till vår värld måste vara större och mer komplex, än den värld vi ser.
E: Ja, då ska man inte vara kristen i alla fall…
C: Finns det så många andra seriösa alternativ då? Och har du verkligen satt dig in i kristendomen?
E: Men österländsk meditation är ett utmärkt alternativ…
C: Jag undrar om meditation kan stilla människans djupa längtan efter mer. Att bara tränga in i sina egna andliga landskap, kan bli ganska jobbigt och tomt i längden.
E: Så du menar att ett människohjärta är så oroligt att det måste kunna få bli tillfredställt ur något personligt.
C: Ja, källan måste kunna härledas ur vattendraget. Och vi är personer, alltså måste det finnas ett personligt ursprung. Och törsten måste visa till källan. Vi törstar efter relation, inte tomhet och utsläckning.
E: Så om din livsåskådning inte stämmer med verkligheten och konsekvenserna av tron sedan blir att man inte kan svara på andra vidare frågor eller ens leva med denna tro, så ska denna livsåskådning betraktas med skepsis? Eller hur var det menade, när du pratade med Malin?
C: Jag tycker detta verkar rimligt! Alla val som en människa gör är betydelsefulla och kommer att få efterdyningar i livet, speciellt val av livsåskådning.
E: Ja även val; som vem jag gifter mig med får betydelse, eller hur Ali?
Ali: Hmmm! Jo, tyvärr!
C: Ja och t.ex. om jag hoppar fallskärm utan fallskärm eftersom jag tror att jag kan flyga, påverkar ju inte faktumet att jag kommer sluta som en blöt pöl. Allt är inte relativt, val gör betydelse. Det gäller att välja så rätt man kan och att hitta en nyckel (en livsfilosofi) som passar i låset (verkligheten)!
E: Så du tycker att det finns bättre sätt än ett panteistisk system?
C: Jag tycker inte bara. Det finns inget rim och reson i en värld, som är genommarinerad av gudomlighet, utan gränser eller normer.
E: Så du menar att det inte går att leva med panteism. Den flyr ifrån den allt igenom onda verkligheten och söker befrielse i en andlig sfär, skild från materien och vår vardag; eller?
C: Ja, panteism ger just ingen förklaring till personlighet, frihet, kommunikation, gemenskap, relation, moral, mångfald och kontraster. Ingenting ploppar upp ur ingenting, inte ens under lång tid och skumma förvecklingar! Floder rinner återigen inte högre än källorna.
E: Så eftersom vår värld är präglad av ting, ordning, personlighet, frihet, information, osv. så behöver vi en Gud? Detta låter ju absurt!
C: Men det verkar vara den enda rimliga hållningen! Ateismen är förljugen, kommunismen har rasat ihop som ett korthus och denna världen ger ingen befrielse och panteismen har inte trovärdighet eller förklaringskraft, så vad återstår då?
E: Ja vi får väl ge oss in på denna hemska ”onödiga hypotes” då, men än är du inte klar med mig heller!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar