lk 210; KKK 1030-1031, 1054 och 1472 sammanfattade; de som dör ofullständigt renade måste en tid genomgå rening för att uppnå fullständig helighet. Detta är en konsekvens av syndens natur och har inget med Guds hämnd att göra.
Vad exakt är skärselden? Svenskans ord är lite missvisande, för eld nämns i ordet ”skärseld”. Latinets och de flesta europeiska språk har ”purificat” som ordstam, alltså ordet för rening. Rening är det centrala och inte elden, som framför allt hör hemma i helvetets bildspråk. Dock finns eld tidsbegränsat och renande i skärselden. Kärlek bränns. Skärselden är en underbar eld som renar, upplöser, förklarar samt befriar. Sanning är inte lättköpt, så den som inte är redo att bli förbränd kan inte komma Gud nära. Helvetet är rent lidande och himlen är ren glädje. Skärselden är mitt emellan, men med frid, tröst och djup förbindelse till himlen och den kämpande Kyrkan på jorden. Att vänta efter en djupt älskad person kan vara djupt smärtsamt. Det blir desto mer glädje när återseendet sker. Skärselden är därmed himmelens förgård där lyckan finns närvarande. Det är skönt att bli ren och få avlasta synd, även om det kan göra ont att läka och bli ”avskrubbad all skit” som trängt in i själen. Reningen efter döden är som en efterlängtad operation som återställer hälsan. Därför finns främst hoppet i ”skärandets” plats, men vi skådar ännu inte Kristus. Dock dras vi glädjande nog närmare och närmare Honom. Vi blir heliggjorda så att vi har förmåga att få en full gemenskap med Gud och den himmelska gemenskapen. Guds kärlek och helighet tar bort vår orenhet och gör oss fullt lämpade för evigt liv och Guds fulla ljus.
Varför är då skärselden så främmande för en del kristna? Ofta tror jag det hänger ihop med en snedvriden uppfattning om rättfärdiggörelse och bot, vilket får som konsekvens att många aldrig tänkt tanken att det skulle finnas ett ”tredje alternativ”2 efter döden. Men det talas ofta och mycket om dels ett tredje alternativ efter döden och dels om ”skärande”, alltså rening, i Skriften. Se t.ex. Jes 4:4; ”…men först skall Herren med domens ande och renhetens ande tvätta bort Sions döttrars smuts och skölja Jerusalem rent efter dess blodsdåd”; 6:5-7; ” Ve mig! Jag är förlorad, ty jag har orena läppar...ett glödande kol...När detta vidrör dina läppar blir din skuld borttagen och din synd sonad...”. Se också Mika 7:8-9; ”jag sitter i mörkret...Eftersom jag har syndat mot honom måste jag uthärda Herrens vrede...han skall föra mig ut i ljuset och jag ska se hans rättfärdiga verk.”; och Mal 3:1-4;
”...men vem kan uthärda dagen då han kommer? Vem kan bestå när han visar sig. Han är som smältarens eld, som tvättarnas lut...Han skall rena leviterna och luttra dem som guld och silver...”
Se vidare Matt 5:25f; ”...du slipper inte ut förrän du betalt till sista öret.”; 12:32; ”...får inte förlåtelse, varken i denna världen eller den kommande”. Hur kan någon få förlåtelse i den kommande världen, utan skärseld? Se också i liknelserna i Matt 18:23-35; Luk 12:40ff och främst i 16:19-31, där den rike mannen beskrivs som följande; ”...i dödsriket, där han pinades,...jag plågas här i lågorna.”. I 1 Kor 3:11-153 nämns att människan bygger på Kristi grund med metaller eller halm;
”...och det skall visa sig hur var och en har byggt. Den dagen skall avslöja det, ty den kommer med eld och elden skall pröva vad vars och ens arbete är värt. Den vars byggnad består skall få lön. Den vars verk brinner ner skall bli utan. Själv skall han dock räddas, men som ur eld.”.
Vidare i 2 Kor 5:10 och 7:1;
”Ty alla skall vi stå inför Kristi domstol, sådana vi är, och där skall var och en få igen för vad han har gjort under sitt jordiska liv, gott som ont.”
”…rena oss från allt som befläckar kropp och ande och i gudsfruktan nå fram till helighet.”.
Se också Hebr 12:14, där Kristi verk måste manifesteras och appliceras och 12:29, där Gud beskrivs som en förtärande eld och 1 Petr 3:19-20; ”…och så kunde han stiga ner och predika för andarna i deras fängelser”; 4:6; “…förkunnades evangeliet också för dem som nu är döda.”. Se också Upp 7:13f; ”...klädda i vita kläder...kommer ur det stora lidandet. De har tvättat sina kläder rena och gjort dem vita i Lammets blod.”; 20:4f; ”...de andra döda fick inte liv förrän de tusen åren hade gått.”; 21:27; ”Aldrig skall något orent komma in där.” och sist 22:14, där skaror har tvättat sina kläder rena.4
Hela den kristna traditionen bekräftar den bibliska tron att det finns en möjlighet till rening efter döden. Bönerna för de döda är av extremt tidigt ursprung. Och det finns massor av citat för skärseldsdogmen också.5 Bara för att nämna några få exempel6; Tertullianus skriver i De Monogamia 10 (J382) och De Anima 58:6-8 (J352) och förklarar att ingen tvivlar på att själen kan straffas efter döden om det finns synd. St Cyprianus av Kartago skriver år 251 i sitt Brev 55:20 (J576a) att boten inte försvinner, om någon dör innan han hunnit fullgöra den. St Augustinus skriver på flera ställen i Guds stad att det finns en renande tillvaro efter döden. Här följer några citat från den svenska översättningen; 20:25 som citerar Mal 3:1-6 och Jes 4:4 ”...framgå att det i denna dom för somliga skall finnas ett slags renande straff.”; 21:13 (slutet); ”...timliga straff lider några enbart i detta livet, några efter döden...men före den sista och strängaste domen.” och 21:16 (slutet); ”...renande straff...före den sista fruktansvärda domen.”; 21:24:2, nämner både bön för de döda och att några personer inte får förlåtelse i denna, men dock i den kommande världen. I Enchiridion 69 (J1920) nämns skärselden vid namn.
1 Den naturliga hållningen i Skriften vid mötet med Gud är att falla ner dödslikt inför honom, se St Johannes i Upp 1:17 och de äldste i 4:10 eller se Gudsuppenbarelsen vid Sinai 2 Mos 19:16; ”Alla som var i lägret blev förfärade.” och 5 Mos 5:25; ”Denna väldiga eld förbränner oss. Om vi hör Herren, vår Gud, tala igen kommer vi att dö.” vidare se i 1 Sam 15:30; Ps 95:6; Jer 49:23; Mika 6:6 och på förklaringsberget i Matt 17:6; ”När lärjungarna hörde detta kastade de sig ner med ansiktet mot marken och greps av stor skräck.”.
2 Om vi ska vara precisa så finns inget tredje alternativ. Skärselden finns inte i rummet och kanske inte i tiden, utan är himmelens förgård och kommer inte att finnas när Gud blir allt i alla.
3 Jämför med Vish 3:6f.
4 Ps 66:12; Jes 33:11-14; 2 Mack 12:39ff; Matt 5:48; Luk 12:42ff; Ef 4:8ff; 1Petr 1:6f och Upp 5:3, 13.
5 Judarna hävdar också en möjlighet till rening efter döden, bl.a. utifrån 1 Mos 17:14 och 2 Mos 31:14.
6 För er som behöver fler bevis på att detta var urkyrkans tro, finns följande hänvisningar; St CLEMENT av Alexandra på 200-talet, Stromata 7:6, 113; ORIGENES Predikan över Ex 6; Predikan över Num 25-27; Predikan över Jer 2:3; 16:5f; St CYPRIANUS Brev 52; 66; LAKTIANUS, Divinae institutiones 7:21:6 (J646) ca 305; EUSEBIOS runt 335 i, Vita Constantine 4:71; St BASILIUS den Store, Predikan över Psaltaren 7:2 (J956) vid år 370 e.Kr. och i Kommentar över Jesaja 10:20; St GREGORIOS av Nazianzos år 381, Logoi (Orat) 3 och 39:19; St AMBROSIUS av Milano år 378 i De excessa fratis sui Satyri 1:5, 80; De officiis ministrorum 1:15:57 (J1319a) från år 391; De excessa Theodosius 36:37 från år 395; St HIERONYMUS, Brev 66:5 från år 397; St JOHANNES CHRYSOSTOMOS, Predikan över 1 Kor, 41:4 på 390-talet; Predikan över Apg, 21:4; St AUGUSTINUS Sermon 182:2 år 417; Enchiridion 110 och De Cura promortis gerenda 1:3 (J1934).21:24:2, nämner både bön för de döda och att några personer inte får förlåtelse i denna, men dock i den kommande världen. I Enchiridion 69 (J1920) nämns skärselden vid namn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar