Frälsningsläran, var den punkt där reformationen började och därför vill jag börja avrunda just där. Faktum är att denna dogmatiska strid var den strid, vilket hela det lutherska “kyrkoprojekt” stod och föll med (”articulus stantis et cadentis ecclesiae”).
I mångt och mycket var detta en onödig strid och är en onödig strid. Se den av LVF utgivna; Gemensam deklaration av rättfärdiggörelseläran från 1995. Det konstiga är att när då denna stridsfråga är löst, vilket startade reformationen, hävdar många ledande protestanter att det inte går att vrida klockan tillbaka och underordna sig läroämbetet i andra lärofrågor. Dessa ledare vill ha kvar sin egna ämbetssyn eller sakramentsteologi. Jag hörde själv diskussionerna på högsta nivå i dessa frågor, när rättfärdiggörelsedokumentet 1996 presenterades av bl.a. Fr Roelvink och Per-Erik Persson, ute i Stockholms stiftsgård. Det var riktigt, riktigt intressant och skrämmande... Kyrie eleison!
Idag är uppbrotten fler och fler, även om andra enhetssträvande strömningar också glädjande nog kan ses. Kristna börjar i Sverige få en mycket stor längtan efter enhet och rötter. Se t.ex. Jesusmanifestet och t.ex. i pingstpastorns HALLDORF:s böcker, tidningen Pilgrim samt ekumeniska firanden. Men tyvärr verkar protestantiska uppbrott också bli fler och fler. Splittring är en förbannelse, vars ursprung finns i ”splittraren” som på grekiska benämns ”diabolos”. Christie eleison! Herre, låt din enhetsskapande Ande snart föra oss samman. Vi behöver dig så desperat för att föra fler människor till den Sanna enhet som Kyrkan är!
Men ska det göras en snabb genomgång av ”Sola fide”, alltså ”tron allena”, så nämns den på ett ställe i NT. I Jak 2:24 fördöms ”tron allena” och därför är den nylutherska uppfinningen om att människan inte gör något mer än att tro obiblisk och mycket dålig teologi. Att endast tron saliggör är att överförenkla Luther och hela protestantismen. Tron är början på den väg där vi får växa och bli ansvarsfulla fullvuxna samarbetspartners och bära frukt. Men det största felet som reformatorerna gjorde var - att i nominalistisk anda - separera rättfärdiggörelse från heliggörandet. Detta är i skarp kontrast till kristen tradition och hela Skriften. Kyrkans och Kyrkornas tro är att vi är, blir och kommer att vara frälsta av nåd och rättfärdiggjorda genom tro och gärningar. Detta var (och är) även luthersk lära och därför kan inte ”tron allena” i dess nuvarande lutherska tolkning vara kyrkosplittrande. Idag är alltså de flesta lutheraner och läroämbetet överens i denna lära. Båda bekänner att endast tron inte heliggör, utan gärningar behövs eftersom tron måste arbeta. Båda bekänner också att allt är nåd, vilket kyrkligheten alltid gjort. Det är Guds nåd som ger oss Kristus och Anden, med vårt samtycke, och ingjuter det övernaturliga livet i vår själ. Men allt är genommarinerat och ”hopkitat” av Guds kärlek. Kärleken är början, det som motiverar oss samt målet. När vi gör kärlekens gärningar är det Gud som verkar i oss genom sin kärlek. Den som lever i denna kärlek, lever i Gud och Gud i honom. Luthers stridsfråga är därmed löst och dörrarna till St Petruskyrkan är vidöppna. Men myterna finns kvar och därför behövs en kort genomgång av en av de mest uppslitande striden i kristenheten. Kyrie eleison!
5 kommentarer:
Hej!
Jag fick ett par kommentarer av dig för ett tag sedan, och ville nu tala om att jag har valt att svara på dem i detta inlägg: http://eshaal.blogg.se/2010/october/varfor-konvertera-till-islam.html
Vänliga hälsningar
Elin
Några punkter:
1. Vad jag förstått så krävde Troskongregationen att det gemensamma dokumentet om rättfärdiggörelsen skulle revideras därför att det stred mot det tridentinska konciliet. Efter detta ville inte längre lutheranerna skriva under. Jag kan ha fel, men det är så jag har uppfattat det. Så någon överenskommelse i rättfärdiggörelsen tror jag inte existerar.
2. Du förundras över att heretiker fortsätter vägra underordna sig läroämbetet även om de medger att de haft fel på enskilda punkter. Men detta är ju hela grejen med heresi, den förstör Tron (se Summa Theologicae exempelvis). Det är inte längre en fråga om att tro därför att Gud har uppenbarat det genom Kyrkan, utan om att tro därför att man själv kommit fram till en viss ståndpunkt. Det är inte längre tro på Gud, utan tro på sig själv. Och som Chesterton sa, självförtroende är det värsta man kan ha, de som tror mest på sig själva är de som hamnar på mentalsjukhus. Kärnfrågan är och har alltid varit auktoritet, egentligen inte rättfärdiggörelse, viljornas natur eller Bibelns ofelbarhet. Det är en fråga om vem som har auktoriteten att avgöra i sådana frågor. Så det är inte förrän protestanterna upphör med sin tilltro på sig själv och sätter sin tilltro till Kyrkan som de faktiskt kan inträda i Henne. Och därför kan inte heller ekumeniken innebära något annat än alla heretikers och schismatikers återvändo till den enda Kyrkan.
3. Du säger att vi behöver enhetsskapande, men vi har ju redan enheten. Enheten finns i den sanna Kyrkan: vi har enhet i Tron, vi har enhet i regering, vi har enhet i sakramenten. Att vi vill föra fler människor till den enheten torde väl vara ett bättre sätt att uttrycka sig på än att uttrycka sig som om enheten inte existerar.
Allt gott!
David
Hilaron
1. Jo det blev ett dokument.
2. självförtroende är det värsta man kan ha. :-)
3. Ja, din formulering är bättre. Ska ändra...
1. Jag sa inte att det inte finns ett dokument, utan att det inte är en överenskommelse om rättfärdiggörelsen som accepterats av båda parter. Katolska Kyrkans officiella svar på det gemensamma uttalandet säger tydligt: "The Catholic Church is, however, of the opinion that we cannot yet speak of a consensus such as would eliminate every difference between Catholics and Lutherans in the understanding of justification. The Joint Declaration itself refers to certain of these differences. On some points the positions are, in fact, still divergent. So, on the basis of the agreement already reached on many aspects, the Catholic Church intends to contribute towards overcoming the divergencies that still exist by suggesting, below, in order of importance, a list of points that constitute still an obstacle to agreement between the Catholic Church and the Lutheran World Federation on all the fundamental truths concerning justification." (http://www.vatican.va/roman_curia/pontifical_councils/chrstuni/documents/rc_pc_chrstuni_doc_01081998_off-answer-catholic_en.html ett dokument gemensamt skrivet av Troskongregationen och Pontifikala Institutet för kristen enhet).
Allt gott!
David
hilaron
Point being; understood! :-)
Skicka en kommentar