KKK 495 och 726 sammanfattad; Utifrån Skriftens ”min Herres moder”, får Maria mycket tidigt titeln Guds Moder. Maria är den nya Eva, moder till hela Kristus.
Gudsmoderstiteln är inget annat än Elisabets bekännelse i Luk 1:43; ”Hur kan det hända att min herres mor kommer till mig?”. Se också Matt 1:18; 2:11, 13, 20; 12:46; 13:55 och Joh 2:1. Att Elisabets herre var någon annan än Gud kan ingen kristen förneka. I kyrkofädernas skrifter finns ”Theotokos” redan hos St Hippolytes år 217 och även Origenes (se två fragment över Lukas, nos. 41 och 80 (Berlin ed.) och se LONGENECKER, GUSTAFSON, Mary a catholic-evangelical debate, s 73. . Redan St Irenaeus på 100-talet skriver i Adversus Haereses 5:19:1 (J256a); ”...hon skulle bära Gud...”. På trehundratalet blir titeln Guds Moder allmän praxis. Snart uppstod en strid om denna formulering och på kyrkomötet i Efesos år 431 e.Kr. var Nestorius läror under debatt. Nestorius ville att Guds upphöjdhet skulle betonas och därför menade Nestorius att Gud inte kunde födas av en skapad människa. Nestorius ville alltså hålla isär den mänskliga och gudomliga naturen. Men konciliet slog fast att de gudomliga och mänskliga naturerna hade en enhet i Kristus
Den helige Ande och Kyrkan (Apg 15:28) bestämde också här att det finns en utbytbarhet mellan naturerna (communicatio idiomatum). Det som kan sägas om människan Jesus, kan också sägas om den gudomliga naturen. Alltså Gud lider, Gud föds och Gud dör. och att det var riktigt att benämna Maria för Guds Moder.
Efter dogmen om Maria som GudsModern kom Mariafesterna att mångfaldigas. Men hade redan på 300-talet började firandet av de stora mariologiska festerna; jul, Marie rening och kyndelsmässodag. På 400-talet blev Theotokusdagen följaktligen firad och blev snart firad som Upptagandet. I öst firades också ”Marie bebådelse”. På 400-talet framstår hennes betydelse i julen allt tydligare, för när Kyrkoåret växer fram blir Maria allt viktigare. Guds inkarnation och Hans människoblivande bereder väg för att Gudsmodern nödvändigtvis behöver en plats. Jesus ploppar inte bara upp från ingenstans. Jesusbarnet kan ju omöjligt tas bort från Modern, inte ens i firandet av Kyrkornas stora fester. I femhundratalets Rom, som var/är konservativt firades 4 Mariadagar; Gudsmoderns bebådelse, Marie rening, Upptagandet och Gudsmoderns födelse. Även lutherdomen har behållit Mariafester och Theotokus-titeln, se KF VIII (SKB, s525).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar