söndag 13 juni 2010

46. HELVETETS SVÅRA PROBLEM

INVÄNDNING: Helvetet är inte en dogm med trovärdighet i vår upplysta tid!
SVAR: Helvetet är förmodligen kristendomens svåraste dogm. Om du vill bli betraktad som fullständig idiot, så är det ett hett tips att i svenskt kulturklimat bekänna dig tro, fullt och fast, på att det finns ett evigt helvete. Inget uttalande är en sådan ”ögonbrynshöjare”, med möjliga undantag att du säger dig vara ”kvinnoprästmotståndare” eller tror att EN religion/kyrka är den enda sanna. Men de flesta föreställningar om helvetet grundas utifrån en mix av okyrkliga missuppfattningar. Så varför tror inte svenskar på helvetet idag, i motsats till en resten av mänskligheten? Det första skälet tror jag är att vi lever i en framgångsmyt. Allt blir här bara bättre och bättre, trots bevis om motsatsen. Det andra skälet är att nutidens svenskar inte vill ha fri vilja. Den östliga renässansen (t.ex. i yoga, meditation och buddhism) och kommunismens tunga ok, som tas/togs emot i glädje i vår tid, beror kanske på att svensken inte vill vara fri eller ta ansvar. Ett tredje skäl är att svenskar undviker det onaturliga. Är det inte endast naturlighet som har värde i vårt samhälle och helvetet känns varken naturligt eller populärt, eller hur? Varför ska då någon tro på helvetet? Om vi är skapta för evigheten, och vi är fria att välja bort Gud, vad händer då med människor som vägrar ha med Gud att göra? Kristen tro har alltid bekännt helvetets hissnande möjlighet. Vågar du tro - vilket Skriften, Traditionen och det sunda förnuftet stöder - att Gud accepterar människans fria val att välja bort honom?

2 kommentarer:

Den Förlorade Sonen sa...

Den gode Guden tvingar ingen till himlen.

Annorzzz sa...

Nej tvång är inte Guds väsen.

Själva helvetet är ju ett mått på människans storhet. Människan är ingen marionettdocka, utan myndig och fri. Kyrkans bön och uppgift är då att få så många människor, som Gud finner möjligt, att säga ja. Vi kan välja att säga benhårt nej till Guds uppoffrande och utgivande kärlek. Vi kan kröka in oss så mycket i oss själva, att vi vägrar ha med Gud att göra. Om någon når helvetet kan aldrig Gud anklagas för denna tragik. Helvetet är alltid självvalt av människan, mot Guds vilja. Men den som söker finner... Eller som C. S. Lewis skriver; ”det finns till slut bara två slags människor; de som säger till Gud: ”Ske din vilja” och de till vilka Gud till slut säger ”Ske dig som du vill.””. Helvetet är därmed bara en förlängning av Guds barmhärtighet. Guds barmhärtighet är så fullkomlig att den inte kan utplåna personer och rättar sig efter människans fria vilja.