INVÄNDNING: Enligt Gal 3:28 finns ingen skillnad mellan män och kvinnor.
SVAR: Att det finns en skillnad mellan manligt och kvinnligt är något som Skriften klart lär, se 1 Mos 2:18-23 och 1 Kor 11:3-10. Gal 3 kan inte användas som ett argument för transsexualitet, då kön är alltså inte enbart en social konstruktion som ska överskridas och ignoreras. Vidare avspeglas könsskillnader i hela mänskligheten och hela den universella kristna, judiska (och muslimska) traditionen. Rödvinsvänstern - inkluderat svenska teologer - som bestämmer debattklimatet i Sverige kan inte urskilja att den kristna tron både ser olikhet mellan könen och att de är fullständigt jämlika. Därmed har debatten om olikhet mellan könsrollerna blivit jämställdhetsdebatt. T.ex. lutherdomen i Sverige har böjt sig för folkets vilja och kommer att vika sig här igen i liknande frågor. Den ”andliga kommunismen” sprider sig som en löpeld, vilket gör att svensk kristenhet också blivit starkt förnekande till att mannen har en egen unik roll – liksom kvinnan – både i äktenskapet och i kristna sammanhang. Därmed förträngs den olikhet som finns mellan könen i Sverige. Manligt och kvinnligt får alltmer förvridna värde, i vår ”genomfeministiserade” kultur. I Sverige ska kvinnor bli män och män bli kvinnor, men enligt min mening så är i alla fall kvinnor alldeles för bra för att bli manliga. För att inte riskera att få alla ”rödstrumpefeminister” på mig, vill jag bara säga att jag - som man - inte är emot matlagning, städning, diskning eller s.k. ”kvinnosysslor”. Det är för mig en självklarhet att man och kvinna delar sysslorna hemma, men kvinnor och män har olika intresse och ÄR OLIKA och då bör också fördelningen utgå från dessa fakta. Jag kommer aldrig att kunna lära mig alla släktingars namn och födelsedatum, bl.a. därför att jag till viss del är relationsmässigt inkompetent och min fru kommer nog inte att bli mig överlägsen, inom matematiskt, logiskt och abstrakt tänkande. Dessa olikheter är nog kvinnor mest glada över, för abstraktion är tråkigt och relationer är mer relevant. Men olika är vi och olika förblir vi och olikhet behövs och berikar, framför allt de könsliga. Att se dessa könsliga olikheter som någonting positivt är en enorm utmaning för svenskt kristenhet. Det är en stor gåva att se att män och kvinnor inte är lika och att vi inte behöver vara identiska och att vi kompletterar varandra och att världen är roligare med riktiga kvinnor och riktiga män, också i vår lilla kristna ankdamm. I vårt land är en av de grövsta ”synderna” att uttrycka att det finns olikhet mellan könen. Men Gud är Gud och könen är olika och t.ex. den bibliska principen om att mannen är huvudet, se 1 Kor 11:3; ”...veta att Kristus är varje mans huvud, att mannen är kvinnans huvud och att Gud är Kristi huvud.”, är teologiskt baserat på Faderns primat över Sonen (och Anden). Dessa tre gudomliga personer är lika i sitt väsen. Därmed går det även teologiskt att hävda att olikheter, inte automatiskt ger ojämlikhet. Alla tre gudomliga personer har samma värde, men Fadern har primatet. Könen är på samma sätt olika och jämställda, precis som de gudomliga personerna. Att förneka detta i liv och lära är motsatt hela traditionen och indikationerna i Bibeln. Likriktning är ”uppfunnen” av personer som har dålig fantasi, typ feminister, djävulen och tyvärr också kristna ledare. Gud skapar alltid olikhet och originalitet, även i Kyrkan. Varför skulle inte Gud älska mångfald, om HAN ÄR mångfald i sitt väsen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar