INVÄNDNING: Himlen är något sockersött himmelsrosa eller himmelsblått som naiva människor längtar till…
SVAR: Gud är inte en gammal farfar sittande på ett rosa moln, högt uppe i det blå. Vad himlen är, blir för oss svårt att beskriva. Det är, för oss skapande och skadade människor, alltid lättare att beskriva ont än gott. Så först får vi börja i, ”via negativa”, alltså vad himlen inte är. Det är inte en långtråkig oändlig stillastående tid, där vi i evighet skrider klädda i samma vita särkar och sjunger treackordssånger som projiceras på en jättegigantisk vit duk. Bilden kan väl bäst förstås av oss som växt upp i lågkyrklig eller frikyrklig miljö. Min lågkyrkliga farmor hade en tavla som föreställer tusentals likadana vitklädda människor. Jag fasade för den evigheten. Jag tycker den verkar urtrist. Helvetet verkar faktiskt i några framställningar mer lockande. Varför skulle himlen enbart vara en fin känsla, frid eller snällhet? Enligt skriften och katekesen är himlen den slutgiltiga plats, där människans djupaste längtan förverkligas. För evigt ska vi leva med Gud i fullkomlig glädje och skåda honom ansikte mot ansikte i gemenskap med alla heliga. Låter det tråkigt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar