tisdag 15 juni 2010

96. ANDLIG ENHET

INVÄNDNING: Kyrkan är en, även om det finns flera kyrkokroppar, för enheten är av andlig art. Därför behöver det inte finnas någon motsättning mellan samfund och kyrkor.
SVAR: I Sverige finns ofta ingen större antagonism mellan samfund, med möjligt undantag mot Kyrkorna. Några skäl till att protestanter är toleranta mot varandra är att de 1) saknar universell läroauktoritet och 2) kan läsa och 3) tolka Bibeln som de vill. Om någon läser Skriften och blir övertygad 3a) baptist eller någon annan läser och blir övertygad 3b) metodist, spelar ingen roll. Den viktigaste faktorn verkar vara, iaf bland dem som fortfarande läser; att du läser din Bibel. Den logiska återvändsgränden av dogmen; ”var och en blir salig på sin bibeltolkning”, blir 3c) modernismens liberalistiska konsekventa hållning. En ytterliggare orsak 4) till det oviktiga med samfundstillhörigheten är den naturliga följden av pietismens tro att endast relationen mellan dig och Gud har betydelse. Alla samfund kan vara väldigt toleranta mot varandra, för de har inget uttalat anspråk 5) på att vara ”en enda kyrka” eller ”en helig apostolisk katolsk kyrka”. Svensk ekumenik verkar mest vara att alla ska förbli vad de är, med en känsla av att vi hör ihop och att vi därmed kan göra vissa samarrangemang. Kyrkans enhet ligger dock inte enbart i en from önskan eller i en osynlig andlig enhet som är ett frivilligt tillägg. Det gör den inte idag och det gjorde den inte på 300-talet, med dåtidens enormt många olika ”kristna” rörelser t.ex.; montanism, arianism eller donatism. Enheten för Kyrkan är en kropp och kroppar har fysikalitet och struktur. Så var det i NT, så förblev det fram tills 1500-talet och så kommer det förbli. Kyrkan måste stå enad för att överleva. Enhet omöjliggörs av fragmentering och splittring. Kyrkan kommer att vara enad, därför att hon är Guds skapelse och hennes mittpunkt är Kristus, och enheten finns genom Andens band. Enhet - i mångfalden - ska prägla allt hon är och gör. Kyrkans kroppslighet är Kristi egen. Kristus kan i slutändan inte styckas, för denna enda Kristi brud ska stå inför det himmelska bröllopet, Upp 19:7f. Kommer vid tidens slut Kristus sammanvigas med ett gigantiskt ihopsamlat harem (Peter Kreefts bild)?

Inga kommentarer: